Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Transkript

1 Vårdhygien i Västra Götaland 2018

2 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien för primärvårdsverksamheter i Västra Götaland

3 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard

4 God hygienisk standard? God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisering och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt Vårdhygien är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som görs enligt ovan socialstyrelsen

5 Flera aktörer Gemensamt mål Förebygga infektioner och dess konsekvenser! Smittskyddsenheten Sjukvården Patientansvar vårda, förebygga, behandla Vårdhygien bistår vård/omsorgsverksamheter i arbetet att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard Smittskydd bistår allmänheten/samhället enligt SML - tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar Strama - Samverkansgrupp mot antibiotikaresistens bistår bl a med behandlingsrekommendationer Sjukvård Vårdhygien

6 Vårdhygien VGR VRI Vårdrelaterad infektion enligt Socialstyrelsen Infektion som uppkommer hos person under eller till följd av åtgärd i form av undersökning, behandling eller omvårdnad inom vård och omsorg, Eller när personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig en infektion till följd av sin yrkesutövning.

7 Hur vanligt är vårdrelaterade infektioner? Vanligaste komplikationen till vård Drabbar c:a 10 % (3-20 %) av alla sjukhusvårdade patienter Stora variationer beroende på - vårdform - typ av vård - typ av patienter Kostar vården flera miljarder extra varje år Svårt att få överblick över situationen inom öppen vård!

8 Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler

9 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning

10 Smittkedjan Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Identifiera riskfaktorer Luftvägar Urinvägar, Slemhinnor, magtarmkanal, skadad hudbarriär ex. sår, infarter Smittämne Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål Hostning/nysning Diarré/kräkning Kroppsvätskor Huden

11 Vårdhygienisk triage Smittar det? Symptom? Feber? Kräkning/diarré? Utslag? Nyligen exponerad? Immunitet, vaccinerad, när? Riskfaktorer Tidig identifiering av misstänkt fall viktigt för att vidta rätt vårdhygieniska åtgärder! Vårdhygien för primärvårdsverksamheter i Västra Götaland

12 Riskfaktorer- Bedöm patienten Hud Utsöndringar Sår (vätskande, svårläkta, omläggningskrävande). Hudskada/hudsjukdom t.ex. eksem. Hudutslag, speciellt i samband med feber Infarter t.ex. CVK. Dränage, PD-kateter, PEG, trackeostoma. Diarré. Stomi som är svårbandagerad/läcker. KAD/ suprapubiskateter. När inkontinenshjälpmedel inte fungerar. Kräkningar av misstänkt infektiös orsak. Stora blödningar Luftvägar Kognitiv förmåga Hosta i samband med luftvägsinfektion Bristande kognitiv förmåga kan innebära ökad risk för smittspridning, särskilt vid samtidig förekomst av riskfaktorer. Infektionskänslig patient Utlandsvård Bedöm behov av skyddsisolering Ökad risk för bärarskap av multiresistenta bakterier

13

14 Såromläggning innebär risk för smittspridning Kroniska sår koloniseras alltid med bakterier såret behöver inte se infekterat ut Allt som kommer i kontakt med sårsekret händer, förband, instrument, underlägg, personalens förkläde, handskar, kläder ska hanteras så att bakterier ej sprids Förebygg smittspridning vid såromläggning - för en säker vård

15 Ser ni risker för smittspridning vid såromläggning i er verksamhet? 1. Ja 2. Nej 0% 0% ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA- SIDHUVUD/SIDFOT

16 Bevara renhetsgraden Materialet ska ha samma renhetsgrad ända fram till patienten desinfektera händerna innan du plockar materialet För att säkerställa detta - använd pincetten som tagits fram till aktuell omläggning

17 Provsvar från sårodling visar MRSA. Hur gör ni då? 1. Vi arbetar efter Basala hygienrutiner, som för andra patienter 2. Självklart har vi speciella rutiner för MRSA 3. Vi tar inte emot patienter med känd MRSA

18 Vi vet inte allt om alla Vårda alltid efter symtom/riskfaktorer Undvik särskilda rutiner Tillämpa alltid basala hygienrutiner

19 Bedöm i egna verksamheten Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Plastförkläde/visir I vilka situationer riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning Vad ingår, hur ofta och vilket medel

20 Basala hygienrutiner

21 Punktdesinfektion När och av vem? Vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar Utförs direkt vid upptäckt av förorening Vårdpersonal har huvudavsvar på vårdenheter Desinfektionsmedel till ytor mm Rengör och desinfekterar Alkohol med tensid (mindre förorening) Virkon 1 % (större förorening, virusgastroenterit)

22 ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA-SIDHUVUD/SIDFOT

23 Hur minskar vi risker? Högsmittsam sjukdom ex ebola Vårdhygienisk grund Gäller ALLTID Luftburen smitta Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Basala Hygienrutiner Figur: Ros-Marie Carlsson

24 Tack! För din uppmärksamhet