Sjukdomspolicy förskola

Transkript

1 Sjukdomspolicy förskola Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler och rutiner. När är mitt barn så sjukt att det behöver stanna hemma Det är barnets behov och allmäntillstånd som är avgörande om barnet ska vara hemma. Ett sjukt och hängigt barn behöver lugn och ro och någon som kan ge det kärlek, tid, omvårdnad och eventuella mediciner. Allmäntillståndet d.v.s. hur barnet äter, sover och orkar är i regel avgörande för om barnet kan vistas i förskolan. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna (även utomhus) för att kunna vistas på förskolan. Känner du dig osäker kan du alltid ringa och rådgöra med personalen eller med barnavårdscentralen. Personalen ger inte antibiotika till barnen vid sjukdom. Tänk på att be läkaren skriva ut antibiotika två gånger per dag och inte tre. När barnet blir sjukt på förskolan Om barnet blir sjukt på förskolan under dagen kontaktar vi er på arbetet. Tänk därför på att det är viktigt att vi har rätt telefonnummer så att vi snabbt kan nå er. Det är alltid för barnets bästa vi ringer, då vi saknar resurser till att ge barnet den speciella omsorg som ett sjukt barn har rätt till. Dessutom är smittorisken stor för de övriga barnen i gruppen. Förkylningar Förkylningar är vanliga bland små barn. Barn med förkylning kan vistas på förskolan om de är feberfria och har ett opåverkat allmäntillstånd. För barnets bästa ska de orka med en dag på förskolan med dess aktiviteter. Feber Det är vanligt att små barn insjuknar i feber vid olika infektioner, bakteriella som virus. Vad som räknas som feber är väldigt individuellt men på morgonen bör temperaturen inte vara över 38 grader. Barn med feber ska vara hemma och kan återgå till förskolan tidigast ett dygn efter att febern lämnats i kroppen. Kikhosta Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Efter ca 1 vecka kommer hostattacker, främst nattetid, då kiknar barnet och kräks. Attackerna är som svårast efter ca 2-3 veckor. Sjukdomen varar vanligen i ca 6 veckor. Barnet ska vara hemma tills det orkar vara på förskolan. Ur smittsynpunkt är det meningslöst att förhindra ett i övrigt piggt barn att vara på förskolan trots att det fortfarande kan vara smittsamt. Största smittorisken är innan man vet att det är kikhosta barnet lider av. Om man däremot tror att barnet blivit smittad utanför förskolan bör man hålla barnet hemma för att undvika smittspridningen på förskolan. Inkubationstiden är 7-9 dagar. Sida 1 av 6

2 Halsont Halsont beror på infektion i svalget. Små barn kan inte alltid tala om, att de har ont i halsen. Tecken på halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta och dricka, dreglar, kräks, får feber eller ont i magen. Håller det halsonda i sig kan det vara en halsfluss barnet drabbats av och då krävs oftast antibiotika. Barnet ska vara hemma 2 dygn efter insatt antibiotikakur för att vara smittfri. Maginfluensa Maginfluensan kan visa sig som både kräkningar och som diarréer. Barnet ska då vara hemma. Tänk på att ge rikligt med dricka då barnet förlorar vätska p.g.a. besvären. Barnet ska vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen eller diarré. De ska vara friska, äta normalt och ha normal avföring. Samma tid, 48 timmar gäller även för syskon till det insjuknade barnet för att minska smittspridningen bland barnen och personalen. Springmask Det är inte ovanligt med springmask på förskolor. Springmask ger sig till känna genom klåda i stjärten, främst på kvällen då den vandrar ut för att lägga ägg. Den är vit och tunn, ca 1 cm lång. Maskens livscykel är 14 dagar. Den lägger ägg som barnen kan få i sig genom att suga på fingrarna eller andas in dem. Äggen är mikroskopiska och finns utomhus i sanden och jorden och i damm inomhus. De fastnar lätt under naglarna. Det är därför viktigt med kortklippta naglar och god handhygien. På apoteket finns receptfria mediciner mot mask. Det tar ett dygn innan medicinen har effekt. Dock är det viktigt att man följer råden som följer med tabletterna om att upprepa behandlingen. Hela familjen bör behandlas och sängkläderna måste tvättas direkt, inte läggas i tvättkorgen. Detta för att bli av med äggen som masken redan lagt. Barnet kan gå till förskolan när de fått medicin och den hunnit verka. Svinkoppor Svinkoppor är en vanlig och mycket smittsam hudinfektion. Uppträder ofta kring mun och under näsa. Börjar som små blåsor som växer sig större och spricker. Vid svårare fall sätts antibiotika in. Barnen ska vara hemma tills alla blåsor är intorkade och vid antibiotikabehandling minst 2 dygn. Vattkoppor Vattkoppor smittar någon dag innan de bryter ut och ända till utslagen har torkat. Symtomen är feber en dag innan utslagen kommer. De börjar oftast på bålen, sedan i ansiktet och därefter på armar och ben. Sist kommer utslagen på hand- och fotsulorna, så är vanligen sjukdomen över. Vattkoppor är en virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor som är mycket smittsam. Klådan lindras med medicin och liniment. Barn med svår klåda kan få bakteriell infektion i huden. Barnet är extra infektionskänsligt i samband med vattkoppor. Risken är stor att få infektion i kopporna eller övre luftvägsinfektion. Att förhindra smittspridningen av vattkoppor är mycket svårt. När ett fall är konstaterat är i regel alla mottagliga redan smittade. Inkubationstiden är dagar. Barnet kan återgå till förskolan då kopporna är torkade, febern borta och allmäntillståndet är återställt. Sida 2 av 6

3 Ögoninfektion Variga ögon är vanliga problem hos små barn och kan i vissa fall uppträda i samband med en förkylning. Barn med enbart ögonsymtom eller variga ögon som inte beror på förkylning ska stanna hemma. I första hand behandlas symtomen med ögontvättning men i vissa fall får receptbelagd medicin sättas in. Syskon till det sjuka barnet får också stanna hemma för att minska smittspridningen på förskolan. Ögoninflammation är mycket smittsamt. Öroninflammation Det är ibland svårt att ställa diagnosen öroninflammation. Öronvärken behöver inte vara bakteriell utan kan vara virusorsakad. 85 % av alla öroninflammationer läker av sig själv. Om det börjar rinna vätska ur örat bör ni uppsöka läkare för antibiotikabehandling. Vid antibiotikabehandling ska barnet stanna hemma i 2 dygn. Löss Löss ska behandlas och preparat mot lössen köps på apoteket. Lössen är grågula insekter som är 2-3 mm stora och sprids via direktkontakt. Barnen får återgå till förskolan dagen efter behandling dock måste upprepning av behandlingen göras efter föreskrifter. En finkamning av barnets hår ska också göras dagligen under en vecka för att undvika spridningen på förskolan. Det är också bra att bada bastu då värmen slår ut lössen kolla därefter noga igenom håret när det torkat. Hand, fot och munsjuka Barnet får små blåsor på hand- och fotsulor samt i munnen, ibland feber. Barnet ska vara hemma ett dygn efter att febern försvunnit och allmäntillståndet är bra. Det är en virussjukdom som är mycket smittsam och svår att förhindra på förskolan. Har man en gång haft det är man i allmänhet immun. Vuxna drabbas inte. Allergi Det är viktigt att informera personalen på förskolan om ditt barn har allergi och vilka symtom det visar sig i. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet ej tål och hur vi ska behandla vid en eventuell reaktion. Om ditt barn behöver allergimediciner under vistelse på förskolan måste du prata med avdelningspersonalen. Har ditt barn allergi mot något visst födoämne? Med styrkt läkarintyg ordnar förskolan specialkost. Kunskapskryssaren AB Sida 3 av 6

4 Bilaga - Socialstyrelsens rekommendationer om smitta i förskola finns med i vårt egenkontrollprogram och i skriften om Hygien & Smitta i förskolan. Smitta i förskola Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas av flera infektioner när de börjar på förskola Smittvägar = hur smittan sprids Hur kan man bryta dessa smittvägar Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Barnets allmäntillstånd avgör om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion Barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter som utomhusvistelse i flera timmar Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården Barnomsorg i grupp Ökar risken för luftvägsinfektioner med ca % 6-8 infektioner per år Störst påverkan på barn under tre år Sjukfrånvaro hos barn i förskola 75 % beror på övre luftvägsinfektioner 15 % på mag-tarminfektioner 10 % övriga infektioner Smittvägar: Direktkontakt mellan barnen Droppsmitta genom nysningar och hosta Kontaktsmitta via föremål som skötbord, näsdukar, leksaker, nappar, tandborstar, handdukar, badbaljor Livsmedelsburen smitta Blodsmitta Nappar Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta Tandborstar bör inte förekomma på Förskolor Droppsmitta 90 % av övre luftvägsinfektioner (förkylning) orsakas av virus Vid virusinfektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom, när symtomen visar sig är smittspridningen redan igång Barnets allmäntillstånd som avgör om de ska vara hemma Droppsmitta När vi hostar och nyser bildas små moln av droppar som innehåller smittämnen Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt ut i luften Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter Vistas utomhus flera timmar per dag Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv oftas via händer En pappersnäsduk för att snyta ett barn Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan Tvätta händerna eller använd handsprit Källa: Smitta i Förskola Sthlms läns landsting smittskyddsenheten Hygienråd i förskolan Handtvätt för personal efter varje toalettbesök/blöjbyte före varje måltid före matlagning/mathantering efter utevistelser efter att man hjälp ett barn att snyta sig efter hantering av smutstvätt Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra Handtvätt för barn Efter toalettbesök Tvätta barnets händer efter blöjbyte Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt Efter utevistelse Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten Sida 4 av 6

5 Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår Torka händerna torra med pappershandduk eller egen handduk (avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna) Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats samt rengörs dagligen Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten Bakterier och virus trivs i fuktig miljö t ex fuktiga handdukar och mjuka leksaker Rengöring - riktmärken Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når Rengöring av textilier och leksaker Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov Örngott 1 gånger/vecka samt vid behov Filtar madrassöverdrag 1-2 gånger i månaden Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin/tvättmaskin) Källa: Smitta i Förskola Sthlms läns landsting smittskyddsenheten Nedskrivna riktlinjer bör finnas för (finns i vårt egenkontrollprogran Hygien & Smitta i förskolan.) Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner vid blöjbyte Rutiner för daglig rengöring Veckorengöring Rengöring av sängkläder och leksaker När barnen bör stanna hemma vid sjukdom Streptokockinfektion Scharlakansfeber Halsont med feber >38 grader Feber >39 grader utan andra symtom Nagelbandsinfektion Impetigo (Svinkoppor) Tjock snuva (barn< 3 år) Streptokockinfektioner Bärarskap förekommer fr a hos förskolebarn Förorenade föremål kan ge upphov till sjukdom om föremålen är fuktiga, smittrisken från torra föremål anses försumbar Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion, kontakta BVC för kartläggning Barn med impetigo (svinkoppor) ska vara hemma tills såren är torra Hygienråd vid streptokockinfektioner i barngruppen Barnen bör vara ute extra mycket Använd flytande tvål och engångshanddukar Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, tvätta händerna på både barn och personal eller använd handsprit Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen Undvik aktiviteter mellan avdelningarna Pneumokocker Är en av de vanligaste bakterierna i luftvägarna 60-70% av förskolebarn < 3 år bär då och då på pneumokocker i näsan Smittspridning sker då man har symtom från luftvägarna Resistenta pneumokocker inte farligare men har färre behandlingsalternativ Ögoninfektioner När ögonen är variga och kladdiga och man regelbundet behöver tvätta eller torka dem bör barnen vara hemma från förskolan Mag-tarminfektioner Virus Bakterier Parasiter Livsmedelsburna infektioner Rotavirus 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos barn orsakas av rotavirus Sida 5 av 6

6 Inkubationstid: 1-3 dagar Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i 3-8 dygn Lång immunitet Källa: Smitta i Förskola Sthlms läns landsting smittskyddsenheten Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna - Symtom: kräkningar/diarré, ibland feber Alla åldrar mottagliga Inkubationstid: 1-2 dygn, varar i 1-2 dygn Symtomfri 48 tim innan återgång till förskola Mycket smittsamt Ger endast kortvarig immunitet Parasitsjukdomar Giardia Inkubationstid: 7-10 dagar Symtom: diarréer som kommer och går ont i magen, uppblåst i magen Viktigt att upptäcka, långvariga besvär Behandlas med läkemedel Mycket smittsamt Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök, gäller såväl barn som vuxna. Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt Använd engångshandduk och flytande tvål Låt inte barnen hjälpa till i köket Inga gemensamma bad i baljor Pappersunderlägg på skötborden som byts mellan varje barn Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider mellan varje barn Använd plastförkläde vid risk för stänk t ex vid diarré och kräkningar Barn med diarré ska vara hemma För att förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden Håll varm mat varm (minst 60 i max 2 tim) Håll kall mat kall (högst 8, helst lägre) Se till att maten kyls snabbt Förvara råvaror och lagad mat var för sig Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar Referenslitteratur Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Kan beställas på: Socialstyrelsens beställningsservice Stockholm Fax: E-post: socialstyrelsen@strd.se Hemsida: Sida 6 av 6