HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Transkript

1 HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

2 Fika

3 Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala dokument

4 Så här får ni kontakt med oss på Vårdhygien! Ring eller skriv Telefon: Mejl:

5 Viktigt att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner Runt omkring oss, på vårdtagarna och på oss själva, finns alltid bakterier och ibland virus (mikroorganismer). Detta måste vi förhålla oss till!

6 Är det viktigt ur ett vårdhygieniskt perspektiv att känna till vilka mikroorganismer vårdtagaren eller du själv bär på? Du kommer aldrig att kunna veta vad alla bär på.

7 Däremot ska vi förebygga smittspridning i alla vårdformer Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 7

8 MultiResistenta Bakterier = MRB Multi - många Resistenta bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Bakterier mikroorganismer som finns överallt i vår omgivning, på och i vår kropp. En förutsättning för att det ska kunna finnas liv på jorden

9 BI-KUPOR DISKUTERA MED DE SOM SITTER NÄRMAST HUR GÖR NI IDAG, EN VÅRDTAGARE KOMMER TILL ER ENHET OCH HAR MRSA,VRE, ESBL ELLER ESBL-CARBA? BEHÖVER NI GÖRA ANNORLUNDA ÄN MED DE ANDRA VÅRDTAGARNA? VÄCKER DET RÄDSLOR BLAND ERA KOLLEGOR NÄR NI FÅR REDA PÅ ATT EN VÅRDTAGARE HAR EN MRB?

10 MeticillinResistent Stafylococcus aureus = MRSA Meticillin - ett slags antibiotika Resistent - bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Stafylococcus aureus bakterie som kan orsakar sårinfektioner och bölder

11 Hur ska vi då kunna förebygga spridning av MRSA? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 11

12 ESBL EXTENDED SPECTRUM BETALACTAMASES TARMBAKTERIEN HAR FÅTT FÖRMÅGAN ATT BILDA ENZYMER SOM KAN BRYTA NER VANLIG ANTIBIOTIKA

13 Hur ska vi då kunna förebygga spridning av ESBL? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 13

14 ESBL - CARBA EXTENDED SPECTRUM BETALACTAMASES KAN DESSUTOM BRYTA NER KARBAPENEMER TARMBAKTERIEN HAR FÅTT FÖRMÅGAN ATT BILDA ENZYMER SOM KAN BRYTA NER VANLIG ANTIBIOTIKA SAMT FÖRMÅGA ATT BRYTA NER DEN ANTIBIOTIKA SOM ANNARS ÄR NÅGOT SOM GES TILL PATIENTER MED MRB

15 Hur ska vi då kunna förebygga spridning av ESBL CARBA? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 15

16 VankomycinResistenta Enterokocker = VRE Vankomycin ett slags antibiotika, viktigt i intensivvården Resistenta bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Enterokocker en typ av tarmbakterier Har lätt för att utveckla resistens Urinvägsinfektioner Sårinfektioner Fäster på inplantat

17 Hur ska vi då kunna förebygga spridning av VRE? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 17

18 BI-KUPOR DISKUTERA MED DE SOM SITTER NÄRMAST HUR GÖR NI IDAG, EN VÅRDTAGARE KOMMER TILL ER ENHET OCH HAR MRSA,VRE, ESBL ELLER ESBL-CARBA? BEHÖVER NI GÖRA ANNORLUNDA ÄN MED DE ANDRA VÅRDTAGARNA? VÄCKER DET RÄDSLOR BLAND ERA KOLLEGOR NÄR NI FÅR REDA PÅ ATT EN VÅRDTAGARE HAR EN MRB?

19 FRÅGOR?

20 Riskfaktorer Riskfaktorer hos vårdtagaren Hud Sår (vätskande, svårläkta, omläggningskrävande) Hudsjukdom eksem, psoriasis Infarter till exempel CVK, urinkateter genom huden Dränage, PD-kkateter, PEG, trakeostoma Utsöndringar Diarré Stomi som är svårbandagerad/läcker KAD/suprapubiskateter När inkontinenshjälpmedel inte fungerar Kräkningar av misstänkt infektiös orsak Vägledning till åtgärd När huden är skadad får bakterier från omgivningen lättare fäste. Skadad hud har alltid en hög bakterieförekomst. Vårdtagare bör ha eget rum, ju större hudskador desto viktigare. Vid vistelse i allmänna utrymmen ska sår vara täckta. Utsöndringar innehåller en stor mängd mikroorganismer som lätt kan spridas till omgivningen. Vid diarré och/eller kräkning ska vårdtagaren ha eget rum med eget hygienutrymme och ska stanna på rummet. Personal som vårdar vårdtagare med diarré och/eller kräkning ska inte hantera oförpackade livsmedel, läkemedel, eller mata andra patienter under pågående pass. Luftvägar Hosta i samband med luftvägsinfektion Hosta och nysningar sprider droppar till omgivningen och innehåller en stor mängd mikroorganismer. Vårdtagare med luftvägsinfektion, bör ha eget rum samt undvika att vistas i gemensamhetsutrymmen. Kognitiv förmåga Bristande kognitiv förmåga kan innebära ökad risk för smittspridning, särskilt vid samtidig förekomst av riskfaktorer Bedöm individens förmåga att följa och förstå instruktioner. Tänk på, exempelvis barn som stoppar leksaker och annat i munnen, demens, språksvårigheter, syn och hörselnedsättningar.

21 Ökad risk Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning

22 Basala hygienrutiner bryter smittvägar oavsett vårdform och mikroorganism! Vid kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar

23 BI-KUPOR Hur arbetar ni idag runt riskfaktorerna som står nedan? Är det t ex när ni vet att vårdtagaren troligen har influensa som ni isolerar till rummet eller är det när ni upptäcker symtom som hosta och nysningar osv? Hur tänker ni runt patient som får diarre? Diskutera!

24 FRÅGOR?

25 Smittkedjan oavsett vårdform och mikroorganism Smittämne Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Stopp! Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål Stopp! Hur tar sig smittämnet vidare?

26 Vem gör vad? Smittskydds enheten Vårdhygien Myndighet Smitta i samhället Smittskyddslagen Smitta inom vård och omsorg. B-ML/KS 2018

27 Smittspårning 1 Stoppa spridningen! 2 Vem kan ha blivit smittad? 3 Var finns källan? 4 Vad har vi lärt oss?

28 FRÅGOR?

29 REGIONALA DOKUMENT NYHETER

30

31 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Kontakt med mig Tel