Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Transkript

1 Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd

2 Mikrobiologisk diagnostik Annette Skovby Överläkare Klinisk Mikrobiologi, Lund

3 Den laboratoriediagnostiska cykeln Patient Diagnos och val av terapi Remiss Statistik Vårdhygien Smittskyd Tolkning, klinisk Provtagning Resultat/svar Provtransport LABORATORIE ANALYS

4 2016

5 Automatisering av odlingsbaserad bakteriologi Det går inte att visa den här bilden just nu. Det går inte att visa den här bilden just nu. Det går inte att visa den här bilden just nu.

6 Staphylococcus aureus

7 Andel MRSA i S.aureus i blod- respektive sårodlingar odlingar, en odling per individ och år Andel MRSA i blododlingar 0,0 % 0,4 % 1,0 % 0,5 % 0,9 % 1,3 % Andel MRSA i sårodlingar 1,1 % 1,1 % 1,2 % 1,4 % 2,1 % 2,1 %

8 E.coli

9 Andel antibiotikaresistens (%) i E.coli i urinodlingar tagna på sjukhuset jämfört med vårdgivare utanför sjukhuset Utanför sjukhus På sjukhus 2016: Stigande trend. ESBL E.coli i blododlingar 7,8%. ESBL E.coli i urin 4,4%

10 Pneumokocker Digitalt bild kommer med resistens

11 Nasofarynxodlingar - Skåne Kliniska nasofarynxodlingar (totalt) Provtagna patienter Positiva nasofarynxodlingar (totalt) Patienter med positiv odling Positiva nasofarynxodlingar med Pneumokocker(totalt) Patienter med Pneumokocker %SV %ÖV Färre pneumokocker! Vaccinationseffekt? Inte lika tydligt med blodisolat, dock få patienter (<200) Låg förekomst av penicillinresistens!

12 Svar från Mikrobiologen Preliminär/delsvar och slutsvar Bakteriologiska odlingar: preliminiära fynd syns alltid Svar läggs in fortlöpande kl 8-17 (19) Svarstider Se analysportalen Urinodlingar/ytliga sårodlingar: Neg svar 1 dygn. Pos 1-3 dygn Övriga sårodligar: 2-3 dygn

13 Antibiotikaresistens Eva Gustafsson Smittskydd Skåne

14 30 år tillbaka i tiden: Inga nya antibiotika 30 år framåt i tiden: fler dör fler av infektioner än av cancer

15 Skydda antibiotikan Goda hygienrutiner Ansvarsfull användning av antibiotika

16

17 Antibiotikaresistens - trender ESBL-bildande tarmbakterier MRSA VRE ESBL carba Sjukhus Samhälle och sjukhus

18 Största risken för smitta?

19 Källa: SVA Myndighetsgemensamt projekt om antibiotikaresistens om ESBL-bildande E.coli

20 Källa: SVA Myndighetsgemensamt projekt om antibiotikaresistens om ESBL-bildande E.coli

21 Använd ingen antibiotika i onödan Selektion av resistenta bakterier Grafik: reactgroup.org

22 Antibiotika

23 ESBL-bildande tarmbakterier

24 ESBL tillhör tarmbakterierna Tarmbakterier till tarmen fekal-oral smitta - via munnen men kan ta omvägen via livsmedel, vatten föremål och lokaler i sjukvårdsmiljö katetrar och sår

25 Bärarskap av ESBL-bildande bakterier i befolkningen Sydostasien 70 % Mellanöstern 35 % Europa 5 % Woerther, Clin Microbiol Rev Oct; 26(4):

26 Hur vanligt är det med ESBL-bärare i Skåne? Ca 1500 anmälda fall i Skåne 2016 Ca fall anmälda fall i Skåne de senaste 10 åren Minst skåningar, dvs 1/20 kan bära på ESBL-bildande bakterier i tarmen Studie på friska bärare 2013, Folkhälsomyndigheten

27 ESBL-bildande bakterier upptäcks i primärvården Provtagande klinik vid nyupptäckt ESBL-bilande bakterie 2016 (n=1529) Primärvård 39% Övrig sjukhusvård 49% Akutmottagning 12%

28 ESBL-patienter i primärvården? Hygienrutiner Hanteras som alla andra patienter Grundläggande vårdhygieniska rutiner Punktdesinfektion av kroppsvätskor Behandling Behandla med rekommenderade förstahandsval vid UVI Selexid Furadantin Information Ge skriftlig patientinformation (smittskyddsblad)

29 Märka journal? Ingen märkning av journaler i primärvården Uppgifter kan finnas i journalen men det finns ingen anledning att märka av vårdhygieniska skäl.

30 Screening? Ingen screening Klinisk odling - för patientens bästa Vid antibiotikabehandling framför allt om vård/långvarig vistelse utanför Norden Av resistenskäl vid behandling med trimetoprim, ciprofloxacin och cefalosporin

31 MRSA

32 MRSA tillhör hudbakterierna Hudbakterier vill till skadad hud men kan ta omvägen via föremål och lokaler i sjukvårdsmiljö katetrar och sår

33 MRSA smittar på samma sätt som alla stafylokocker Impetigo Bölder Paronychier Kroniska oretade sår Eksem, särskilt om vätskande

34 MRSA upptäcks i primärvården Provtagande klinik vid nyupptäckt MRSA i Skåne 2016 Orsak till provtagning Utredning av sjukdomssymtom Screening Smittspårning Infektion Primärvård Barn Övriga 20

35 MRSA i primärvården? Hygienrutiner Hanteras som alla andra patienter Grundläggande vårdhygieniska rutiner Punktdesinfektion av kroppsvätskor Behandling Förstahandsval Heracillin fungerar inte Dalacin, Fucidin Information Ge skriftlig patientinformation (smittskyddsblad)

36 Screening för MRSA i primärvården? Screening sker av vårdhygieniska skäl Primärvård: vid återkommande sårbehandlingar...om sjukvård eller längre vistelse utanför Norden Klinisk odling för patientens bästa Vid planerad antibiotikabehandling

37 Märkning av journal? Märkning rekommenderas inte i primärvårdsjournal det förutsätter att journalen är uppdaterad och aktuell MRSA-bärare är odlingspositiva i snitt 6 månader + 6 månader odlingsnegativ Märkning och avmärkning i PASIS - Smittskydds ansvar

38 Oväntat fynd av MRSA vad händer då?

39 Vad ska vi tänka på för att förhindra smittspridning? Åsa Göransson Hygiensjuksköterska

40

41 Hur minskar vi risken? Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Goda rutiner, flergångsutrustning

42 Tack för oss!