Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Transkript

1 Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

2 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier i särskilt boende... 4 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-carbabildande bakterier i särskilt boende

3 Bakgrund Tarmbakterier såsom E. coli och Klebsiella är en vanlig orsak till framför allt urinvägsinfektioner. De är också vanliga i kroniska vätskande sår utan att ge infektion. Under senare år har det förekommit allt oftare att tarmbakterier är resistenta mot olika antibiotika. Resistens innebär att dessa antibiotika då inte kan användas för infektionsbehandling. Många tarmbakterier är resistenta genom att de bildar ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamases). ESBL är ämnen som bryter ner flera viktiga antibiotika så att de inte är verksamma. Ett särskilt allvarligt hot är en speciell variant av ESBL som kallas ESBL-carba. Bakterier med ESBL-carba är resistenta mot carbapenemer vilka är våra viktigaste intensivvårdantibiotika. Påvisat bärarskap av ESBL-carba är anmälningspliktig och innebär smittspårningsplikt enligt smittskyddslagen. Tarmbakterier kan lätt spridas mellan vårdtagare i vårdsituationer om man har bristande hygienrutiner. Det har förekommit stora utbrott med resistenta tarmbakterier inom vårdinrättningar. Dåliga förutsättningar för att hålla en god hygien bland annat genom vård på flerbäddsrum, överbeläggningar, omflyttning av vårdtagare inom och mellan avdelningar och personalbrist har varit bidragande orsaker. Störst risk för spridning av tarmbakterier är då en vårdtagare har diarré, tarmstomi eller tracheostomi, KAD eller kroniska svårläkta sår. Referenser: ESBL-producerande tarmbakterier. Maj 2013, Folkhälsomyndigheten Vårdhandboken Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Riktlinjerna är framtagna av: Hygiensjuksköterskor för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland, Lisbeth Karlsson överläkare Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus Riktlinjerna är granskade av: Smittskyddsenheten i Västra Götaland Vårdhygien i Västra Götaland Reviderat

4 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier i särskilt boende Arbeta alltid efter basala hygienrutiner som är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete. De ska därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. I basala hygienrutiner ingår: handhygien, dvs handdesinfektion och ibland också handtvätt handskar engångsplastförkläde ibland kan stänkskydd behövas, t ex visir alternativt glasögon och munskydd Arbetsklädsel Arbetskläder ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t ex då de blivit våta eller förorenade. De ska tvättas i minst 60º C, normallångt program. (SOSFS2007:19) Punktdesinfektion - smittrening av ytor Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning. Det är vårdpersonalens ansvar att punktdesinfektion utförs: omedelbart vid spill av t ex blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor och utsöndringar kan innehålla stora mängder smittämnen Gör så här: Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Städning kan utföras som vanligt av städpersonal förutsatt att korrekt punktdesinfektion är utförd. ( Informera vårdtagaren om vikten av handhygien före måltid och efter toalettbesök. Hjälp vårdtagaren med handhygienen vid behov. Vårdtagaren bör i möjligaste mån ha ett eget rum med toalett och dusch. Vårdtagare som har peg/stomi, KAD, sår eller drän bör ha eget rum men kan vistas i gemensamma utrymmen. Vårdtagare som har diarré ska ha eget rum och om möjligt isoleras på rummet. Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier ska inte dela rum med vårdtagare som har riskfaktorer i form av peg/stomi, tracheostomi, KAD, drän eller kroniska sår. Rådgör med vårdhygienisk expertis om lokala förhållanden inte medger följsamhet till riktlinjerna! Tvätt och avfall hanteras som för övriga vårdtagare. Överför information Överför information till nästa vårdgivare om vårdtagaren är bärare av ESBL-bildande tarmbakterier. Det har betydelse för att vårdtagaren ska få verksam antibiotikabehandling vid infektion och rätt placering om sjukhusvård blir aktuell. 4

5 Övrigt att tänka på Odla flitigt Det är viktigt att göra en bakterieodling från misstänkt infektionslokal (t ex urin eller sår) innan man startar en antibiotikabehandling så att man säkert vet att vårdtagaren får rätt behandling. Informationsblad Informationsblad till patienter och anhöriga kan hämtas på Smittskyddsenhetens hemsida: Följ antibiotikapolicy Det finns en regional/lokal antibiotikastrategi med förslag på antibiotika som i första hand ska användas för behandling av urinvägsinfektioner och andra vanliga infektioner. 5

6 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-carbabildande bakterier i särskilt boende Arbeta alltid efter basala hygienrutiner som är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete. De ska därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. I basala hygienrutiner ingår: handhygien, dvs handdesinfektion och ibland också handtvätt handskar engångsplastförkläde ibland kan stänkskydd behövas, t ex visir alternativt glasögon och munskydd Arbetsklädsel Arbetskläder ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t ex då de blivit våta eller förorenade. De skall tvättas i minst 60º C, normallångt program. (SOSFS2007:19) Punktdesinfektion - smittrening av ytor Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning. Det är vårdpersonalens ansvar att punktdesinfektion utförs: omedelbart vid spill av t ex blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor och utsöndringar kan innehålla stora mängder smittämnen Gör så här: Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Städning kan utföras som vanligt av städpersonal förutsatt att korrekt punktdesinfektion är utförd. ( Informera vårdtagaren om vikten av god handhygien före måltid och efter toalettbesök. Hjälp vårdtagaren med handhygienen vid behov. Vårdtagaren ska alltid ha eget rum med toalett och dusch. Kan vistas i gemensamma utrymmen. Personal som har hand om vårdtagare med ESBL-carba ska inte under samma pass handha livsmedel. Vårdtagare serveras alltid all mat och dryck. Vårdtagare som har diarré ska om möjligt isoleras på rummet. Tvätt och avfall hanteras som för övriga vårdtagare. Överför information Överför information till nästa vårdgivare om vårdtagaren är bärare av ESBL-carbabildande tarmbakterier. Det har betydelse för att vårdtagaren ska få verksam antibiotikabehandling vid infektion och rätt placering om sjukhusvård är aktuell. 6

7 Övrigt att tänka på Odla flitigt Det är viktigt att göra en bakterieodling från misstänkt infektionslokal (tex urin eller sår) innan man startar en antibiotikabehandling så att man säkert vet att vårdtagaren får rätt behandling. Nyupptäckt bärarskap Vid nyupptäckt bärarskap av ESBL-carba ska smittspårning genomföras, vilket kan innebära kontrollodlingar av övriga vårdtagare. Patientansvarig läkare är ansvarig i samverkan med enhetschef, sjuksköterska och Vårdhygien. Informationsblad Informationsblad till patienter och anhöriga kan hämtas på Smittskyddsenhetens hemsida: Följ antibiotikapolicy Det finns en regional/lokal antibiotikastrategi med förslag på antibiotika som i första hand ska användas för behandling av urinvägsinfektioner och andra vanliga infektioner. 7