Henriks Hage Förskola

Transkript

1 Henriks Hage Förskola 2015

2 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta 8 Huvudlöss 8 Maginfluensa 10 Springmask 10 Svinkoppor 11 Vattenkoppor 12 Ögoninfektion 12 Öroninflammation 2

3 Inledning Då förskolan under vissa perioder på året är väldigt drabbad av många infektioner såsom förkylningar, halsfluss, maginfluensa, ögoninflammation, etc vill vi med denna information beskriva lite om problem som uppstår i samband med sjukdomar på förskolan och i familjerna. Smitta går runt och samma barn, föräldrar, personal blir sjuka flera gånger om. Vi vuxna tar olika ställningstagande när vi anser någon vara sjuk eller frisk och detta kan nog ingen ändra på. Men vi tror att det är viktigt att vi ändå har en gemensam policy här på Henriks Hage i denna svåra fråga. Tillsammans kan vi hjälpas åt för att hålla barnen och oss vuxna så friska som möjligt! Det är viktigt för oss att ha en nära dialog med er föräldrar för att vi alla ska undvika så långt det är möjligt att smitta sprids. Spridning av infektioner går inte helt att undvika. När det gäller vissa infektioner kan det barn som har infektionen ibland sakna sjukdomssymtom, eller endast ha så svaga tecken på sjukdom att varken föräldrar eller förskolepersonal misstänker att en infektion har startat. Trots avsaknaden av symtom kan smitta (virus, bakterier eller parasiter) ändå föras vidare till andra personer i gruppen. En bra tumregel är att pigga barn som har god aptit sannolikt är friska. Friska barn har också ett gott allmäntillstånd. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara piggt, feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter, som ofta även innebär utevistelse i flera timmar. Utevistelse kan ge flera positiva effekter på barns hälsa. Man kan bland annat anta att smittspridningen mellan barn i en grupp minskar när de är utomhus, eftersom barnen då inte är så tätt inpå varandra. Smittdoserna blir också mindre eftersom de då späds ut i den stora luftvolymen. Alla små barn sover utomhus. Utevistelse är en friskfaktor! 3

4 Allmän information När barnet blir sjukt Om ett barn blir sjukt eller om det händer en olycka tar personalen kontakt med Er föräldrar. Därför är det viktigt att ni lämnar rätt telefonnummer, så att personalen lätt kan nå någon av föräldrarna, vet ni med er att ni är svåra att få tag på är vi tacksamma om vi istället kan ringa t.ex mor- och farföräldrar. När vi gjort en bedömning att Ert barn inte mår bra och vi ringer Er vill vi att ni hämtar barnet omgående. När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Barnets behov är avgörande för om barnet ska vara hemma. Ett sjukt och hängigt barn bör få lugn och ro och någon som kan ge det kärlek, tid och omsorg. Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar, är i regel avgörande för om barnet kan vistas på förskolan. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna (även utomhus) för att vara på förskolan. Om ditt barn är allergiskt Det är viktigt för ditt barn att du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna ett intyg från barnets läkare om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Om barnet äter antibiotika Om barnet får antibiotika är det bäst om barnet får stanna hemma minst två dagar, dels på grund av att barnet ofta är så sjukt att det inte orkar delta i aktiviteterna på förskolan och dels för att upphöra vara smittsam. 4

5 Mediciner En grundregel är att föräldrarna själv ansvarar för medicinering av sina barn. De flesta mediciner kan ges morgon och kväll i hemmet men det finns undantag. Särskilda sjukdomar kan kräva tätare medicinering och t.ex allergier, astma och epilepsi kräver omedelbara insatser när reaktioner uppstår. När det gäller tex ovannämnda sjukdomar krävs noggrann information till personalen, samt gärna utlåtande från er läkare.. Föräldrarna ansvarar själva för detta och ser till att medicin som förvaras på förskolan alltid är av nytt datum. Medicinen skall då förvaras inlåst och ansvarig personal utses. Personalen och föräldrarna ska fylla i en blankett om tillåtelse att ge mediciner. 5

6 Förebyggande arbete i förskolan Hygienrutiner Handhygien Exempel på när barn & vuxna behöver tvätta händerna: När händerna är smutsiga Efter toalettbesök Före varje måltid, dukning, servering Före bakning/matlagning. Efter utevistelse Efter att man snutit sig Det är viktigt att barnen lär sig detta. Det är vi vuxna som genom goda exempel lär barnen! Alla barn får alltid vuxenhjälp. Handskar Exempel på när handskar behöver användas: Vid blöjbyte Vid kontakt med diarré, kräkningar och blod Vid städning av hygienutrymme, extra viktigt i samband med infektionsutbrott Vid utbrott av smitta- epidemier Händerna bör desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts. Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna, Händerna ska lufttorkas efter att handsprit använts. 6

7 Blöjbyte Skötbordet har avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel) och vi använder engångsunderlägg Handfat och rinnande vatten finns i skötrummet Vid blöjbyte används engångshandskar Barnen tvättas med engångstvättlappar Dynan torkas av med ytdesinfektion Blöjorna kastas i hink med lock Skötbord inklusive vask rengörs med rengöringsmedel varje dag Förkylning och hosta Om barnen lär sig att hosta i armvecket inte ut i luften, i handen eller på varandra, så minskar risken för smittspridning. Om man hjälper barnet att snyta sig använd engångsnäsduk. Nappar Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar. Vi ser gärna att alla barns nappar är namnade för att undvika missförstånd med vems som är vems. 7

8 Råd vid vanliga symtom Uppgifterna är hämtade ur När ditt barn blir sjukt av Smittskydd Skåne samt Smitta i Förskolan av Socialstyrelsen Feber Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast beror på virusinfektion. Hemma? Barn med feber ska vara hemma! Barnet ska ha en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen) innan det återgår till förskolan. Det är dock lika viktigt att bedöma allmäntillståndet som febern, speciellt om febern endast precis överskrider 37,5 º. Man bör då ställa sig frågan: Orkar mitt barn delta i förskolans aktiviteter som också innebär en lång utevistelse? Förkylning Förkylning är den vanligaste infektionen hos barn. Den är godartad men smittsam och läker vanligen ut med hjälp av kroppens eget infektionsförsvar på 1-2 veckor. Snuva, nästäppa och nysningar är de vanligaste symtomen. Andra symtom i luftvägarna är; ont i halsen, hosta och heshet, men också allmänna symtom som huvudvärk, feber och sjukdomskänsla. Förkylning smittar både via luften (nysningar) och som kontaktsmitta (via händer). Den smittar någon dag innan den bryter ut och sedan ytterligare några dagar. Det är därför svårt att undvika smitta på en förskola Hemma? Allmäntillståndet hos barnet får avgöra om barnet ska vara hemma eller inte, dvs orkar barnet med verksamheten under hela dagen? Vid långvarig förkylningen är rådet att kontakta läkare. Ibland kan det hjälpa att bryta förkylningen genom att ta några vilodagar hemma. 8

9 Halsont Halsont beror på en infektion i svalget. Små barn kan inte alltid tala om att de har ont i halsen. Tecken på halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller dricka, har feber, kräker och har magont och en del barn dreglar. Virus är vanligaste orsaken till halsont, ofta med snuva och hosta. Halsont orsakad av streptokocker dvs halsfluss, ger enbart halsont och feber. Halsfluss ger ofta beläggningar på halsmandlarna. Halsfluss behandlas med antibiotika. Inkubationstiden är 2-7 dagar. Hemma? Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Barnets allmäntillstånd får avgöra när barnet kan återgå till förskolan. Vid halsfluss ska barnet stanna hemma minst två dygn efter insatt antibiotika behandling Hepatit B (Gulsotssjukdom) Barn smittade vid födelsen eller tidigt i livet kan bli kroniska virusbärare, dvs vara bärare av smittan upp i vuxen ålder. Barnet själv har inga symtom, men viss risk för smitta via blod föreligger, dock mycket liten risk för smitta inom barnomsorgen. Kroniska virusbärare kan därför vistas inom barnomsorgen. Vaccination erbjuds till övriga barn i barngruppen. Hemma? Efter information och vaccination av övriga barn kan barnet vara i barngruppen. Hosta En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig hosta (någon/några veckor) bör barnet bedömas av läkare. Hemma? Barn med lindrig hosta utan feber kan vistas i barngrupp om allmäntillståndet är okej. 9

10 Huvudlöss Grågula insekter, 2-3 mm stora som sprids genom direktkontakt hår mot hår. De kan möjligen också spridas via föremål som kammar, mössor. Äggen, de sk Gnetterna, fäster på hårstråna intill hårbotten. Äggen kläcks efter 1-2 veckor och efter ytterligare 10 dagar har larven blivit en äggläggande lus, som kan producera ägg i nästan en månad. Preparat mot löss köps på Apoteket. Enbart den som har löss ska behandlas! Äggen dör inte under den första behandlingen, utan utvecklas till löss under den kommande veckan, därför är det viktigt att det drabbade barnet samt hela familjen och samtliga i barngruppen bör finkammas/luskammas och inspekteras varje dag i två veckor. Glöm inte informera personalen om ni upptäckt löss på Ert barn då alla föräldrar måste informeras snabbt så att hela barngruppen finkammas samtidigt för att få bukt på lössen. Tänk på att man kan ha löss utan att det kliar! Tyvärr är det så att en del människor lättare får löss än andra, men om alla tar sitt ansvar och kammar igenom håret regelbundet så kan vi få bukt på lössen. Hemma? Nej, inte om behandlingen är gjord enligt ovan. Maginfluensa - Diarre och kräkningar Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar pga. att besvären kan orsakas av många olika virus/bakterier. Smittsamheten vid magsjuka är i allmänhet stor, både vid kräkningar och lös avföring. Åtgärder på Henriks Hage vid maginfluensa Vi ringer föräldrarna omedelbart om ett barn får diarré eller kräks på förskolan. Vi tar hjälp av kolleger så att övriga barn skyddas, Vi ställer fram en spann om så behövs. Sanerar med bakterie dödande medel samt använder engångshandskar. 10

11 Lokalen genomluftas ofta Vi sätter fokus på mer utevistelse Har många insjuknat gör vi en förteckning om vem som är drabbad, när de insjukna samt tillfrisknat. Vi informerar föräldrarna om mer än två familjer drabbats. Vi kontaktar sjukvården om barn har blodiga diarrér, insjuknat efter en utlandsresa eller om maginfluensan drabbar återkommande gånger. Man är smittbärare i h innan och efter insjuknandet. Man kan drabbas av maginfluensa flera gånger. Har många insjuknat samtidigt undersöker vi vad de har ätit. Vid misstanke om livsmedelsburen smitta ska miljöförvaltningen kontaktas (ring ) Detta gör Förskolechefen. Tips till föräldrar vid maginfluensa: Låt barnet ha en egen toalett om möjligt Sanera efter varje toalettbesök och på ställen där avföringsrester eller spyor kan finnas. Använd handsprit vid handtvätt (alla i familjen) Använd engångshandskar vid blöjbyte Byt kläder, tvätta snarast. Smittan sätter sig i textilier (mattor, sängkläder, mm) Hemma? Ja! Smittade barn ska inte delta i förskoleverksamheten när de har akuta mag-tarmsymtom i form av kräkningar och vattentunn diarré. Barnet kan återgå till förskolan när det ätit och druckit normalt, inte kräkts och/eller haft normal avföring under minst två dygn. 11

12 Krav till föräldrar vid maginfluensa Friska syskon ska stanna hemma när ett syskon insjuknat. Detta gäller förskolebarn och barnen i förskoleklass. Äldre elever undantas pga. skolplikten. Däremot stannar självklart småsyskon hemma om en elev insjuknat. Har någon i familjen insjuknat utomlands måste avföringsprov lämnas hos läkare. I avvaktan på provresultat stannar barnen hemma. Springmask Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är sytrådstunn, vit och ca 1 cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda på kvällen och natten, då masken vandrar ut och lägger ägg. Masken kan då ses i vecken runt ändtarmsöppningen.. Rengöring av underkläder och sängkläder samt handhygien är viktigt då barnet och vuxna ofta infekteras genom att svälja ner äggen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och oftast räcker endast en dos. Om barnet trots behandling får tillbaka springmasken bör hela familjen behandlas. Inkubationstid 3-7 veckor. Hemma? Nej. Extra noggrann hygien råder. Svinkoppor (Impetigo) En vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring mun och under näsan. Börjar som små varfyllda blåsor som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Viktigt att tvätta flera gånger per dag så att skorporna avlägsnas. Hemma? Barnet skall stanna hemma till utslagen är helt torra eller tills antibiotikabehandling genomförts under minst två dygn. 12

13 Vattenkoppor Virusinfektion med små vätskefyllda, kliande blåsor/koppor. Kopporna kommer i olika stadier. Klådan kan lindras med medicin eller liniment. Barn med svår klåda, som river och kliar mycket på utslagen, kan få infektion i huden via kopporna då det kliar sig. Hög feber är vanligt. Inkubationstid dagar. Smittsamheten är mycket stor. Vattenkoppor smittar 1-2 dagar före till en vecka efter det att första utslagen syns på huden. Sprids främst genom luftburen droppsmitta. Det är bättre att få vattenkoppor i förskoleåldern än senare i livet, eftersom sjukdomen oftast är lindrigare då än i högre ålder. Hemma? Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till förskolan. Även om det är en fördel att få vattenkoppor vid yngre åldrar så meddelar vi alla om vi har något fall av vattenkoppor då det kan ha konsekvenser för en familj, t.ex. vid en planerad resa eller om barnets mamma är gravid och inte haft vattenkoppor, det kan även finnas andra anhöriga med nedsatt immunförsvar där en vattenkoppsinfektion kan få ett mycket allvarligt förlopp. Verksamhetsrådet har tagit beslutet att kopporna ska vara torra innan barnet kan återgå till förskolan. 13

14 Ögoninfektion Ögon kletiga av gult sekret och igen klibbade ögonlock på morgonen signalerar att barnet har en ögoninfektion. Insidan av ögonlocket kan dessutom vara kraftigt rodnat och ögonlocket kan vara svullet. Infektionen sitter oftast i ögats bindehinna. Tårkanalen utgör en förbindelse mellan slemhinnorna i luftvägarna och ögat. Därför är det vanligt att förskolebarn får infekterade ögon i samband med förkylning. Det kan vara svårt att skilja barn med en smittsam ögoninfektion från dem som har irriterade ögon av en annan anledning och inte är smittsamma, ex vid en allergisk reaktion för t.ex. pollen eller om barnet träffat ett djur det är allergisk mot. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (ljummet vatten). Om detta inte hjälpt efter tre dagar, kontakta BVC. Hemma? Har barnet röda ögon med samtidig snuva/förkylning, men orkar delta i aktiviteterna, kan det vara i barngruppen. Har barnet däremot variga ögon som klibbar ihop och måste tvättas flera gånger dagligen ska det vara hemma. Öroninflammation Plötslig öronvärk som ofta är kombinerad med feber och förkylning är ofta det första tecknet på en öroninflammation. Det är vanligt att symtomen startar efter att barnet lagt sig på kvällen. Öroninflammation är en vanlig komplikation kopplad till förkylning. Öroninflammation smittar inte, men de bakterier som orsakar inflammation i mellanörat kan vara smittsamma, liksom förkylningen. Behandling med antibiotika kan vara aktuell, men man är idag mer restriktiv med det till barn över två år. Hemma? Då öroninflammation i regel inte smittar kan barnet återgå till förskolan om det är feberfritt och orkar delta i verksamheten. Med hopp om en frisk tid framöver! 14