Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Transkript

1 Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

2 Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med egen handduk Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelser. Efter att man hjälp ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt. Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse.

3 Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra.

4 Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock.

5 Rengöring av textilier och leksaker Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag 1 gång i månaden. Leksaker rengörs på föräldrarnas fixardagar, samt vid behov. Rengöring Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas vid behov. Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når.

6 Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

7 Sjukdomar Allmän info: Barnets allmäntillstånd avgör om dem skall vara hemma. Barnet skall orka hänga med i förskolans tempo en hel dag. Minst En feber fri dag hemma.

8 Smittskyddsläkaren Ögoninfektion på förskolan Symtom Variga och kletiga ögon kan orsakas av virus, bakterier. Smittar när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på andra barn eller leksaker. Hygienråd God handhygien, byt örngott och handduk varje dag. Behandling Tvätta ur barnets ögon med ljummet vatten eller koksalt. Barnen bör vara hemma från förskolan när ögonen är så variga och kladdiga att man regelbundet behöver tvätta eller torka dem.

9 Smittskyddsläkaren Springmask på förskolan Små tunna vita maskar, ca 10 mm långa som lever i tarmen. Den vuxna honan lägger sina ägg utanför ändtarmsöppningen. Symtom Klåda i ändtarmsöppningen framförallt nattetid. Smittar genom att man sväljer ner äggen. Maskäggen finns framför allt på händerna. Äggen är smittsamma i flera veckor i miljön, t ex i sängkläder, på leksaker och i damm. Hygienråd Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid Kortklippta naglar Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta Behandling De barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin Barnen behöver inte vara hemma från förskolan För mer information se:

10 Smittskyddsläkaren Impetigo (svinkoppor) på förskolan Orsakas av streptokocker och/eller stafylokocker. Symtom Blåsor eller gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, ibland även på övriga delar av kroppen. Mycket smittsamt sprids lätt mellan personer vid direktkontakt mellan människor eller via föremål t ex leksaker som barnen sugit på och handdukar. Behandling Tvätta infekterat område med tvål och vatten flera gånger dagligen så att krustorna lossar. Tillbaka till förskolan när såren är helt torra.

11 Smittskyddsläkaren Huvudlöss på förskolan Symtom Klåda i hårbotten förekommer ofta. Smittar huvud mot huvud Huvudlöss kan inte flyga eller hoppa Inte tecken på dålig hygien Undersök genom att kamma med luskam, går lättare med hårbalsam i håret Leta efter löss och gnetter Gnetter är lusägg som sitter fastkittade på hårstrået några mm från hårbotten. Tomma gnetter är vita och sitter längre ut på hårstrået Behandling: finns receptfria medel på apotek Följ bruksanvisningen noga Endast personer med levande löss ska behandlas Behandla alla samtidigt Undersök hela familjen (kom ihåg personer som är nära barnet) Meddela förskolan om barnet har löss Sprider inte någon infektionssjukdom För mer information se: och

12 Smittskyddsläkaren Februari Magsjuka på förskolan Akuta diarréer och kräkningar är vanliga i förskoleåldern. Orsaken är oftast virus men ibland också bakterier eller parasiter. De kan vara mycket smittsamma och därför ska ett barn som haft akut magsjukdom inte återgå till förskolan förrän det kunnat äta normalt och inte kräkts eller haft diarré under två dygn. Samråd bör ske med förskolan. Om flera på förskolan insjuknar och vid långdragna utbrott kan provtagning vara motiverad. Kontakta då vårdcentralen och Smittskydd Stockholm. Åtgärder för att minska smittspridning vid magsjuka Håll om möjligt varje avdelning för sig Låt barnen vara ute så mycket som möjligt God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt Använd pappershandukar och flytande tvål Låt inte barnen delta i mathantering, dukning etc Låt inte personal gå mellan kök och blöjbyte Inga gemensamma bad i baljor Skötbord ska ha pappersunderlägg, som byts mellan varje barn, och torkas av med ytdesinfektion Använda blöjor läggs i plastpåsar som knyts ihop och kastas Tvätta händerna noga vid blöjbyte och vid hjälp med toalettbesök Håll tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp rena. Använd gärna ytdesinfektion Barn kan återgå till förskolan när de äter normalt, inte kräkts och inte haft diarréer under två dygn.

13 Vattkoppor Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka. Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det dagar innan de första symtomen visar sig. Vattkoppor som drabbar vuxna och personer med nedsatt immunförsvar ska behandlas. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt och senast två dygn efter insjuknandet för att ha effekt. Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus. När du smittas av viruset får du vattkoppor. Viruset finns sedan vilande i kroppen. Det kan vakna upp senare i livet, oftast när man blivit äldre. Då utvecklas i stället bältros. En vuxen person med bältros kan smitta ett barn så att det får vattkoppor. Vattkoppor får man bara en gång. Inte alla som smittas av viruset uppvisar tillräckligt tydliga symtom för att få diagnosen vattkoppor. Däremot kan ett blodprov visa att man varit utsatt för och bär på smittan. Symtom Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Sedan följer kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor. Olika utvecklingsstadier av blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par

14 dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar utan att lämna ärr. Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem. Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade. Smitta Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor. Eftersom det är en så smittsam sjukdom får de flesta vattkoppor redan som barn. Symtomen är i regel lindrigare ju yngre barnet är. Föräldrar och äldre syskon som inte har haft vattkoppor kan få en svårare infektion om de smittas i familjen, då smittdosen ofta blir stor, och kan därför ha nytta av läkemedelsbehandling. Behandlingen måste påbörjas så snart som möjligt efter insjuknandet för att ha effekt. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det dagar innan de första symtomen visar sig. Egenvård Barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sårskorpor fallit av. Efter 7 10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan så snart allmäntillståndet tillåter det, det vill säga så snart de verkar pigga nog. Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas. Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel.