Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.
|
|
- Agneta Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. När barnet blir sjukt Föräldrainformation Små barn är ofta sjuka och det är en naturlig del i familjens liv att ta hand om sina sjuka barn. Under de första levnadsåren har barnet i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. I allmänhet klingar de flesta luftvägsinfektionerna av inom en vecka. När ska barnet stanna hemma? Barnets allmäntillstånd, d v s hur barnet äter, sover och orkar delta i gruppaktiviteter, är avgörande för om barnet kan vistas i förskolan. Barnet ska vara feberfri (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i de vardagliga aktiviteterna både inom- och utomhus för att vara på förskolan. Barnet kan ibland vara piggt och aktivt hemma, men orkar ändå inte vara med i barngruppen. Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och tid för återhämtning. Personalen ska inte behöva ta tempen på barnet för att avgöra om barnet kan vistas på förskolan, utan bedömningen ska göras utifrån barnets allmäntillstånd. Riktlinjer för när barnet ska vara hemma: När barnet har feber. Ett feberfritt dygn hemma innan återgång till förskolan är en bra tumregel. Om barnet är feberfritt, men är så trött och hängigt att det inte orkar med de vanliga aktiviteterna på förskolan. När barnet har en smittsam sjukdom, t ex halsfluss och impetigo, som är obehandlad eller har stått under antibiotikabehandling kortare tid än två dygn. Vid magsjuka med kräkningar och/eller diarré. Barnet kan återgå till förskoleverksamheten när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under 48 timmar. I magsjuketider kan smittspridningen på förskolan begränsas genom att syskon till sjuka barn stannar hemma. Vid långdragna infektionsperioder kan hygienråden behöva skärpas. Förskolepersonalen är de som bäst har en helhetsbild över infektionsläget i förskolan och det är de som ser hur barnet mår i den miljön. Vid tveksamheter är det därför förskolepersonalens bedömning som bör vara avgörande. Huvudlöss - Föräldrainformation Lusen är 2 3 mm lång, smutsgul och nästan genomskinlig. En vuxen hona lever i ca 2 veckor. Äggen, så kallade gnetter, är hudfärgade och kan vara svåra att upptäcka. Gnetterna sitter fastklibbade på hårstråna, nära hårbotten. Efter 1-2 veckor kläcks de till nya löss. Vid stark klåda i hårbotten eller rivmärken i nacken bör huvudlöss misstänkas.
2 Huvudlöss smittar genom närkontakt huvud mot huvud under 1 minut eller längre. Risken att smittas via föremål som mössor, kammar och borstar är liten. Löss kan inte flyga eller hoppa. En lus utanför hårbotten lever högst ett dygn. en kan vara lång från smittillfället till dess att tillräckligt många löss och gnetter finns så att de upptäcks. Bara den som har huvudlöss ska behandlas. Huvudlöss behandlas med receptfria preparat, som finns att köpa på apotek. Lössen hittas säkrast genom att kamma igenom håret med en finkam. Undersök hela familjen. Om behandling och uppföljning skett finns ingen anledning att vara hemma. Förskolepersonalen behöver inte omedelbart ringa efter föräldrarna om de upptäcker löss i ett barns huvud, men det kan vara bra att ringa och informera så att föräldrarna kan planera in att köpa lusmedel på apoteket och snabbt komma igång med behandlingen. Tidig rapport till förskolan om ett barn har fått löss gör att åtgärder snabbt kan sättas in. Därigenom kan smittspridning För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Diarré och eller kräkningar inom förskolan Information till föräldrar och anhöriga Akut diarré och kräkningar är vanligt i förskoleåldern. De flesta infektioner läker ut av sig själva. Med begreppet diarré avses tre eller fler lösa avföringar per dygn, inte nödvändigtvis vattentunna. Om flera barn insjuknar samtidigt eller inom en kort tidsperiod, med liknande symtom är det angeläget att ta reda på om det finns en gemensam smitta, och finna vägar att bryta smittan. Orsaker Både virus, bakterier och parasiter kan ge upphov till dessa akuta mag- och tarmsymtom. Calicivirus är den vanligaste orsaken till utbrott med magsjuka inom barnomsorgen. Dessa virusinfektioner benämns ibland som vinterkräksjuka trots att insjuknande kan ske under hela året. Andra orsaker bör även övervägas, främst salmonella eller andra tarmbakterier. Vid diarré under längre tid hos flera barn bör tarmparasiter som t.ex. giardia uteslutas. Smittvägar Smittsamheten är i allmänhet stor, särskilt vid virusorsakad magsjuka. Smitta sker från tarminnehåll eller kräkningar, genom direktkontakt med sjuka personer och/eller förorenade kontaktytor (handdukar, leksaker, handtag etc.) och via smittad föda eller vatten. Calicivirus har visat sig vara smittsamt i minst 10 dygn på livsmedel som ej värmts upp och ibland ännu längre tid på otvättade textilier. Magsjuka kan också smitta genom aerosol (små droppar i luften) som sprids vid kräkning och som inandas eller faller ner på mat.
3 (tid från smitta till debut av symtom) Oftast kort, 1-3 dagar vid virusorsakad magsjuka. För en del andra orsaker kan inkubationstiden vara längre. Impetigo (svinkoppor) - Föräldrainformation Gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun kan vara impetigo. Utslagen breder gärna ut sig, nya kommer till och utslagen vill inte läka ut. Utslagen kan förekomma på hela kroppen. Barnen brukar sällan bli allmänpåverkade eller svårt sjuka av infektionen. Infektionen orsakas av bakterier av typ streptokocker och/eller stafylokocker. Streptokockbakterier kan även orsaka halsfluss och scharlakansfeber. Hög smittsamhet. Smittan sprids genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål, exempelvis leksaker som ett barn med impetigo har sugit på. Det är inte någon luftburen smitta. Barnet smittar tills såren är läkta och torra. 2 3 dagar. Vid lindriga symtom kan det räcka med att tvätta med tvål och vatten, alternativt Klorhexidinlösning 0,5 mg/ml eller Hibiscrublösning 4 % eller liknande, morgon och kväll. Det är viktigt att den infekterade sårskorpan tvättas bort innan sårtvätt. Vid utbredd och svår impetigo ges antibiotikabehandling i tablett- eller mixturform. Antibiotikasalva skall inte användas. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på rengöras, samt byte av örngott och handdukar. Skall barnet vara hemma? Ja. tills såren har läkt och är torra. Vid utbrott av impetigo är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa snabbt kan behandlas. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan eller Smittskyddsenhetens hemsida, Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken
4 vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin. För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin.
5 För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Vattkoppor - Föräldrainformation Virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor) som breder ut sig över kroppen med början på huvudet, därefter bålen och sist händer och fötter. Utslagen kan sitta i hårbotten, i munhålans slemhinna och på könsorganen. Olika utvecklingsstadier av blåsorna kan finnas samtidigt, det vill säga både färska vätskefyllda och intorkade blåsor. Hög feber är vanligt. Barn med utbredd klåda och barn med eksem riskerar att få en bakterieinfektion i blåsorna. Smittsamheten är mycket stor. Smittar från 1 2 dagar före till en vecka efter det att utslagen först syns på huden. Luftburen droppsmitta. Livslång immunitet efter genomgången infektion. Spädbarn har i allmänhet en medfödd immunitet och är skyddade mot vattkoppor upp till 6 månaders ålder om mamman haft vattkoppor. Vattkoppor i förskoleåldern har ofta ett lindrigare förlopp än om man får det senare i livet. I allmänhet smittas samtliga barn som inte haft vattkoppor i en förskolegrupp vid ett utbrott, eftersom smittsamheten är så stor. Bältros, som består av vattkoppsliknande utslag på en begränsad kroppsyta, är en aktivering av vattkoppsvirus i nervrötter efter en vattkoppsinfektion tidigare i livet. Bältros kan alltså ge vattkoppor hos mottagliga individer, men inte tvärtom dagar. Klådstillande och eventuellt febernedsättande mediciner kan lindra symtomen. I enstaka fall utvecklas en bakterieinfektion i utslagen och den behöver i så fall behandlas med antibiotika. Ja. Barnet är smittfritt när blåsorna torkat in. Allmäntillståndet avgör när barnet kan återgå till barnomsorgen. Vid misstanke om vattkoppsinfektion hos ditt barn bör du informera förskolan. Personalen kan därmed underrätta samtliga föräldrar i barngruppen. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan
6 Ögoninflammation - Föräldrainformation Det är vanligt med ögoninflammationer hos barn, framför allt under förkylningsperioder. Variga och kletiga ögon kan ha flera orsaker, som virus, bakterier eller en allergisk reaktion och det är svårt att skilja dem åt. Smittvägar Ögoninflammation smittar lättast bland små barn eftersom de leker så nära varandra. Smittan sprids bland annat när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller på andra barn. Oftast läker inflammationen ut inom en vecka utan behandling. Om barnet har var i ögonen är det bra att tvätta ur ögat med ljummet vatten alternativt koksalt. Om ingen förbättring inom 3-4 dagar kontakta sjukvården för bedömning. God handhygien. Byt örngott och handduk varje dag Ja, om ögonen är kraftigt variga och kladdiga och behöver torkas ur regelbundet bör barnet stanna hemma. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Streptokockinfektioner - Föräldrainformation Halsfluss, scharlakansfeber, impetigo och nagelbandsinfektion Streptokocker är bakterier som kan ge olika slags infektioner. Feber, halsont och rödprickigt utslag är vanliga symtom. Barn som är yngre än 3 år brukar få feber och tjock varig snuva. Äldre förskolebarn får halsfluss (tonsillit) med feber och stora, rodnade, ömma och vitprickiga (variga) halsmandlar. Scharlakansfeber är en streptokockinfektion som känns igen om barnet har halsfluss, en smultronliknande tunga samt ett småprickigt rött utslag på armar, ben och bål. I slutet på andra sjukdomsveckan brukar barnen fjälla på handflator och fotsulor. Streptokocker kan även orsaka impetigo (svinkoppor), nagelbandsinfektion och infektion i underlivet och runt ändtarmsöppningen. Hög smittsamhet. Bakterien sprids som droppsmitta via sekret, genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål (till exempel leksaker som ett barn med streptokocker har sugit på). Vi får oftast i oss bakterien via våra händer. Vid antibiotikabehandling bedöms barnen vara smittfria efter två dygns behandling. Vid charlakansfeber är barnet smittsamt från någon dag före utslaget och i obehandlade fall i flera veckor efter utslagets början. 1 3 dagar.
7 Streptokockinfektion som ger symtom kan behandlas med penicillin. Det är svårt att se om halsinfektionen orsakas av streptokocker eller virus. Ett så kallat halsprov i form av snabbtest eller bakterieodling ger säkrare besked. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på att rengöras, samt byte av örngott och handdukar Ja. Återgång till barnomsorgen kan ske efter två dygns antibiotikabehandling och när barnets allmäntillstånd är sådant att det orkar delta i barngruppens vanliga aktiviteter, som även kan innebära flera timmars utevistelse. Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan barnet får återgå till förskolan. Vid tveksamhet bör ansvarig läkare rådfrågas. Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. Snabb rapport till förskolan om barnets sjukdom kan göra att smittspridning Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på familjemedlemmar med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Läs merFörskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom
Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merRÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merAnvisningar för sjuka barn
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Läs merFörskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Läs merPolicy vid barns sjukdom
Policy vid barns sjukdom Till vårdnadshavare i Vaxholms stads förskolor Det kan vara svårt att avväga var gränsen mellan ett sjukt och ett tillräckligt friskt barn går. Särskilt på morgonen när man har
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merInledning. Smittor på förskolor
Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår
Läs merHälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merDE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA
DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA Då barnet insjuknar är det viktigt att ringa rådgivningen eller hvc om sjukintyg redan första vardagen. Sjukintyg beviljas för ordnandet av barnets vård i högst 3 på varandra
Läs merVanliga sjukdomar A-Ö
Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste
Läs merMAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Läs merRegler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merSjukdomspolicy förskola 2014-06-25
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler
Läs merHenriks Hage Förskola
Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta
Läs mer2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Läs merNär Ditt barn blir sjukt!
När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...
Läs merBarns sjukdomar och småbarnspedagogiken
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken Godkänd i SSF 27.6.2012 21 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Diarré/Kräkningar 4 Feber 4 Femte sjukan 4 Förkylning 5 Halsont 5 Hepatit B och C 6 Herpes stomatit
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Läs merSmittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merNär ditt barn blir sjukt
Råd till dig som är vårdnadshavare När ditt barn blir sjukt Barnet ska vara hemma när: Hen har feber samt ett feberfritt dygn innan barnet kommer tillbaka till förskolan. När hen är feberfri men för trött
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs merNär ditt barn blir sjukt!
När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!
Läs merförskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Läs merHYFS föräldrautbildning
HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen
Läs merNär barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas
Läs merSå kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merVälkomna till Hygien i förskolan
Välkomna till Hygien i förskolan Förskolor i Värmlands kommuner 15 maj 2014 Program 08.30-09.00 Hotellfrukost 09.00-09.30 Inledning och bakgrund 09.30-10.00 Infektioner hos barn, frisk/riskfaktorer, smittvägar
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merHur gör vi när barnen blir sjuka?
Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Läs merHygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Veronica Woxén, Madeleine Kais Malin Tihane Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Stockholm Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas
Läs merNär ditt barn blir sjukt
När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...
Läs merhur gör vi när barnen blir sjuka?
hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen
Läs merNär ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola
När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster
Läs merPM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Läs merSmittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården
Läs merMalin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane
Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra
Läs merHYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014
2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...
Läs merHygienråd för förskolan
Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merInnehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd till föräldrarna om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. 1 2 Innehåll 4 När barnet är sjukt
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merNär ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem
När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem Denna skrift är utarbetad av Barnhälsovårdsenheten och Smittskydd, Landstinget i Värmland Utgivningsår 1997,
Läs merInskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB
Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB Välkomna till Lilla Fågel Förskolor. Vi vill med detta inskolningsprogram ge dig som förälder information om förskolan och hur vi arbetar på Lilla Fågel Förskolor.
Läs merMun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Läs mer2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se
Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien
Läs merUtbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Läs merAntibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner
Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper
Läs merUtbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott
Läs merSmitta och antibiotikaresistens
Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad
Läs merSmitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan
Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan Innehåll: Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan 3 Frisk- och riskfaktorer för infektioner hos förskolebarn 4 Fakta om smittsamma sjukdomar
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merBarn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merRåd och fakta om antibiotika och infektioner
Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet
Läs merINFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern
INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merBarnsäkerhet, infektioner och egenvård.
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Kan en infektion vara bra? Illustration: Ulla Granqvist Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på
Läs merÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans
Välkommen till ÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans Innehållsförteckning: Vår förskola och verksamhet Om barnet blir sjukt Kort information om vanligt förekommande sjukdomar Den obligatoriska
Läs merPOLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt
Läs merSäkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Läs merNär barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller
När barnet är sjukt Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller Bra tips När barnet är sjukt Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor 6
Läs merHANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går
Läs merHygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
Läs merSpringmask Finlands Apotekareförbund 2007
Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Det är rätt så allmänt att barn och barnfamiljer drabbas av springmask. Smittan sprids lätt till exempel via händerna. Man slipper besväret bara man
Läs merEn handbok för förskolepersonal och föräldrar
Sjuka barn Illustration: Marie En handbok för förskolepersonal och föräldrar Barnhälsovården Dalarna En handbok för förskolepersonal och föräldrar Innehåll Allmänt... 3-4 Hygienregler... 5 Medicinering
Läs merPolicy och rutiner för smitta i förskolan
Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning
Läs merStrama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs mer