Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Transkript

1 Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm, Vårdhygien Stockholms län, Regional Kommunal Hygienkommitté i Stockholms län och Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset och fastställt av Central hygienkommitté. Syftet med dokumentet är att ge riktlinjer för att förebygga smittspridning av MRSA i hälsooch sjukvården och särskilda boenden. Handlingsprogrammet ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län, Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare

2 2 Innehåll MRSA Inledning och sammanfattning... 4 MRSA Definitioner... 6 PM 1. MRSA Patient, provtagning... 7 Screening... 7 Provtagning på grund av symptom... 7 Smittspårning... 8 Provtagning PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Personal Patient Besökare När patient ska lämna vårdrum/boenderum Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) Daglig rengöring, desinfektion och städning Slutstädning Tvätt och avfall Patienttransport PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Daglig rengöring, desinfektion och städning Öppenvårdsmottagning Fysioterapi och arbetsterapi Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Hemsjukvård PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Patient med nyupptäckt MRSA Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Patient med känd MRSA på BB-avdelning... 17

3 3 Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning. 18 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA Vid känt MRSA-bärarskap MRSA-team Diagnosklassifikation vid klinisk infektion Diagnosklassifikation vid bärarskap Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA Samvårdad patient PM 7. MRSA Personal, provtagning Vid nyupptäckt MRSA-bärarskap hos patient Vid smittspridning på vårdenhet (sluten och öppen vård) eller särskilt boende Vid smittspårning bland personal kan dessa dokument användas som stöd PM 8. MRSA Uppföljning Avskrivning av MRSA-bärarskapet Bilaga 1. MRSA Patientbrev om provtagning Bilaga 2. MRSA Smittspårningslista (patienter) Bilaga 3. MRSA Sammanställning av smittspårningslista (patienter)... 25

4 4 MRSA Inledning och sammanfattning Många som diagnostiseras med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har inga infektionssymptom, så kallat MRSA-bärarskap. Andra har en infektion orsakad av MRSAbakterierna. MRSA kan upptäckas på olika sätt: vid screening då man söker vård för andra åkommor, vid provtagning på grund av symptom orsakade av MRSA (framför allt hudbölder) och i samband med smittspårning. MRSA (såväl infektion som bärarskap) klassas som allmänfarlig infektion enligt Smittskyddslagen. Behandlande läkare ska därför besluta om förhållningsregler för patienten. Syftet med förhållningsreglerna är att hindra smittspridning. Patienten är skyldig att följa förhållningsreglerna och har också informationsplikt till sjukvården om sin smitta. Den MRSA-bärande patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får inte undanhållas behandling på grund av MRSAbärarskapet. Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid allt arbete med alla patienter. Se och Information aktuell för Särskilda boenden för äldre finns i PM 1, 2, 5, 6 och 7. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län. För kontaktuppgifter se När en patient diagnostiseras med MRSA ska följande utföras: Informera patienten muntligt och skriftligt. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. Se PM 5. Smittspårning ska utföras. Se PM1. Smittspårningslistor ska upprättas. Se Bilaga 2 och Bilaga 3. Särskilda vårdrutiner införs, t.ex. enkelrum med eget hygienutrymme. Se PM 2, PM 3 och PM 4. Kontakta hygiensjuksköterska eller hygienläkare för råd. Kontaktuppgifter finns på Klinisk anmälan enligt Smittskyddslagen genom SmiNet görs av behandlande läkare. Se PM 5. Journalanteckning. Vid utskrivning ska diagnos/diagnoser anges i slutanteckning. Se PM 5. Vid överföring till annan vårdenhet ska information ges om patientens MRSA. Information ska också ges vid överföring av patienter som är provtagna i samband med smittspårning, men där svar ännu inte finns. Se PM 6. Remiss för uppföljning av bärarskapet ska skrivas till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Kontaktuppgifter och remiss finns att hämta på. Se PM 5 och PM 8. Kontakta infektionskonsult om patienten har en klinisk infektion orsakad av MRSA.

5 5 Avskrivning av MRSA (dvs. avskrivning av förhållningsregler för MRSA-bärarskap enligt Smittskyddslagen) kan endast göras av behandlande infektionsläkare vid MRSAteamet i samråd med smittskyddsläkare. Information om den juridiska bakgrunden till handlingsprogrammet finns på Ämnesområden/Lagar och regelverk Alla prov med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda vårdenheten. Om allmän odling önskas används separat odlingspinne, rör och remiss (OBS! ej kostnadsfritt).

6 6 MRSA Definitioner För att underlätta läsningen av detta handlingsprogram har vi valt att använda oss av återkommande begrepp som gäller för just detta dokument. Nedan listar vi definitioner av dessa begrepp. Avskriven Patient som varit MRSA-bärare men avskrivits enligt beskrivning i PM 8 Dagsjukvård Exempelvis dialys, dagkirurgi, dagsjukvårdsavdelning Hemsjukvård Vård i patientens hem av personal som organisatoriskt kan tillhöra primärvård, ASIH, sjukhusklinik mm. Korttidsvård Korttidsboende, växelvård, avlastning MRSA-bärare Varje person som vid något tillfälle haft ett positivt MRSA-prov och som inte blivit avskriven via MRSA-teamet (se PM 8) eller klassificerad som transient bärare Närstående Person som bor i samma hushåll som MRSA-bärare Patient Varje person som vårdas i öppen eller sluten vård eller som bor i särskilt boende för äldre Personal Anställd vårdpersonal av alla yrkeskategorier, studenter, praktikanter och gästande vårdpersonal Riskfaktorer Sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK -, PEG och stomi Samvårdad patient (slutenvård) Samvårdad patient (särskilt boende) Screening Slutenvård Smittspårning Särskilt boende Transient bärare Uppföljningsodling Öppenvård Patient som vårdats på samma vårdavdelning under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid Patient som vårdats på särskilt boende under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid och haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren Provtagning som görs på alla patienter i en viss situation oavsett om de haft kontakt med MRSA-bärare Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, hospice, ASIH Provtagning som görs på patienter/personal som haft kontakt med MRSA-bärande patient för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus) Person som saknar riskfaktor och har positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prov vid uppföljande MRSA-provtagning (inom ca 1 månad) av näsa, svalg och perineum MRSA-prov som regelbundet tas på samvårdad patient i särskilt boende Mottagning inom primärvård och specialistvård, MVC, BVC, akutmottagning och liknande

7 7 PM 1. MRSA Patient, provtagning Provta inte patient med känd MRSA. Hen betraktas fortsatt som MRSA-bärare. Provta utlandsvårdad patient enligt särskilt handlingsprogram oavsett tidigare MRSAbärarskap. Se Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Varje provtagen person ska ges besked om provsvar, såväl positivt som negativt. Screening Ta följande prover vid varje inskrivning i alla typer av slutenvård och hemsjukvård och inflyttning till särskilt boende för äldre (inklusive växelvård). Vid flyttning av patient till annan enhet inom samma vårdgivare tas inte screeningprover på nytt. Patient som har Riskfaktor/er för MRSA (sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK, PEG och stomi) Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Närstående eller husdjur med MRSA Ta prov från Riskfaktor (ej näsa, svalg, perineum) Då CVK/PVK och sår nyligen lagts om, öppnas ej förband enbart för provtagning. Provtagning sker vid första omläggning. Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor Ta följande prover vid besök i öppenvård eller dagsjukvård Patient som har Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Ta prov från Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Provtagning på grund av symptom Ta följande prover Patient som har Misstänkt stafylokockinfektion (abscess, impetigo och sårinfektion) Ta prov från Infektionsfokus OBS! MRSA-prov ersätter inte allmän odling.

8 8 Smittspårning Smittspårning vid nyupptäckt MRSA-bärarskap Vårdenhet/särskilt boende där MRSA upptäckts är ansvarig för att utföra smittspårningen och för att upprätta smittspårningslista. Det är också läkare vid denna enhet som står som remittent på remisser för provtagning hos andra vårdgivare. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). För smittspårning bland personal se PM 7. Kontakta alltid Vårdhygien vid smittspårning. I slutenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Vid nyupptäckt MRSA i prov som tagits vid screening på grund av vård utomlands smittspåras som vid känd MRSA (se sid. 9) Provta endast samvårdad patient. 1) Provta dem som befinner sig på vårdenheten. 2) Provta dem som redan överförts till annan vårdenhet eller till särskilt boende. Informera behandlingsansvarig där. 3) Provta dem som redan skrivits ut till hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. Varje provtagen person ska ges besked om såväl positivt som negativt provsvar. 4) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 5) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 6) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 7) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat/behandlat MRSA-bäraren inom en månad före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I öppenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på mottagningen. Provta patient med riskfaktorer som besökt mottagningen under den senaste månaden och vid besöket undersökts/behandlats i samma rum som MRSA-bäraren (besök samma dag som MRSA-bäraren, efter MRSA-bärarens besök). Vid tveksamhet diskutera med Vårdhygien. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor.

9 9 I dagsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på dagsjukvårdsenheten. 1) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns på vårdavdelning inom slutenvården eller i särskilt boende. Informera behandlingsansvarig på den nya vårdenheten. 2) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns i hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. 3) Patient enligt 1) och 2) som inom kort återkommer till dagsjukvårdsenheten kan odlas där. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor. I hemsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor. Vid smittspårning i hemsjukvård ska endast de patienter inkluderas som har riskfaktor och har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSAbäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I särskilt boende Vid smittspårning och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSA-bäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Provta alla patienter på boendet enligt kriteriet ovan. 2) Provta patient som flyttat till annat särskilt boende eller överförts till vårdavdelning inom slutenvård på den nya enheten. Informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska där. 3) Ta utskrivningsodlingar på patient i korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 5) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat MRSA-bäraren inom en fyraveckors period före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor.

10 10 Smittspårning vid känt MRSA-bärarskap Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). I slutenvård 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. I särskilt boende inklusive korttidsboende Vid uppföljningsodlingar och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Ta uppföljningsodlingar. Provta första gången en månad efter att MRSA-bärarskapet upptäcktes eller en månad efter att en MRSA-bärare flyttat in på boendet. Därefter provtas var 3:e månad. Vid två negativa odlingstillfällen kan intervallen glesas ut i samråd med Vårdhygien. 2) Provta kvarvarande patienter när MRSA-bäraren flyttar eller avlider. Samråd med Vårdhygien. 3) Ta utskrivningsodlingar inom korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Provtagning Vid provtagning från torra ställen fuktas provtagningspinnen i steril koksaltlösning före provtagning. Urinprov tas i sterilt provtagningsrör. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. Läkarnamn ska anges och läkare vars namn anges på remissen ska vara informerad om detta. Sår - ta prov från sårkanten KAD ta prov från urinen Annan urinavledning ta prov från urinen och insticksstället Infart/stomi ta prov från instickställe eller stomikant Näsa ta prov i näsans främre del Se även laboratoriets provtagningsanvisningar.

11 11 PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Patienten ska vårdas/bo i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch (undantag vid parboende i särskilt boende för äldre). Om detta inte kan tillämpas ska avvikelserapport skrivas. Kopia på denna skickas till chefläkare/mas och Smittskyddsläkaren. Se även dokumentet Samtidig vård av MRSA- och VRE-bärare, extern länk. Patient inom slutenvård 1) Vårda patienten i första hand på den klinik som ger bästa vård för patientens grundsjukdom. 2) Vid risk för smittspridning kan vård på infektionskliniken vara att föredra. Samråd med infektionsbakjour. Patient inom geriatrisk slutenvård Geriatriska patienter kan vårdas på avd 72, Stockholmsgeriatriken, Sabbatsbergs sjukhus, där 7 platser är avsedda för MRSA-bärare. För kontaktuppgifter, se extern länk. Personal Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Utrustningskrav i vårdrum/boenderum och/eller hygienutrymme Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Flergångsutrustning Flergångsutrustning t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett, gånghjälpmedel och mobil duschstol ska så långt möjligt vara patientbunden.

12 12 Patient Patienten ska desinfektera händerna före måltid samt tvätta och desinfektera händerna efter toalettbesök. Patient som inte klarar att sköta sin handhygien ska få hjälp av personal. Besökare Instruera besökande som deltar i omvårdnadsarbete om basala hygienrutiner och att dessa ska tillämpas. När patient ska lämna vårdrum/boenderum Det finns inget som hindrar att en person som är MRSA-bärare besöker allmänna utrymmen. Gör en individuell bedömning av patientens smittsamhet och beteende. Det är avgörande för om hen kan vistas utanför vårdrummet. Patient som ska vistas i gemensamma utrymmen (inklusive inom den egna vård/boendeenheten) ska förberedas enl. följande: 1) Täck eventuella sår, infarter, etc. med torrt förband 2) Töm urinpåse 3) Desinfektera tagytor på det hjälpmedel som används vid förflyttning (rullator, rullstol, gåbord etc.). 4) Patienten ska ha rena kläder 5) Patienten ska desinfektera sina händer Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Mottagande enhet informeras om patientens MRSA-bärarskap. Om patienten lämnar vårdavdelningen i sin säng ska även 1) Säng och sänggrindar desinfekteras 2) Sängen renbäddas Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) 1) Planera hur/var patientens eftervård ska ske (IVA eller post-op). Samråd gärna med Vårdhygien. 2) Patienten ska duscha, eller få hjälp med helkroppstvätt, med klorhexidininnehållande tvål två gånger, kvällen före och på operationsdagens morgon. Sängkläderna byts efter andra duschen/helkroppstvätten. Vid akut operation genomförs dusch/helkroppstvätt om det är möjligt. 3) Planerad operation: Behandling med Bactroban Nasal startas två dagar före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar. Akut operation: Behandling med Bactroban Nasal startas före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar.

13 13 Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Slutstädning Se 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Tvätt och avfall Se 7 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Patienttransport 1) Personal som utför patienttransporter ska följa basala hygienrutiner. 2) Efter patienttransporter ska föremål och ytor som patient kommit i kontakt med t ex handtag och brits rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

14 14 PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter 1) Patient med riskfaktorer tas om möjligt in direkt på behandlings- /undersökningsrummet. 2) Begränsa antalet personal som deltar i undersökning och behandling av patienten. Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 (särskilt 5.3) i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. Öppenvårdsmottagning 1) Duka upp omläggnings- och undersökningsmateriel separat för varje patient på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Kassera överblivet engångsmateriel, inkl. obrutna förpackningar. 2) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument i diskdesinfektor. Fysioterapi och arbetsterapi 1) Patienten ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel då hen kommer till träningslokal. 2) Använd plastförkläde i enlighet med Basala hygienrutiner vid mobilisering, träning eller förflyttning eller byt arbetsdräkt efter avslutad behandling. 3) Fysioterapeut/arbetsterapeut bör inte behandla en MRSA-bärare med riskfaktor samtidigt med andra patienter under ett och samma behandlingstillfälle.

15 15 Gymnastiksal eller annat träningsrum 1) Slutenvårdspatient ska byta om till rena kläder på vårdavdelningen innan träning utförs i gymnastiksalen eller annat träningsrum, samt duscha och byta om på vårdavdelningen efteråt. 2) Öppenvårdspatient med riskfaktor anvisas ett speciellt duschutrymme som ska rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter användning. 3) Patient utan riskfaktor kan använda allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. Bassängbad 1) Patient utan riskfaktor får bada i bassäng och använda det allmänna duschutrymmet i samband med bad. Tätslutande stomi utgör inget hinder för bad. 2) Patient med riskfaktor får inte bada i bassäng. Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Före operation 1) Om patienten tas emot i preoperativ-/sängvänthall ska patientens säng stå skild från andra sängar. 2) Begränsa antalet personer i kontakt med patienten. Efter operation 1) Flytta över patienten till säng i operationssalen. 2) Byt anestesislangar. Engångsslangar kasseras. Flergångsslangar rengörs i diskdesinfektor. 3) Kassera framtagna obrutna produktförpackningar med engångsmateriel. 4) Sterilförpackat flergångsmateriel som inte har använts ska desinfekteras, packas om och steriliseras. Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 8 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; På uppvakningsavdelning Vid uppvakning efter operation bör patienten ha eget rum, i annat fall ska patientens säng stå skild från andra sängar.

16 16 Hemsjukvård Det ska finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar i hemmet. Detta tillhandahålls av den vårdgivare som är ansvarig för hemsjukvården. 1) Förvara höggradigt rena och sterila förband i stängt skåp eller stängd låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materielen inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder materiel än det som går åt hemma hos patienten. 2) Duka upp höggradigt rent materiel på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. 3) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument, använda och oanvända, i diskdesinfektor på mottagning eller vårdavdelning. Avfall Lägg använda förband eller annat använt materiel i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall.

17 17 PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Se PM 1. Patient med nyupptäckt MRSA För smittspårning se PM 1 och PM 7. För läkarens ansvar se PM 5. Kontakta Vårdhygien. Remiss Vid utskrivning (från förlossningsavdelning eller BB-avdelning) ska den MRSA-bärande kvinnan och hennes barn remitteras till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för provtagning och behandling. Barnet ska inte provtas på förlossnings- eller BB-avdelningen. Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Se PM 1 (smittspårning) och PM 3. Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid. Ta prov från Kvinna: näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA på BB-avdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch.

18 18 Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter och deras barn sju dagar efter MRSAbärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Kvinna: Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: Näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning 1) Kvinnan vårdas som ovan 2) Barnet ska om möjligt vårdas på enkelrum på neonatalavdelningen 3) Barnet provtas från näsa, navel och eventuella riskfaktorer vid intagning på neonatalavdelningen 4) Barnet provtas därefter var tredje dag från näsa, navel och eventuella riskfaktorer. Om barnet blir positivt för MRSA sker vård enl. PM 2 och smittspårning enl. PM 1 på neonatalavdelningen. Utskrivning av MRSA-positivt barn BB-avdelning informerar BVC om bärarskapet. Läkare ansvarar för åtgärder enligt PM 5. Daglig rengöring, desinfektion och städning samt slutstädning Se 4, 5 och 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen.

19 19 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA 1) Informera patienten om diagnos och åtgärder som kommer att vidtas. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. 2) Ge förhållningsregler enligt Smittskyddslagen muntligt och skriftligt. 3) Gör en MRSA-märkning i journalen 4) Gör en smittskyddsanmälan via SmiNet 5) Skriv remiss till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som ansvarar för smittspårning av närstående och uppföljning av MRSA-diagnos. Använd remissen till MRSA-teamet - se extern länk. I TakeCare finns även speciell MRSA-anamnes under fliken Övriga blanketter. Vid kliniska frågeställningar kan konsult på infektionskliniken kontaktas. 6) Se till att smittspårning genomförs på den egna enheten enligt PM 1. Smittspårningen kan delegeras men behandlande läkare är ansvarig 7) Samråd med Vårdhygien om smittspårningens inriktning och omfattning 8) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 9) Se även PM 6. Vid känt MRSA-bärarskap 1) Se till att journalen har en MRSA-märkning 2) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 3) Ansvara för att utskrivningsodlingar genomförs enligt PM1 MRSA-team Se PM 8. Diagnosklassifikation vid klinisk infektion 1) Kod för infektionsdiagnos om patienten har klinisk infektion av MRSA 2) Z22.3C Staphylococcus aureus 3) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid bärarskap Ange som bidiagnos: 1) Z22.3C Bärare av Staphylococcus aureus 2) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum För patient som vårdats på enkelrum pga. MRSA-bärarskap skrivs dessutom åtgärden Smittisolering DV091.

20 20 PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA 1) Behandlande läkare och sjuksköterska ska informera mottagande läkare och sjuksköterska om patientens MRSA-bärarskap 2) Vårdplanering ska genomföras i god tid före utskrivningen 3) Vid biståndsbedömning ska behovet av eget rum med tillgång till egen toalett och egen dusch beaktas 4) Vårdhygien informeras av utskrivande enhet inför vårdplanering i de fall patienten ska byta boendeform efter utskrivning 5) Patienten ska tillfrågas om hen har hemtjänst och om hen samtycker till att arbetsledare för personal inom hemtjänst informeras om MRSA-bärarskapet 6) Med patientens samtycke lämnas information om MRSA-bärarskapet till den husläkare där patienten är listad Samvårdad patient 1) Mottagande vårdenhet/särskilt boende informeras om att den samvårdade patienten exponerats för MRSA och redan provtagits 2) Samvårdad patient kan dela rum på den nya enheten i avvaktan på odlingssvar. 3) Om en samvårdad patient flyttats till annan vårdenhet/särskilt boende före provtagning se PM 1 angående smittspårning