DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA
|
|
- Ulf Sandberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA
2 Då barnet insjuknar är det viktigt att ringa rådgivningen eller hvc om sjukintyg redan första vardagen. Sjukintyg beviljas för ordnandet av barnets vård i högst 3 på varandra följande kalenderdagar för barn som inte fyllt 10 år. Ena föräldern kan stanna hemma med barnet i högst 3 dagar eller så kan föräldrarna dela upp dagarna mellan sig (men då behövs även intyg för den andra föräldern). För vård av sjukt barn utbetalas lön för 3 dagar. Om barnets sjukdom fortgår längre än 3 dagar har föräldrarna möjlighet att ansöka om tjänstledighet utan lön. Smittspridningsvägar Kontaktsmitta när smitta förs över mellan individer (händer, utslag, sår, sekret, snor, droppar m.m.) Objektsmitta via textilier (ex. örngott, madrasskydd, handduk, leksaker, handtag) Droppsmitta förekommer i luften (hosta, nysning, tal, kräkning..) dropparna kan också falla ner på ytor och då ge upphov till kontaktsmitta. Luftburna smittor smittämnen kan färdas med luftströmmar över längre sträckor. Tarmsmitta sker genom intag av förorenade livsmedel eller vatten, eller som kontaktsmitta i kombination med dålig handhygien. Blodsmitta främst då blod kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Förkylning Förkylningar orsakas av virus och är vanliga hos små barn. Små barn smittas lätt och kan få många förkylningar på ett år, speciellt om man är på dagis och kommer i kontakt med många barn. Förkylningsviruset överförs lätt från från ett barn till ett annat. Tecken på förkylning är bland annat snuva, nysningar, hosta, halsont eller irritation i halsen, feber samt trötthet. Förkylning går över av sig själv inom en till två veckor. Man behöver oftast inte till läkare. För att lindra symtomen kan man ge barnet mycket att dricka, droppa koksaltlösning i näsan och ge febernedsättande (t.ex. Panadol). Om förkylningen drar ut på tiden, om barnet får ont i öronen, om barnet får andningssvårigheter eller om barnets allmäntillstånd blir allt sämre bör du ta kontakt till hvc.
3 Hosta Den vanligaste orsaken till att barn hostar är förkylning men kan även bero på andra orsaker (t.ex. allergi). Hostan kan vara torr, slemmig, skällande (=krupp), pipande eller kiknande. Man bör vara noga med handhygienen samt att lära barnet att inte hosta på någon annan utan att helst hosta i armbågsvecket. Smittvägar: Dropp- och kontaktsmitta. Åtgärder: Varma drycker löser upp slem och gör det lättare att hosta upp det, att höja huvudändan när barnet sover gör det också lättare att andas. Näsdroppar kan också hjälpa eftersom näsandningen kan irritera i halsen och framkalla hosta. Hostmedicin kan man ge vid behov. Barnet kan vara i dagvård om det inte har feber och allmäntillståndet tillåter det. Feber Om temperaturen är högre än 37,5 på morgonen och 38 grader på kvällen anses det vara förhöjd temperatur. Feber är ett sätt för kroppen att försvara sig mot infektion. Vid högre temperaturer mot 39 grader kan man ge Paracetamol (Panadol) 3 gånger dagligen. Dosering enligt ålder och vikt. Kom ihåg att ge barnet rikligt med vätska. Man rekommenderar att barnet har en feberfri dag hemma innan det återgår till dagis eller skola. Dock bör situationen också bedömas enligt barnets allmäntillstånd. Tredagarsfeber Symtom: Barnet får först feber som stiger snabbt. Febern varar i ungefär 3 dygn. En del barn kan få lindrig hosta och snuva. Lymfkörtlarna i nacken kan också bli något svullna. När febern försvunnit får barnet utslag på kroppen. Utslagen kliar inte och de försvinner på ett par dagar. Smittvägar: Tredagarsfeber orsakas av ett mycket vanligt och smittsamt virus. De allra flesta smittas före 2 års ålder. Smittan sprids via droppar i luften eller vid direktkontakt. Det brukar ta mellan 5 och 15 dagar från att barnet smittas tills febern kommer. Åtgärder: Tredagarsfeber behandlas inte. Sjukdomen går över av sig själv efter några dagar.
4 Diarré och kräkningar Magsjuka beror oftast på virusorsakad infektion, men kan också vara kopplat till matförgiftning eller någon bakterieinfektion. Smittsamheten vid magsjuka är i allmänhet stor. De flesta infektioner läker ut av sig själva, kontakt till läkare behövs endast om sjukdomen blir långvarig. Viktigt är att ge barnet små mänger vätska ofta, t.ex. en matsked med vatten var 15:e minut. Man kan också köpa vätskeersättning (Floridral) från apoteket. Barnet ska stanna hemma tills det ätit normalt och inte kastat upp eller haft vattentunn diarré på 2 dygn. Handhygienen är viktig. Locket ska vara på när man spolar i wc-stolen. Dagliga städningen är också viktig (handtag, ytor, leksaker osv.) RS-virus RS-virusinfektioner är vanliga hos både barn och vuxna, speciellt under vinterhalvåret. Symtom: Infektionerna brukar börja som en vanlig förkylning med snuva, hosta och lätt feber. Blir infektionen allvarligare kan barnet få en inflammation i luftvägarna vilket gör det svårare att andas samt att andningen kan vara väsande och pipande när barnet andas ut. Smittvägar: Dropp- och kontaktsmitta. Åtgärder: Symtomatisk behandling eftersom det är fråga om ett virus får kroppens eget försvar läka infektionen. Barnets allmäntillstånd avgör om det är nödvändigt att stanna hemma.
5 Streptokock A (Angina) Det finns flera olika streptokocker. Typ A är den vanligaste och smittsammaste, det är den som kan ställa till med epidemier på dagis och skolor. Oftast får man allmänna förkylningssymtom, feber och mycket sjuk hals men man kan också vara symtomfri bärare av streptokocker. Smittvägar: Droppsmitta. Det är mycket viktigt att man byter tandborste tre-fyra dagar efter påbörjad antibiotikakur. På dagis är det också bra att man tvättar nappar och leksaker när barn har streptokocker för att minska smittspridningen. För att diagnostisera streptokocker tas en svalgodling som man får svar på efter tre dagar. Om man haft starka symtom under tre dagars tid kan man också ta snabbtest som ger svar samma dag. Åtgärder: Streptokock typ A behandlas med antibiotika i 10 dagars tid. Har man någon annan typ av Streptokocker behandlas man beroende på hur allvarliga symtomen är. 1-2 dygn efter påbörjad antibiotikabehandling kan barnet återgå till dagis. Övrigt: I en familj med flera barn tas endast svalgprov på de familjemedlemmar som har symtom. Får barnet upprepade infektioner inom en kort tid tas prov av närmaste familjemedlemmar och i vissa fall mor- och farföräldrar. Paracetamol (Panadol) eller Ibuprofen (Burana) kan ges vid behov mot smärtan. Vattkoppor Symtom: Vattkoppor är små vätskefyllda blåsor (koppor) som brer ut sig över kroppen. Vattkopporna orsakas av ett virus och kopporna bildas i olika stadier, först syns små röda prickar, prickarna blir sen till vätskefyllda blåsor och till sist torkar dessa blåsor upp och blir skorpor som sedan ramlar bort.
6 Hög feber är också vanligt när man har vattkoppor. Vattkopporna kliar mycket och därför finns risk att blåsorna blir infekterade. Smittvägar: Mycket smittsam genom luftburen kontakt och objektsmitta. Vanligtvis smittas du bara en gång i livet. Tyvärr smittar vattkoppsviruser redan före kopporna brutit ut. Åtgärder: På apoteket finns Poxclin som lindrar klåda och irritation samt förebygger sekundär infektion (bakterieinfektion i skrapsåren). När vattkopporna torkat ut kan man återvända till dagis eller skola om allmäntillståndet tillåter det, vanligen inom en vecka. Höstblåsor Symtom: Blåsor/utslag i munnen, på insidan av händerna och under fötterna. Vissa får feber, en del får inga symptom alls. Smittvägar: Höstblåsor sprids lätt genom närkontakt med sjuka som utsöndrar viruset via näsa och svalg (droppsmitta). Sommar och höst ger vanligen större utbrott. Åtgärder: Barnets allmäntillstånd bestämmer om det ska vara hemma. Oftast är hela barngruppen smittad trots att alla inte får symptom, därför bryts ej smittvägarna av att vissa är hemma. Svinkoppor (impetigo) Symtom: Gulaktiga sår och blåsor, oftast kring mun och näsa samt på armar, ben och bål. Sällan blir barnet allmänpåverkat. Smittvägar: Stafylokocker eller streptokocker. Svinkoppor sprids lätt via direktkontakt. Om man har streptokocker i halsen kan man också få dessa i hudutslag. Man smittar ända tills såret är läkt. Åtgärd: God handhygien. Klipp barnets naglar korta och se till att barnet inte kliar såren, petar näsan eller biter på naglarna. Såren tvättas med tvål och vatten. Penicillinbehandling kan behövas (antingen lokal salvabehandling eller antibiotika via munnen). Barnet ska stanna hemma om det har fuktiga, vätskande sår.
7 Öroninflammation Symtom: Inflammation i öronen börjar oftast med några dagars förkylning med feber. Hos barn under två år är det vanligare med enbart öroninflammation. Äldre barn kan klaga över värk i öronen eller huvudet medan mindre barn är mer oklart ledsna. Symtomen kommer ofta under kvällar och nätter eftersom trycket stiger i mellanörat när barnet har legat någon timme och då ökar smärtan. Åtgärder: Öroninflammationer behandlas med antibiotika och värkmedicin (Panadol, Burana). Att ha huvudet högt när barnet ligger kan lindra, likaså näsdroppar som minskar svullnaden i örongångarna. Själva öroninflammationerna smittar inte så ifall barnet annars är feberfritt och orkar kan man ha barnet i dagvård. Ögoninfektion Symtom: Ögon kletiga av gult sekret och fastklibbade ögonlock på morgonen signalerar att barnet har en ögoninfektion. Insidan av ögonlocket kan dessutom vara kraftigt rodnat och ögonlocket kan vara svullet. Det kan dock vara svårt att skilja mellan allergiska ögon och infekterade ögon eftersom symtomen oftast är de samma. Smittvägar: Kontaktsmitta. Smittar lätt. Åtgärder: Bästa behandlingen är att torka bort det variga sekretet med en kompress med ljummet vatten. Putsa ögat från utsidan av ögat och in mot näsroten. Ta en ny kompress åt andra ögat. Kom ihåg att byta dynvar och handdukar dagligen. De flesta ögoninfektioner läker ut av sig själva inom sju dagar. Om symtomen är besvärliga kan man behandla med antibiotikadroppar. Efter två dagar med antibiotikabehandling smittar barnet inte längre. Barnet behöver endast stanna hemma i vissa svårare fall. Kom ihåg god handhygien. Urinvägsinfektion Symtom: De flesta barn under två år som får urinvägsinfektion har inga andra symtom än hög feber. Äldre barn har ofta symtom i form av sveda eller smärta vid urinering, täta urinträngningar och ibland blod i urinen. Mera sällan har äldre barn feber vid urinvägsinfektion. Åtgärder: Man diagnostiserar urinvägsinfektion genom ett urinprov. Bästa provet får man från morgonurinen, går inte det bör urinen ha varit i blåsan helst över fyra timmar. Samma dag som barnet lämnar provet får man ett första utlåtande där man kan se om det finns tecken på urinvägsinfektion, tidigast efter två dagar får man ett slutligt odlingssvar så att man vet vilken bakterie och vilken behandling som hjälper. Urinvägsinfektion är inte smittsamt. Allmäntillståndet avgör om barnet behöver vara hemma. Urinvägsinfektioner behandlas med antibiotika.
8 Huvudlöss Symtom: Stark klåda i nacken eller hårbotten. Svarta prickar på huvudkudden kan förekomma. Smittvägar: Vem som helst kan råka ut för löss det är inte ett tecken på dålig hygien! Lössen smittar genom närkontakt. Åtgärder: Man kan hitta löss genom att kamma håret med en speciell kam. Hela familjen ska undersökas. Man behandlar med receptfria preparat från apoteket och det är viktigt att hela familjen behandlas samtidigt. Kontrollkamning och behandling ska göras igen efter 1 vecka. Familjen måste meddela dagis/skola om man hittat löss, på så sätt kan man genom samtidig behandling förhindra återsmitta. Ifall dessa åtgärder följs behöver barnet inte stanna hemma. Mask (springmask) Symptom: Klåda i stjärten, speciellt nattetid (eftersom maskhonan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg vid ändtarmsöppningen). Man kan ibland upptäcka masken som en vit, centimeterlång tråd. Smittvägar: Äggen förblir smittsamma i flera veckor på t.ex. sängkläder eller textilier. Man smittas genom att svälja ner äggen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg genom att stoppa fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Åtgärder: God (hand)hygien, klipp barnets naglar korta, tvätta textilier och mjuka leksaker. Städa badrum/wc dagligen. Köp maskmedicin (Pyrvin) som fås receptfritt från apoteket. Hela familjen bör behandlas. Upprepa behandlingen efter 10 dagar. Behandlingens sker på basen av symtom. Berätta även på dagis om barnet har springmask.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom
Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka
Bromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Policy vid barns sjukdom
Policy vid barns sjukdom Till vårdnadshavare i Vaxholms stads förskolor Det kan vara svårt att avväga var gränsen mellan ett sjukt och ett tillräckligt friskt barn går. Särskilt på morgonen när man har
Inledning. Smittor på förskolor
Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår
Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.
Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Anvisningar för sjuka barn
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Henriks Hage Förskola
Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken Godkänd i SSF 27.6.2012 21 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Diarré/Kräkningar 4 Feber 4 Femte sjukan 4 Förkylning 5 Halsont 5 Hepatit B och C 6 Herpes stomatit
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd
Vanliga sjukdomar A-Ö
Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste
förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Så kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner
Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper
När ditt barn blir sjukt
Råd till dig som är vårdnadshavare När ditt barn blir sjukt Barnet ska vara hemma när: Hen har feber samt ett feberfritt dygn innan barnet kommer tillbaka till förskolan. När hen är feberfri men för trött
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern
INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane
Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra
HYFS föräldrautbildning
HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen
Apotekets råd om. Förkylning hos barn
Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Råd och fakta om antibiotika och infektioner
Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet
När Ditt barn blir sjukt!
När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...
RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
När ditt barn blir sjukt
När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...
När ditt barn blir sjukt!
När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!
Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB
Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB Välkomna till Lilla Fågel Förskolor. Vi vill med detta inskolningsprogram ge dig som förälder information om förskolan och hur vi arbetar på Lilla Fågel Förskolor.
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Veronica Woxén, Madeleine Kais Malin Tihane Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Stockholm Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa
Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola
När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster
Hur gör vi när barnen blir sjuka?
Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter
Så vårdar du ditt sjuka barn
Så vårdar du ditt sjuka barn Tips och råd till dig med barn 0 5 år. Broschyrens främsta syfte är att underlätta kommunika tionen mellan BVC-personal eller annan vårdpersonal och föräldrar som önskar kortfattad
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin
hur gör vi när barnen blir sjuka?
hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen
När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem
När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem Denna skrift är utarbetad av Barnhälsovårdsenheten och Smittskydd, Landstinget i Värmland Utgivningsår 1997,
Information till dig som är förälder
Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin
Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Information till dig som är förälder
Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt
Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby
Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby Ditt barn har beviljats en plats inom småbarnspedagogiken i Nykarleby verksamhetsåret 2018-2019, välkomna. Det nya verksamhetsåret inleds den 6.8.2018. För
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Smitta och antibiotikaresistens
Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad
Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan
Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan Innehåll: Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan 3 Frisk- och riskfaktorer för infektioner hos förskolebarn 4 Fakta om smittsamma sjukdomar
VAD ÄR EN FÖRKYLNING?
1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla
Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp
VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså
Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Förkylningsguide från Apoteket
Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har