MRSA Handlingsplan för Meticillinresistenta Stafylococcus aureus
|
|
- Marie Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsansvarig: Eva Lindgren, Överläkare, Läkare Infektion (evali49); Thomas Wahlberg, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (thowa2) Granskad av: Christer Printz, Överläkare, Kvalitetsfunktion (chrpr) Godkänd av: Marga Brisman, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion (marbr30) chefläkare Publicerad för: Västra Götalandsregionen; Skaraborgs Sjukhus Revideringar i denna version Ersätter PM: Innehåll Bakgrund MRSA-PAL Avskrivning av kontroller och förhållningsregler pga MRSA-bärarskap Handläggning av nyupptäckt MRSA-patient på vårdavdelning Handläggning av känd MRSA-patient i slutenvård Handläggning av patient som är anhörig till känd MRSA-patient Utskrivning av MRSA-patient från vårdavdelning Handläggning av patient som vårdats utomlands eller inom svensk riskregion MRSA-provtagning av vårdpersonal/studenter Vårdrutiner, slutenvård Vårdrutiner, polikliniska besök Vårdrutiner, sjukgymnastik och arbetsterapi Bilagor Informationsblad - MRSA hos medpatient Schema för MRSA-odlingar Sida Bilaga nr 1 2 En utskrift är alltid en kopia! Sida 1 (av 10)
2 Bakgrund MRSA är anmälningspliktig och klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Infektioner orsakade av MRSA kan inte behandlas med betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer). Många MRSA-stammar är dessutom resistenta mot flera andra antibiotikagrupper. Förekomsten av MRSA varierar i stora delar av världen. Sverige har fortfarande låg förekomst av MRSA. En ökad spridning av MRSA medför flera stora konsekvenser bland annat avseende behandling, ökade vårdkostnader och framför allt ökat lidande för patienten som drabbas. Det är väl belagt att det är kostnadseffektivt att ha strikta rutiner för att bekämpa MRSAsmittspridning och att upptäcka MRSA-fall tidigt. Erfarenheten visar att det redan vid låggradig förekomst av MRSA på en vårdinrättning krävs mycket stora insatser för att eliminera denna. Spridning sker särskilt lätt i sjukhusmiljö och gynnas av bristande hygienrutiner, hög antibiotikaanvändning och riskfaktorer som katetrar, dränage och sår. Den vanligaste smittvägen på sjukhus är via personalens händer. Därför är basala hygienrutiner den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare. Någon säker smittfrihet avseende MRSA finns inte. Trots flera negativa odlingar kan MRSA åter odlas fram efter flera år, särskilt i samband med antibiotikabehandling, nya sår eller andra riskfaktorer. Sedan maj 2012 kan man på vissa kända MRSA-patienter tillämpa avskrivning av kontroller och förhållningsregler. Se avsnitt om avskrivning nedan. OBS! Patienter med misstänkt eller konstaterad MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. MRSA-PAL, Infektionskliniken Alla MRSA-bärare skall ha en patientansvarig läkare på infektionkliniken, en sk MRSA-PAL. Avskrivning av kontroller och förhållningsregler pga MRSA-bärarskap: Vid kontinuerlig negativitet hos hudfrisk person vid minst tre provtillfällen från näsa, svalg och perineum och minst ett år mellan första och tredje negativa provet bör smittrisken jämställas med risken i normalbefolkningen, hos vilka MRSA-status inte är känt. MRSA-PAL:en gör då en förnyad bedömning i samråd med smittskyddsläkaren om det finns behov av fortsatta kontroller och av förhållningsregler för MRSA-bäraren. Detta skall i så fall dokumenteras i journal. Smittmärkning i melior måste dock kvarstå tillsvidare, men det kommer att framgå där att man är avskriven från kontroller och förhållningsregler. OBS! Patienten måste noga informeras om att MRSA kan komma tillbaka även efter lång tid även om MRSA prover varit negativa under flera år. Vid kontakter med hälso- och sjukvård är det därför viktigt att den som en gång definieras som MRSA-bärare informerar om detta. Denna rutin för avskrivning infördes i Västra Götalandsregionen maj En utskrift är alltid en kopia! Sida 2 (av 10)
3 Handläggning av nyupptäckt MRSA-patient på vårdavdelning Kontakt skall omgående tas av ansvarig avdelningsläkare med infektionsjour/bakjour och om dagtid vårdhygienläkare för bedömning och ställningstagande till överflyttning till infektion. I väntan på eventuell överflyttning skall patienten vårdas i enkelrum med egen toalett och dusch. Vårdrumsdörren skall hållas stängd. Basala hygienrutiner skall som alltid strikt tillämpas. Kohortvård skall också tillämpas, vilket innebär att så få som möjligt vårdar patienten. Ingen personal med sår eller eksem(även hörselgångseksem) får deltaga i den patientnära vården. I övrigt var god se avsnittet om vårdrutiner sid 6! Odlingsrutiner enligt nedan sker i samråd med Vårdhygien. Samtliga inneliggande patienter på avdelningen kontrollodlas för MRSA från näsöppning, svalg och perineum. Hos patienter som har sår, eksem eller annan hudskada, infarter, dränage, stomi (stomikanten), KAD (urinodling) så skall även odling ske från de lokalerna. I väntan på provsvar kan patienter skrivas ut till hemmet, men bör inte flytta till annan vårdenhet innan negativt svar föreligger. Om så ändå sker ska patienten vårdas på enkelrum med egen toalett på den nya vårdenheten. Innan man vet om smittspridning skett på avdelningen kan intagningsstopp bli aktuellt. Utskrivningsodlingar skall sedan ske på alla patienter som skrivs ut från avdelningen. Detta görs till och med 3 dagar efter det att en MRSA patient skrivits ut. De patienter som utskrivs till annan vårdenhet skall ånyo MRSA-odlas efter 3 dygn. Viktigt att personalen på den nya vårdenheten informeras om detta. Skicka med särskilt informationsblad MRSA hos medpatient se bilaga 1! Kvarvarande inneliggande patienter som samvårdats med en MRSA patient odlas 3 dagar efter MRSA patientens utskrivning. Smittspårning skall dessutom ske av patienter som har vårdats samtidigt med den nyupptäckta MRSA-positiva patienten oavsett om de har skrivits ut till hemmet eller till annan vårdenhet. De skall MRSA-odlas enligt ovan. Personal med eventuella sår eller eksem(även hörselgångseksem) skall MRSA-odlas om de vårdat patienten. Övrig personal behöver inte rutinmässigt odlas. Provtagning sker hos företagshälsovården "Hälsan och Arbetslivet". Meddela Hälsan och Arbetslivet att personal kommer och hur många det eventuellt kan bli. [<div style="page-break-before:always""></div>] Handläggning av MRSA-patient känd sedan tidigare i slutenvård Med känd MRSA-patient avses en person som någon gång varit odlingspositiv för MRSA. Trots ett stort antal negativa odlingar kan MRSA odlas fram hos en patient efter månader till år. Sedan maj 2012 kan man på vissa kända MRSA-patienter tillämpa avskrivning av kontroller och förhållningsregler. Se avsnitt om avskrivning ovan! Vid inläggning av MRSA-patient skall alltid Vårdhygien kontaktas dagtid eller infektionsbakjour jourtid för ställningstagande till var patienten skall vårdas. En utskrift är alltid en kopia! Sida 3 (av 10)
4 Individuell bedömning måste alltid göras avseende graden av smittsamhet. Undantaget är de patienter som är avskrivna från kontroller och förhållningsregler. För att få ett aktuellt MRSA-status på de patienter som fortsatt har kontroller och förhållningsregler odlas patienten i samband med inläggningen. Provsvaren ligger till grund för fortsatt handläggande. Patienten skall MRSA odlas från näsöppning och svalg samt perineum. Föreligger sår, eksem eller annan hudskada, infarter, dränage, stomi (stomikanten) eller är KAD-bärare (urinodling) skall även odling ske från de lokalerna. Om de medicinska behoven kräver det och om det går att ordna tillfredsställande vårdmiljö kan vård på annan klinik än infektionsklinik vara möjlig. Vård skall ske i enkelrum med egen toalett och dusch. Vårdrumsdörren ska hållas stängd. Kohortvård gäller. Vid negativt provsvar Fortsatt vård i enkelrum, individuell bedömning avseende övriga rutiner kan övervägas efter samråd med Vårdhygien. Nya MRSA odlingar 1 gång/vecka samt vid utskrivning. Vid positivt provsvar Ny bedömning och ställningstagande till överflytt till infektionskliniken för isoleringsvård. Eventuella MRSA odlingar av medpatienter avgör Vårdhygien. Patient som vårdas på infektionsklinik på grund av sitt MRSA-bärarskap och när tillståndet kräver viss vårdkompetens som inte kan erbjudas på infektionskliniken skall kliniken som ansvarar för patientens grundsjukdom i samråd med infektionsklinken aktivt bidra till att adekvat vård och behandling erbjudes patienten. Personal behöver inte rutinmässigt odlas efter att ha vårdat en MRSA-patient. Ingen personal med sår eller eksem(även hörselgångseksem) får deltaga i den patientnära vården av en MRSA-patient. Handläggning av patient som är anhörig till känd MRSA-patient Patient som läggs in ocn är anhörig (hushållskontakt) till känd MRSA-patient kontrollodlas enligt odlingsschemat, se bilaga 2! Vård i enkelrum sker tills negativa odlingssvar erhållits. Rådgör med Vårdhygien. Utskrivning av MRSA-patient från vårdavdelning Så snart det står klart att en MRSA-patient kan komma att behöva eftervård i någon form exempelvis korttidsboende, äldreboende eller hemsjukvård så skall man sammankalla till vårdplanering eftersom förberedelserna på mottagande enhet kan kräva extra tid. Vårdhygien skall ingå i denna vårdplanering. Vårdhygien har därefter ansvar att ge information och utbildning till berörd personal som kommer att sköta patienten efter utskrivning. Vid utskrivning skall det tydligt i omvårdnads- och medicinsk slutanteckning framgå att patienten har ett MRSA-bärarskap. Handläggning av patient som vårdats utomlands eller inom svensk riskregion (Sjukhus i Sverige med kända MRSA problem) En utskrift är alltid en kopia! Sida 4 (av 10)
5 Patient som läggs in eller genomgår dagkirurgisk operation och som har vårdats/behandlats på sjukhus eller vårdinrättning utomlands det senaste året (12 månader) skall kontrollodlas avseende MRSA. Patienten ska även screenas för ESBL och VRE, se odlingsrutiner MRB (screening efter vård/vårdarbete utomlands) MRB= multiresistenta bakterier MRSA-situationen i Sverige är föränderlig och kan variera mellan olika sjukhus/vårdinrättningar och mellan olika kliniker. Det går därför inte att ge några generella regler utan får bedömas från fall till fall och från tid till annan. Vårdhygien har alltid aktuell kunskap om rådande MRB-läge i Sverige, se Svenska riskregioner avseende multiresistenta bakterier". Odling tas från näsöppning, svalg, perineum, sår/hudlesioner, infarter/dränage, stomi(stomikanten), urinodling om patienten har /haft KAD eller katetriseras intermittent. Om patienten står på antibiotika skall omodling ske tidigast en vecka efter avslutad behandling. Patienten kan vårdas på vanlig vårdavdelning i väntan på provsvar. Det skall ske i enkelrum med stängd dörr och egen toalett. OBS! Patient som läggs in i direkt anslutning från sjukvård utomlands och om riskfaktorer föreligger såsom sår- eller hudinfektion, vätskande eksem, diarréer, infarter/dränage eller KAD skall vård på infektionsklinik övervägas redan från början. Samråd måste ske mellan mottagande doktor och infektionsjour/bakjour och vårdhygien. MRSA-provtagning av vårdpersonal/studenter Vårdpersonal som arbetat i sjukvård utomlands (gäller även de nordiska länderna) eller på sjukhus i Sverige med kända MRSA-problem, se Svenska riskregioner avseende multiresistenta bakterier, kontrollodlas vid hemkomsten. Provtagning sker hos företagshälsovården, Hälsan och arbetslivet. Odling tas från näsöppning, svalg och eventuella sår/hudlesioner. Vårdpersonal som någon gång det senaste året (12 månader) vårdats på sjukhus utomlands eller behandlats polikliniskt skall kontrollodlas. Odling tas från näsöppning, svalg, perineum och eventuella sår/hudlesioner. Ta aldrig MRSA-prov i slutet av ett arbetspass utan före ett nytt arbetspass, om möjligt efter några dagars ledighet. Det minimerar risken för att provet påvisar kontamination med MRSA som arbetstagaren ådragit sig under arbetspasset. Personal med sår eller eksem skall ej arbeta förrän negativa odlingssvar föreligger. Personal med positiv MRSA-odling skall remitteras till infektionsklinik och erhålla en MRSA-PAL som genomför kompletterande utredning. I väntan på det besöket skall personen vara avstängd från patientnära arbete men kan utföra andra arbetsuppgifter. Ställningstagande till återgång i patientnära arbete görs av MRSA-PAL i samråd med hygienläkare. Vårdrutiner, sluten vård Vårdrum Patient som är MRSA-bärare vårdas på enkelrum med toalett och dusch. Håll vårdrumsdörren stängd. Personal En utskrift är alltid en kopia! Sida 5 (av 10)
6 Kohortvård bör tillämpas, vilket innebär att den personal som vårdar patienten inte bör deltaga i vården av avdelningens övriga patienter under samma arbetspass. Målet är att så få som möjligt vårdar patienten. Personal med sår eller eksem(även hörselgångseksem) får inte delta i den direkta vården. Informera patient och anhöriga om anledning till isolering. Tillämpa basala hygienrutiner. Noggrann handdesinfektion, handskar används om det finns risk för att utsättas för kroppsvätskor. Plastförkläde används vid direkt patientvård. Vid risk för stänk av kroppsvätskor, använd visir alternativt munskydd och glasögon. Arbetsdräkten skall bytas varje dag(enl. rekommendationer i alla vårdsammanhang) och alltid om den blir våt eller synligt förorenad. Daglig städning med vanligt rengöringsmedel. Punktdesinfektion Torka upp stänk och spill av kroppsvätskor omedelbart, använd alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. [<div style="page-break-before:always""></div>] Utstädning Utstädning efter MRSA-bärare görs med desinfektionsmedel (Virkon). Rengör noggrant framförallt alla horisontella ytor (säng inkl avtorkningsbara madrass- och kuddskydd, sängbord, toalettutrymmen). Tvätt och avfall Tvätt och avfall hanteras som för de övriga patienterna, dvs mängden förorening avgör om det hanteras konventionellt eller som smittförande tvätt/avfall. Oanvänd tvätt som förvarats hos patienten sänds som smutstvätt när patienten skrivs ut. Disk Disk (från mathantering) diskas i avdelningens diskmaskin eller i centralköket. Materiel Begränsa mängden vårdmateriel på rummet så mycket som möjligt. Oanvänt materiel för engångsbruk kasseras när patienten skrivs ut. Flergångsartiklar desinfekteras i avdelningens diskdesinfektor. Hjälpmedel Skall vara patientbundna. Innan hjälpmedlet används av annan patient skall det desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon. Anhörig/Besökare Besökande behöver normalt inte bära plastförkläde, handskar eller använda handsprit efter avslutat besök. Sårvård och liknande skall i första hand utföras av personal. Om anhörig deltar i vården gäller samma hygienrutiner som för personal. För att undvika indirekt kontaktsmitta skall anhöriga informeras om att desinfektera händerna om vistelse kommer ske i avdelningens gemensamma utrymmen. MRSA-Information till patienter och närstående En utskrift är alltid en kopia! Sida 6 (av 10)
7 Undersökningar och konsulter OBS! Patienter med misstänkt eller konstaterad MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Undersökningar och konsulter utföres i första hand på vårdrummet, men om detta inte är möjligt kan dessa utföras på annan enhet. Ansvarig läkare informerar på remissen om smittrisker och försiktighetsåtgärder. Planera i förväg och rådgör vid behov med Vårdhygien. Innan patienten lämnar vårdavdelningen gäller följande: Renbädda sängen och ge patienten rena kläder. Täck eventuella sår med ocklusivt förband (t ex DuoDERM eller OpSite ). Byt urinpåse/dränagepåse. Inför operativa och andra invasiva ingrepp ska patienten genomgår preoperativ helkroppsdesinfektion med klorhexidintvål (t ex Hibiscrub eller DesCutan ). Ev. eftervård, om sådan krävs, bör ske på enkelrum med dusch och toalett. Utskrivning Kontakt tas med Vårdhygien i god tid inför vårdplanering och utskrivning. Frågor Vid frågor angående vård av patient med MRSA- kontakta Vårdhygien. Vårdrutiner vid polikliniska besök Vårdrum Om möjligt, låt patienten gå direkt till enskilt behandlingsrum. Det är lämpligt att patienten får besökstid sist på mottagningsdagen. Personal Minimera antalet personer som deltar vid undersökning och behandling. Personal med sår eller eksem(även hörselgångseksem) får inte delta i den direkta vården. Tillämpa basala hygienrutiner. Noggrann handdesinfektion, handskar används om det finns risk för att utsättas för kroppsvätskor. Plastförkläde används vid direkt patientvård. Vid risk för stänk av kroppsvätskor, använd visir alternativt munskydd och glasögon. Arbetsdräkten skall bytas varje dag(enl. rekommendationer i alla vårdsammanhang) och alltid om den blir våt eller synligt förorenad. Punktdesinfektion Efter besöket utförs punktdesinfektion av brits och övriga patientnära ytor. Torka upp stänk och spill av kroppsvätskor/hudavlagringar omedelbart, använd alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel. Tvätt och avfall Tvätt och avfall hanteras som för övriga patienter, dvs. mängd förorening avgör om det hanteras konventionellt eller som smittförande tvätt/avfall. En utskrift är alltid en kopia! Sida 7 (av 10)
8 Materiel Flergångsartiklar desinfekteras i mottagningens diskdesinfektor. Frågor Vid frågor angående vård av patient med MRSA- kontakta Vårdhygien. Vårdrutiner, sjukgymnastik och arbetsterapi Patienter med misstänkt eller konstaterad MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling eller undersökning. Om möjligt, låt patienten gå direkt till enskilt behandlingsrum. Det är lämpligt att patienten får besökstid sist på mottagningsdagen. Personal Minimera antalet personer som deltar vid undersökning och behandling, kohortvårda även i träningssammanhang. Personal med sår eller eksem(även hörselgångseksem) får inte delta i den direkta vården. Tillämpa basala hygienrutiner. Noggrann handdesinfektion, handskar används om det finns risk för att utsättas för kroppsvätskor. Plastförkläde används vid direkt patientvård. Vid risk för stänk av kroppsvätskor, använd visir alternativt munskydd och glasögon. Arbetsdräkten skall bytas varje dag(enl. rekommendationer i alla vårdsammanhang) och alltid om den blir våt eller synligt förorenad. [<div style="page-break-before:always""></div>] Om plastförkläde inte används vid träning eller förflyttning skall arbetsdräkten bytas efter vårdmomentet. Träningsrum eller gymnastiksal. Patienten ska desinfektera sina händer med handdesinfektion innan träning påbörjas. Hjälp patienten med detta om behov finns. Patienten bör ha rena kläder från vårdavdelningen inför träningspasset. Efter besöket/träningen utförs punktdesinfektion av brits, övriga patientnära ytor och träningsredskap. Torka upp stänk och spill av kroppsvätskor/hudavlagringar omedelbart, använd alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Bassängbad Patient med MRSA som har sår, eksem, annan hudskada, urinvägskateter eller infarter såsom PVK, CVK och CDK ska inte bada i bassäng. Patienter med inkontinens bör inte bada i bassäng. Hjälpmedel Hjälpmedel ska i möjligaste mån vara patientbundna. Hjälpmedel som återlämnas rengörs och desinfekteras enligt leverantörens bruksanvisning. Tygdynor tvättas vid minst 60C. Släng tygdynor som inte kan tvättas vid minst 60C. Hjälpmedel som rullstolar, gånghjälpmedel, värmedynor etc. desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon mellan patienterna. En utskrift är alltid en kopia! Sida 8 (av 10)
9 Tvätt och avfall Tvätt och avfall hanteras som för övriga patienter, dvs. mängd förorening avgör om det hanteras konventionellt eller som smittförande tvätt/avfall. Frågor Vid frågor angående vård av patient med MRSA- kontakta Vårdhygien. Bilaga 1 Informationsblad MRSA hos medpatient MRSA är en förkortning av meticillinresistent Staphylococcus aureus. Det innebär att bakterien är resistent mot de antibiotika som man vanligen använder för att behandla stafylokockinfektioner. I övriga avseende skiljer sig MRSA inte från vanliga antibiotikakänsliga S.Aureus. På avdelning där en MRSA-positiv patient vårdas tas MRSA-odlingar även på medpatienter vid utskrivning samt 3 dygn senare på den nya vårdenheten. Detta för att upptäcka om det skett en smittspridning. I väntan på provsvar bör om möjligt patienten vårdas på enkelrum och basala hygienrutiner skall som alltid råda. MRSA-odlingar tas från näsans främre del och från svalget. Hos patient som har sår, eksem eller annan hudskada, infarter, dränage, stomi(infarten) eller är KAD-bärare(urinen) skall även MRSA odling ske från de lokalerna. OBS! Ange på odlingsremissen att kopia av svar även skall gå till Vårdhygien. [<div style="page-break-before:always""></div>] Bilaga 2 Schema för MRSA-odlingar Patienter som det senaste året (12 månader) vårdats/behandlats på sjukhus eller vårdinrättning utanför Sverige eller vårdats på sjukhus i Sverige med kända MRSA-fall MRSA-pat känd sedan tidigare. (om ej avskriven från kontroller och förhållningsregler, se sid 2! Anhörig till känd MRSA-patient Nyupptäckt MRSApatient Pos. MRSA-svar föreligger. Odling Näsöppning, svalg, perineum, ev. sår/hudlesioner, insticksställe, urinodling vid KAD, stomikanten vid stomi. Näsöppning, svalg, perineum, ev. sår/hudlesioner, insticksställe, urinodling vid KAD, stomikanten vid stomi. Kontrollodling av medpatienter, se Vårdform Enkelrum med egen toa tills odlingarna är klara. Vid riskfaktorer ex. sår,hudinfektion, diarréer, infarter skall vård på infektionsklinik övervägas. Enkelrum med egen toa. Kontakt skall tas med Vårdhygien. Se handlings- - program, Handläggning av MRSA-patient känd sedan tidigare i slutenvård "Handläggnin g av patient som är anhörig till känd MRSApat" Ställningstagande till överflyttning till En utskrift är alltid en kopia! Sida 9 (av 10)
10 Personal/student som tjänstgjort på sjukhus utanför Sverige eller på sjukhus med kända MRSA-fall Personal med sår/hudlesioner. Övrig personal. handlingsprogrammet Näsöppning, svalg, sår/hudlesioner. Prov tas på Hälsanoch arbetslivet. infektionsklinik. Ej arbeta före provsvar. Kan arbeta i väntan på provsvar. Mikrobiologens remiss används, alla odlingar kan begäras på samma remiss. Notera på respektive rör var odlingen är tagen. Markera med kryss på remiss vid svalg, näsöppning, sår med lokalisation etc och vid MRSA under rubrik resistenta bakterier. Kostnad: Alla odlingar med MRSA-frågeställning i Västra Götaland debiteras ett smitttskyddskonto direkt från laboratoriet. En utskrift är alltid en kopia! Sida 10 (av 10)
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merKategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:
Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merDokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna
Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken
Läs merRiktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)
Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMRSA Öppenvård - checklista
MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs merVON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merMRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
Läs merHandlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län
Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm,
Läs merHandlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland
1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merMRSA Öppenvård - checklista
MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien
Läs merInledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2
DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merVårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) gällande inom öppen hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i Stockholms län, oavsett huvudman. Vårdprogrammet är avsett för dem som
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs mer