Smitta och antibiotikaresistens

Transkript

1 Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare

2 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad risk för grupp

3 Barns hälsosituation & infektioner Globalt dramatiska förbättringar av barns hälsosituation senaste decennierna. Vissa infektionssjukdomar är (nästan) bortvaccinerade t.ex. polio och mässling. Globalisering med ökat resande och migration medför att nygamla infektioner som tuberkulos och mässling är att beakta. Antibiotikaförskrivning och globalisering har lett till ökande antibiotikaresistens

4 Barn och sjukdom De flesta sjukdomstillfällen är godartade. Infektionssjukdomar dominerar. Ca 90% utgörs av virusinfektioner

5 Grundstenar i minskad smittspridning och infektionsförekomst hos barn God grundhälsa. Vaccinationer. Klok, restriktiv antibiotikaanvändning. Hygienkunskap och bra hygienrutiner

6 Smittspridning och Smittskyddslagen (SmL) Spridning av infektioner går inte helt att stoppa men väl begränsas. Vissa infektioner smittsamma strax innan och efter symtom. Bärarskap av t.ex. resistenta bakterier. SmL ger en legal grund för att hindra smitta mellan människor när det gäller vissa infektioner

7 Infektionsfrekvens Barn < 4 år har ca 6-8 infektionstillfällen/år. Barn > 4 år har ca 4 infektionstillfällen/år. Studier (Danmark) har visat att ca 30 % av infektionerna kan orsakas av att det är en större grupp än familjen. Studier (Örebro) om effekt av handhygien. Flera studier visat att med skärpt hygien har man fått ner både sjukfrånvaron och antiobiotikaanvändning

8

9 Hygien i förskolan Bakgrund Smitta i förskolan SoS Miljöbalken: krav på egenkontroller Nationellt tillsynsprojekt 2009: Hygien i förskolan HYFS-projekt Västra Götalandsregionen Smittskyddslagen

10 Syfte: Förebygga & begränsa Genom att säkra bra hygienrutiner minska risken för smittspridning mellan barn och mellan barn och personal på förskolor. Minskad smittspridning leder till färre infektioner och i många fall till lägre sjukfrånvaro

11 Uppföljning Sjukfrånvaroregistrering önskvärt Kontinuerlig uppföljning/kvalitetssäkring från respektive verksamhet, t.ex. genom egenkontrollmätningar. Uppföljningsmöten med, barnhälsovården samt hygienombuden

12 DEL II

13 Bakterier Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp utan att göra oss sjuka = normalflora Normalfloran är viktig och nödvändig för vårt immunförsvar Antibiotika stör den normala bakteriebalansen Många lindriga bakterieinfektioner läker ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar Källa: Strama

14 Normal eller onormal flora? Normalflora, varierar med åldern Vad orsakar att bakterien ibland och hos vissa individer orsakar sjukdom? En positiv odling måste ställas i relation till ålder och symtom. Ibland är det motiverat med antibiotika men långt ifrån alltid. Virusinfektion eller bakteriell infektion?

15 Bakterieflora i luftvägarna

16 Antibiotika Antibiotika indelas i flera olika grupper. Penicilliner är ett exempel på en sådan grupp. Antibiotika dödar eller oskadliggör bakterier. Antibiotika har både fördelar och nackdelar. Bakterier kan bli resistenta inte människan. Källa: Strama

17 Resistenshotet (motståndskraftiga bakterier) För mycket antibiotika - ett globalt hot Vi är en del av världen, och världen är en del av oss Källa: Strama

18 Antibiotikaresistens Multiresistens resistens mot flera antibiotika, generna för detta kan vara överförbara (plasmidburet) Selektion av resistenta bakterier Samhällsförvärvad/sjukhusförvärvad

19 MRSA i Europa

20 Pneumokocker helt eller delvis resistenta

21 Orsaker till ökande resistens Överanvändning Spridning Hygien Övervakning och ansvarsfrågor Få nya antibiotika

22 Antibiotikaförbrukning Ca vart 3:e barn får antibiotika varje år. Stora regional skillnader, nästan dubbelt så mycket antibiotika förskrivs till barn i vissa storstadsregioner jämfört med vissa regioner på landsbygden

23 Källa: SMI

24 Förkylning Förkylningar orsakas av virus, det finns ungefär 200 olika förkylningsvirus. Symtom är oftast täppt näsa, rinnande snuva, irriterad hals, hosta och ibland feber. En vanlig förkylning varar 1-2 veckor. Fler förkylningar vintertid. Handhygien och hostetikett! Källa: Strama

25 Snoriga näsor Tjock, gul-grön snuva kan innehålla bakterier, men färgen är ingen grund för att sätta in antibiotika. Besvären lindras med koksalt eller nässpray. Noel är förkyld och snuvan har blivit tjock och gul-grön. Personalen på förskolan sa att Noel behöver antibiotika. Stämmer det? Kan han gå till förskolan? Förkylningar sprids lätt och är svåra att undvika i en barngrupp. Handhygien är viktigt. Källa: Strama

26 Hosta Hosta är en viktig skyddsreflex. Hosta kan ha flera orsaker, men virus är den vanligaste. Anton har hostat i snart 3 veckor. Det är jättejobbigt! Kusinen fick penicillin. Ska Anton också få penicillin? Luftvägarnas slemhinnor tar lång tid att läka. Antibiotika är sällan aktuellt. Ibland ges luftrörsvidgande medel. Hostmedicin har tveksam effekt. Sök läkare om: andningsbesvär hög feber hostat länge (veckor) Källa: Strama

27 Mitt i natten sjuk Emma, 15 månader, är förkyld men pigg. Somnar gott vid Emma vaknar klockan 02.00, är jättevarm och skriker otröstligt. Hon har 39.8 grader i temp. Emma blir märkbart smärtpåverkad när föräldrarna trycker henne på örat. Föräldrarna misstänker öroninflammation. Vad ska de göra? Källa: Strama

28 Öroninflammation Högläge trycket i örat minskar. Nässpray lindrar nästäppan. Emma får febernedsättande - som ju också är smärtlindrande. Nästa morgon ringer de och bokar ev. tid hos läkare på sin vårdcentral. Barn som blir besvärsfria <1dygn behöver ej läkarundersökas Källa: Strama(modifierad)

29 Öroninflammation Orsakas oftast av bakterier, ibland virus. Ofta kombinerad med förkylning. Barnet bör undersökas inom ett dygn Huvudregel - sök dagtid. De flesta okomplicerade öroninflammationer hos barn läker lika bra utan antibiotika. Komplikationer är mycket ovanliga. Sök läkare direkt om barnet är mycket slöare än vanligt har svårt att hålla balansen är svullet bakom örat är svårt att få kontakt med kräks upprepade gånger under 3 månader och har feber Källa: Strama

30 Feber Barn får lätt feber - sällan farligt Feber är ett uttryck för ett aktivt infektionsförsvar Feber = Temp över 38 grader Rektal termometer mest tillförlitligt Källa: Strama

31 Ögoninfektioner snuva i ögat Ögoninflammation med gegga i ögonen orsakas av bakterier och då krävs det antibiotika eller? Oftast i samband med förkylning Vanliga orsaker: bakterier eller virus Kletigt gult sekret Röda svullna ögon Ögoninfektioner är smittsamma Sällan allvarligt Källa: Strama

32 Behandling I de flesta fall självläkande Tvätta ögonen flera gånger per dag Byt handduk, örngott, gosefilt Noggrann handhygien Hemma då ögonen är som mest kladdiga Barn med lindriga besvär kan vara på förskolan Sök läkare om: Långvariga besvär (> 1 vecka) Uttalade besvär Kraftigt tårflöde Ljuskänslighet Källa: Strama

33 Åter till förskolan? Barn som får antibiotikabehandling kan återgå när smittsamheten avtagit och barnet orkar delta i verksamheten ( gott at ). Barn med halsfluss dvs. streptokockinfektion bör stanna hemma minst två dygn. Behandlande läkare skall kunna ge råd om när smittsamheten avtagit tillräckligt. Se Förskolans föräldrainformation

34 Åter till förskolan? Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till förskolan En dag på förskolan är som en dag på jobbet är man hängig och sjuk så orkar man inte Bra regel en frisk dag hemma (feberfri, god aptit, pigg) = åter till förskolan Källa: Strama

35 Ska antibiotika alltid undvikas? NEJ, antibiotika ska användas när det verkligen behövs Antibiotika kan vara livsavgörande Kan jag ha nytta av antibiotika? Är nyttan större än riskerna? Därför ska de tas med omsorg och eftertanke Omsorg om våra barn och morgondagens Källa: Strama

36 Läs mer goda råd Läs mer i broschyren >>> Råd om vård dygnet runt: 1177.se på webben 1177 telefonrådgivning Källa: Strama

37 Magtarminfektioner Virus - Calicivius (Noro- och Sapovirus) = vinterkräksjuka - Rotavirus, adenovirus m.fl. Bakterier - Campylobacter, Salomonella, EHEC m.fl. Parasiter - Giardia m.fl

38 Calicivirusinfektion Plötslig symtomdebut, diarré och kräkningar. Hos barn dominerar ofta kräkningar. Kort inkubationstid, 1-2 dygn. Hög smittsamhet

39 Calicivirusinfektion, forts. Smitta via aerosol eller kontaktytor t.ex. handtag, kranar, leksaker. Viruset kan överleva upp till flera dygn på ytor. Smittsam två dygn efter symtomfrihet! (en frisk person utsöndrar virus i avtagande mängd upp till en vecka efter sjukdom) Barn och personal som varit sjuka skall vara hemma minst två symtomfria dygn!

40 Vattkoppor Små, vätskefyllda blåsor. Börjar ofta på huvudet, sedan bålen och sist händer och fötter. Ofta hög feber. Inkubationstid dagar. Hög smittsamhet, sprids framför allt genom luftburen droppsmitta. Smittsam från 1-2 dagar före till en vecka efter att utslagen först synts

41 Impetigo Gulaktiga, såriga utslag runt näsa och mun. Ofta även fingrar, armar bål och ben. Sällan allmänpåverkan och feber. Orsakas av stafylokocker och streptokocker grupp A. Smittar framför allt vid direktkontakt men även via ytor

42 Impetigo, forts. Smittar tills såren är läkta. Barnet bör vara hemma så länge det är fuktiga sår. Behandling: - Rengör med tvål & vatten. Komplettera med Klorhexidinlösning. - Ev. lokal antibiotikabeh. (Altargo) - Antibiotika. Endast vid utbredda sår

43 Tuberkulos i Sverige per åldersgrupp Källa: SMI

44 Källor Smitta i förskolan (SoS 2008) Strama ECDC SMI