Lokal anvisning

Transkript

1 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare. VRE (vancomycinresistenta enterokocker) omfattar Enterococcus faecalis och Entrococcus faecium och är ett växande problem på sjukhus runtom i världen. Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ofta är ganska harmlösa men som ibland koloniserar sår, urinkatetrar m.m. Mest besvär orsakar de i samband med infektion eller kolonisation av främmande material inne i kroppen, t.ex. hjärtklaffar och proteser. VRE omfattas av smittskyddslagen. Det är viktigt att sjukvården känner till om en patient bär på VRE så att adekvat antibiotikabehandling kan ges vid en infektion samt att smittspridning i vården kan förebyggas. I samhället kan patienten leva som vanligt. Då den vanligaste smittvägen av VRE inom vården är via personalens händer kan en stor del av smittspridningen förhindras genom att strikt tillämpa basala hygienrutiner. VRE kan bäras i tarmen under lång tid, troligen kan bärarskapet vara livslångt. Trots negativa VRE-prover kan bakterien finnas kvar i tarmen varför man måste betrakta patienten som fortsatt VRE-bärare. Inom vården är smittsamheten större och äldre, svårt sjuka och immunnedsatta löper störst risk att smittas. I samband med diarré (oavsett orsak) är smittsamheten hos en VRE-bärare avsevärt förhöjd. Andra riskfaktorer för ökad smittspridning är faeces-/urininkontinens, KAD/RIK, stomi, drän, PEG, omläggningskrävande sår och tracheostoma.

2 2(6) VRE-odlingar/undersökningar VRE-undersökning görs på grund av screening, smittspårning eller kontroll av känd VRE-bärare. Om patienten står på antibiotika ska proverna tas om, tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling. VRE-screening VRE-screening görs tillsammans med screening för MRSA och ESBL. Se lokal anvisning Screening avseende multiresistenta bakterier (MRB). Smittspårning Smittspårning utförs kring ett känt fall (känd VRE-bärare) för att klarlägga smittväg och förhindra vidare smittspridning. Smittspårning inom vården görs på initiativ från Vårdhygien. Kontroll av känd VRE-bärare Känd VRE-bärare skall kontrolleras med VRE-prover i samband med inläggning på sjukhus, inför operation, dialys, större/återkommande poliklinisk behandling (t.ex. sårvård, cytostatikabehandling eller inskrivning för dagvård. Provtagningslokaler VRE-undersökning omfattar alltid: faeces (pinnprov: pinnen doppas i lite faeces, alternativt förs pinnen upp några cm i rectum och roteras, det skall vara synligt faeces på pinnen). Provtag dessutom från eventuella riskfaktorer sår/hudlesioner/eksem infarter (t ex PVK, CVK), tag prov från insticksstället drän, tag prov från insticksstället stomier (t.ex. colostomi, urostomi, gastrostomi, tracheostomi), tag prov från stomikant urin om patienten har (eller har haft senaste veckan) KAD, RIK eller annan urinvägs-katetrisering sputum/trachealsekret (om relevanta symtom) Personal Risken för personal att bli koloniserad eller infekterad med VRE är liten och personalen skall ej kontrollodlas.

3 3(6) Handläggning av nyupptäckta VRE-bärare OBS! Patient med misstänkt eller konstaterad VRE har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Inneliggande patient Ansvarig avdelningsläkare skall omgående: Kontakta infektionsläkare för bedömning och ställningstagande till smittrisk, behov och möjligheter till smittisolering och var fortsatt vård lämpligast sker, på dagtid tas kontakt via infektionskonsulttelefonen och på jourtid söks infektionsbakjouren via växeln Skriva remiss till Infektionsmottagningen för uppföljning av patienten avseende VRE-bärarskapet I första hand vårdas patienten på hemmakliniken. Har patienten riskfaktorer såsom diarré, inkontinens, stomi etc är smittrisken högre och rum kan eventuellt lånas på Infektionskliniken för smittisolering så länge riskfaktorerna kvarstår. Vidare gäller följande: patienten skall isoleras på enkelrum med stängd dörr samt egen toalett/dusch informera all berörd personal patienter som vårdats på samma rum som indexpatienten betraktas som möjligt smittade och skall inte flyttas till rum med andra patienter om en patient som vårdats på samma rum som en VRE-bärare måste flyttas till annan avdelning meddelas mottagande enhet att VRE har påträffats på avdelningen. Överflyttad patient vårdas på enkelrum med stängd dörr och egen toalett/dusch tills samtliga patientens VRE-undersökningar besvarats Poliklinisk eller utskriven patient Om VRE påträffas hos poliklinisk eller utskriven patient skall denne snarast remitteras till Infektionsmottagningen för bedömning och uppföljning av patientens VRE-bärarskap. Märkning av journal Alla VRE-bärares aktuella journaler skall omgående märkas avseende VRE. Se lokal anvisning för Smittmärkning av journal i Melior. Smittspårning Det är Vårdhygien som initierar smittspårning runt patienten i vården.

4 4(6) Handläggning av kända VRE-bärare OBS! Patient med VRE har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Med VRE-bärare avses en person som någon gång varit positiv för VRE, även om negativa prover finns. Polikliniskt besök på sjukhus Kontakt tas med behandlande infektionsläkare som ansvarar för planeringen, bedömer smittsamhetsgrad och avgör var polikliniskt besök kan ske. Sker besöket på behandlande enhet så gäller samma rutiner som för övriga patienter. Inläggning på sjukhus Meddela alltid Vårdhygien när känd VRE-bärare läggs in. Infektionsläkare ska alltid kontaktas för bedömning och ställningstagande till smittrisk, behov och möjligheter till smittisolering och var fortsatt vård ska ske. På dagtid tas kontakt via infektionskonsulttelefonen och på jourtid söks infektionsbakjouren via växeln. I första hand vårdas patienten på hemmakliniken. Har patienten riskfaktorer såsom diarré, inkontinens, stomi etc är smittrisken högre och rum kan eventuellt lånas på Infektionskliniken för smittisolering.

5 5(6) Vårdrutiner vid VRE Följande vårdrutiner gäller: patienten vårdas på enkelrum med stängd dörr samt egen toalett och dusch begränsa antalet personal runt patienten begränsa mängden engångsmaterial som förvaras på rummet daglig städning av vårdrum, toalett och golv utförs av vårdpersonal. OBS! Informera städpersonal att städning utförs av vårdpersonalen. då VRE kan överleva en längre tid på ytor är den mekaniska rengörningen mycket viktig! patientnära ytor, t ex sängbord och telefon, avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1 % toalett: torka toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1 % golv städas med rengöringsmedel Disk Disk diskas i avdelningens diskmaskin. Tvätt och avfall förslut avfallspåsen på rummet, hanteras som vanligt avfall smutstvätt hanteras som vanlig tvätt, tag med tvättsäcksställ in på rummet Undersökning/behandling/operation inom sjukhus mottagande enhet skall alltid informeras om att patienten har konstaterad eller misstänkt VRE inför transport, se till att alla sår och infarter är ordentligt täckta så att ingen risk finns för läckage byt eller töm eventuella urin-, dränage- och sondpåsar efter operation skall patienten vårdas på enkelrum på UVA eller IVA Utstädning desinfektera säng, madrass, sängbord, rullstol etc med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt eller Virkon 1 % golv städas med rengöringsmedel toalett: torka toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt, golv torkas med Virkon 1% byt toalettrullen kuddar skickas på tvätt Patient Patienten uppmanas till en god handhygien efter toalettbesök samt före måltid. Patienter som inte klarar detta bör få hjälp av personalen.

6 6(6) Besökare Vårdpersonalen informerar besökare som deltar i den patientnära vården om basala hygienrutiner. Möjlighet till handdesinfektion skall finnas. Överflyttning till annan vårdavdelning Det skall klart framgå i alla vårdhandlingar som följer patienten att patienten är VREbärare. Utskrivning till hemmet/särskilt boende Utskrivning till hemmet är att föredra ur smittspridningssynpunkt. I epikrisen skall klart framgå att patienten är VRE-bärare, liksom vem/vilka inom primärvård och kommun som informerats. Planering inför hemgång görs alltid i samråd med hygiensjuksköterskan för kommunal vård och omsorg. Korttidsboende är inte aktuellt pga hög genomströmning av vårdtagare. Utskrivningsodlingar Vårdhygien avgör om det är aktuellt med utskrivningsodlingar.