Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Transkript

1 Del 1

2 Smitta och Smittspridningsvägar VRI Basala hygienrutiner och klädregler

3 Vårdhygien- och smittskyddsenheten Susanna Gustafsson: Vårdhygien- och Smittskyddsadministratör Sven Montelius: Hygien- och Smittskyddsläkare Imke Edsbagge: Hygien- och Smittskyddssjuksköterska (Telefon ) Kontaktuppgifter finns på hemsidan!

4 Introduktion Vård och behandling innebär en infektionsrisk för individen, pga sjukdom, ingrepp Smittan kan komma från en annan person, omgivningen eller ifrån individens normalflora. Kan leda till infektion eller smittämnen införlivas i individens normalflora (bärarskap)

5 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) God hygienisk standard är ett krav i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och omfattar alla aspekter av vården VRI: Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Socialstyrelsen

6 Smittkälla: Var kommer smittan ifrån? - Endogen smitta: Individens normalflora - Exogen smitta: Annan person eller omvivningen

7 Vår hudflora Resident (normal) flora Stabil normalflora av bakterier och ibland svamp som förökar sig på huden ex KNS och alfastreptokocker (ibland S.aureus) Transient (tillfällig) flora Mikroorganismer som tillförs huden genom direktkontakt utifrån. Normalt sker ingen förökning på huden. Vanligaste orsaken till smittspridning i vården - avdödas med handdesinfektionsmedel 3

8 Normalflora Kind Ljumske Odlingsplattor med bakteriekolonier Fingrar Framfot 4

9 Exogen smitta Vanligaste smittkällan är människan som symtomfri smittbärare eller infekterad med infektionssymtom Bakterier och virus som finns kvar i lokaler (Många bakterier som t.ex VRE, MRSA, Clostridium difficile kan klara sig länge på torra ytor.) Miljöbakterier som växer till i fuktig miljö och vätskor (kan orsaka infektioner särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar pga ålder eller sjukdom)

10 Bakterier i vår omgivning Toalett golv Golv Spolknopp toalett Hissknapp 5

11 6 Mikroorganismerna finns överallt i sjukvården! De största riskerna: Hantering av kroppsvätskor + Skadad hudbarriär/slemhinna + Nedsatta/mottagliga patienter + Växlar mellan flera patienter

12 Optimal tillväxtmiljö Näring kroppsvätskor, spill, livsmedel Vatten fukt, kondens, tvättställ, golvlister Värme kroppstemp 37, förband, kuvös, klimat Syrerikt syrefattigt Lokaler där flera människor samlas = mycket näring Utrustning som inte går att rengöra = mycket näring

13 Smittspridningsvägar

14 Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta: Fysisk kontakt mellan smittkällan och mottaglig individ Indirekt kontaktsmitta: Vanligaste smittvägen inom vården, smittan överförs från en person till en annan via händer, föremål och kläder.

15 Tarmsmitta - Fekal-oral, bristande handhygien efter toalettbesök. Smittan hamnar via händer, föremål, kläder i munnen. Calici, Salmonella, Shigella, Hepatit A, Campylobacter - Livsmedelburen smitta: Kontaminerade livsmedel, vatten, oftast från tarmen.

16 Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar Dusch av stora tunga droppar som når ungefär upp till en meter långt. Direkt droppsmitta: Dropparna når en annan persons ögon och slemhinnor. Indirekt droppsmitta: Dropparna kontaminera föremål, kläder, sprids via händer.

17 Luftburen smitta Vid hosta kan även aerosol uppstå. Torkas ihop och sprids via luften, ex mässling. Vattkoppor, tuberkulos Partiklar från huden som bär bakterier sprids till luften (bäddning och såromläggning) Sedimentation på ytor, föremål (indirekt kontaktsmitta) Sedimentation på golvet (vanligen ingen smittspridningsrisk)

18 Blodburen smitta Smitta överförs via blod eller kroppsvätskor till blod eller kroppsvätskor hos en annan person Hepatit B, Hepatit C och HIV Blodprodukter, Stick-/Skärskador, injektioner, sexuell kontakt

19 Insektsburen smitta Via myggor, fästingar, loppor

20

21 10 vanligaste smittvägarna

22 Film

23 Vårdrelaterad infektion

24 VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar lidande för patienter och anhöriga - Ökar risken för smittspridning av infektioner och antibiotikaresistenta bakterier. - Extra kostnad på 6,5 miljarder SEK/år

25 Vårdskador Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan Utgör % av alla skador Vanligast är UVI, hud- och mjukdelsinfektioner, pneumoni och infartsrelaterad sepsis Smittspridning - resistenta bakterier, vinterkräksjuka, C.difficile, influensa, TBC, Hepatit B

26 16% Andel med VRI 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

27 VRI inom öppenvården? Bakterier och virus gör ingen skillnad mellan slutenvård och öppenvård! Smittvägar är samma! Öppenvården är speciell med täta patientbyten och behandlingar av olika svårighetsgrad Konsensus om begreppet saknas Verktyg för att mäta systematiskt saknas

28 Framgångsfaktorer En VRI har sällan bara en orsak, hela vårdhygieniska kedjan måste därför fungera

29 VRI Hygienregler som är självklara Goda lokala förutsättningar Städning Anses som oacceptabel VRI Fokuserad ledning

30 VRI anses som oacceptabel - Medarbete ser en tydlig koppling mellan sitt agerande och risken för spridning av smitta.

31 Hygienregler anses som självklara! - Minska smittspridning och därmed vårdrelaterade infektioner - Minska spridning av antibiotikaresistenta bakterier - Öka patientsäkerheten!!

32 Basala hygienrutiner - SOSFS 2015:10 Handdesinfektion före och efter all patientkontakt. Handskar vid kontakt med kroppsvätskor. Handdesinfektion före och efter handskar. Engångsförkläde vid risk för kontamination av arbetsdräkt. Klädregler: kortärmad arbetsdräkt, ingen klocka, inga ringar, armband eller långa naglar/nagellack. Kort eller uppsatt hår.

33 Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken Föroreningen på händerna ökar med antal ringar 1 ring 2,6 ggr >1 ring 4,6 ggr Trick WE et al. Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clin Infect Dis. 2003;36:

34 Håret ska inte hänga ner i arbetsområdet! Bakterier på våra hårstrån

35 Handtvätt = rengöring Inte tillräckligt för att avlägsna smittämnen och bryta smittvägar Tar tid Skadar händerna Nödvändigt När händerna är synligt förorenade Vid vård av patient med gastroenterit Efterföljs då alltid av noggrann avtorkning samt handdesinfektion 11

36 Odling efter handtvätt i 8 sek 12

37 Handdesinfektion = smittrening Före och efter alla vård- och undersökningsmoment Snabbt, effektivt, skonsamt Skadar inte handens ekologi Förutsätter: - kortärmad arbetsdräkt - inga ringar, klockor etc. - lättillgänglig handsprit (t.ex på sängar, kuvöser) 13

38 Spritad hand smittvägen bruten 14

39 Arbetskläder - Skall ha korta ärmar - Skall ej bäras utanför arbetsplatsen - Skall bytas varje dag och vid behov! - Ombyte ska ske på omklädningsrum - Ska inte tvättas hemma - Skyddsförkläde skall användas vid kontakt med kroppsvätskor

40 Städning - Ledningen ser städning som en strategiskt viktig och prioriterad del - Tydlig ansvarsfördelning mellan lokalvårdare och vårdpersonal - Lokaler där patienter undersöks och behandlas ska städas alla dagar lokalen används. - Punktdesinfektion!!!

41 Punktdesinfektion Alla kroppsvätskor och utsöndringar t.ex. sårsekret, avföring, urin, kräkning och blod kan innehålla stora mängder mikroorganismer Punktdesinfektera vid spill! 22

42 Punktdesinfektion utförs: Vid allt spill av kroppsvätskor och utsöndringar Direkt av vårdpersonal Desinfektionsmedel: Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Oxiderande ytdesinfektionsmedel t.ex. Virkon 1 % (vid större spill) Mekanisk bearbetning av ytan viktig! 23

43 Lokala förutsättningar - Handsprit, handskar, plastförkläde är lätt tillgängliga och nära patienten - Minskad mängd textilier. - spritbara möbler - Patientbundna, engångs eller spritbara instrument - Förrådshantering - Dagliga kontroller utförs av spol- och diskdesinfektorer

44 BHK - Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler - Mätningar sker varannan månad: Januari-Mars- Maj-Juli-September-November - Docpoint: STY Observation BHK STY Självskattning BHK - Mars: Nationell SKL-Mätning