Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Transkript

1 Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016

2 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal hygien från Socialstyrelsen i kraft som ersätter 2007:15 Det nya är att även personer som arbetar inom socialtjänst omfattas av föreskriften I övrigt inga stora förändringar 2

3 Fortfarande gäller vårdhygiens rutin om Basala hygienrutiner 3

4 Basala hygienrutiner är inte bara basal hygien Basal hygien 2015:10 från socialstyrelsen beskriver hur vi ska arbeta för att skydda patienten från smitta I Vårdhygiens Basala hygienrutiner har även skyddsåtgärder utifrån Arbetsmiljölagen införlivats för att skydda personal från smitta 4

5 Tre viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Arbetskläder 5

6 Arbetskläder i vården ska vara kortärmade, torra och rena bytes dagligen och vid förorening tvättas i en kontrollerad tvättprocess Inga privata kläder i direkt patientvård 6

7 Arbetskläder med kort ärm - används i allt patientnära och vårdrelaterat arbete Patientnära vårdarbete innebär arbete i rum där patienten undersöks, behandlas eller vårdas Vårdrelaterat arbete innebär t.ex. hantering av höggradigt rent gods, städning, arbete i läkemedelsrum eller avdelningskök 7

8 Inga klockor, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande! 8

9 Naglar Naglar skall vara korta och fria från nagellack Konstgjorda naglar etc. får inte förekomma 9

10 Basala hygienrutiner bryter smittvägar Alltid!!! Vid kontakt med kroppsvätskor 10

11 Handdesinfektion! När? Före och efter patientnära vårdarbete Före rent och efter orent vårdrelaterat arbete Rent vårdrelaterat arbete är t ex hantering av mat, läkemedel och höggradigt rent gods. Orent vårdrelaterat arbete är t ex omhändertagande av smutsigt gods, avfallshantering och städning. 11

12 rikligt, minst 2-3 ml fingertoppar mellan fingrar, tummen, vid behov även underarmen gnid tills huden är torr 12

13 Handdesinfektion är inte alltid tillräckligt När ska man tvätta händerna? När händerna är synligt förorenade Efter vård av patient som har diarré Vid vård av patient med virusgastroenterit och Clostridium difficile-enterit Efterföljs alltid av noggrann avtorkning samt handdesinfektion 13

14 Handskar används vid risk för kontakt med kroppsvätskor för att undvika kraftig förorening av mikroorganismer Desinfektera alltid dina händer efter att du tagit av dig handskarna! 14

15 Plastförkläde används för att skydda arbetsdräkten när det finns risk för kontakt med kroppsvätskor Om arbetsdräkten förorenas byt direkt! 15

16 Stänkskydd används för att skydda ansiktet vid risk för stänk av kroppsvätskor Munskydd och skyddsglasögon Visir 16

17 Punktdesinfektion När och av vem? Vid spill av kroppsvätskor Utförs direkt av vårdpersonal Desinfektionsmedel Ytdesinfektion, minst 70 % etylalkohol med tensid Virkon 1 % 17

18 Hår och huvudbonad Hår och skägg får inte hänga ner i arbetsfältet Mössa ska användas på operationsavdelning, sterilcentral, storkök Huvudduk/slöja ska vara kort eller instoppad under arbetsdräkten 18

19 Var finns mikroorganismerna? För att visa mängden mikroorganismer på huden har vi tryckt en agarplatta mot en kind Prickarna på plattan är bakteriekolonier som innehåller hundratusentals bakterier 19

20 Var finns mikroorganismerna? Mängden mikroorganismer varierar på olika delar på kroppen Ett exempel där det finns riklig mängd med mikroorganismer är ljumsken 20

21 Var finns mikroorganismerna? På våra hårstrån finns det också mikroorganismer, därför är det viktigt att håret inte hänger ner i arbetsområdet På operationsavdelning används mössa för att förhindra hårsläpp 21

22 Var finns mikroorganismerna i miljön? Golv Hissknapp Det finns mikroorganismer i vår miljö bl a beroende på att vi flagar av oss hudpartiklar med bakterier När man tagit på olika föremål exempelvis dörrhandtag eller hissknappar kan händerna förorenas 22

23 Handdesinfektion 23

24 De stora riskerna för smittspridning i olika vårdmoment är vid kontakt med skadad hud och infarter, t ex sår och katetrar hantering av kroppsvätskor slemhinnor 24

25 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas av alla som deltar i patientnära och vårdrelaterat arbete Följsamhet till basala hygienrutiner minskar risken för vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Detta bidrar till ökad patientsäkerhet 25

26 Det är ditt ansvar att inte sprida smitta mellan patienter! 26