Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Transkript

1 Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Multiresistenta bakterier och andra smittor Hur skyddar jag patienten? Hur skyddar jag mig själv som vårdpersonal?

2 Disposition Inledning Roller/ ansvar Hur arbetar jag säkert? Paus Fokus på BVC Avslutande diskussion

3 Tänkpå Vi vet inte allt om alla! Unga, synbart friska patienter, kan också vara smittbärare Bakterier smittar oavsett om de är resistenta eller inte! Goda rutiner skyddar både dina patienter och dig själv

4 Risk för smittspridning inom vården? Kontakten med omvärlden ökar, både genom vårt eget resande och genom de flyktingströmmar vi nu ser I länder utanför Norden är bärarskap av resistenta bakterier vanligare. Även smittsamma sjukdomar som vi i Sverige vaccinerar mot under tidig barndom, såsom t ex mässling och röda hund, är mer förekommande. Under mer bristfälliga sanitära förhållanden och trångboddhet ökar också risken för spridning av lungtuberkulos. Trots det är risken låg om alla följer grundläggande hygienregler dvs basala hygienrutiner, med punktdesinfektion och städrutiner för vårdpersonal, Tänk på Ibland kan ytterligare skyddsutrustning som till exempel andningsskydd behövas. Viktigt att inom vård och omsorg alltid och så tidigt som möjligt vara uppmärksam på risk för smittspridning vid feber, diarré, hosta, utslag eller hudskador. Vårdhygien 4

5 Begrepp Infektion symtom Kolonisation - etablering Kontamination tillfällig förorening

6 VRI -vårdrelaterad infektion Infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling - oavsett om smittämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv Med VRI avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbete. Vårdhygien 6

7 Hur vanliga är vårdrelaterade infektioner? Vanligaste komplikationen till vård Drabbar c:a 10 %(3-20 %)av alla sjukhusvårdade patienter Stora variationer beroende på -vårdform -typ av vård -typ av patienter Kostar vården flera miljarder extra varje år

8 Roller och Ansvar Vårdhygien stödjer linjechefer Linjechef är ansvarig Hygienombud arbetar på uppdrag av ansvarig chef 8

9 Vårdhygien Mer än en situations- och individfråga! Ledningsansvar 9

10

11 Har alla som arbetar på enheten samma syn på hur man tolkar Basala hygienrutiner? 11

12 Har alla som arbetar på enheten samma syn på vad som ingår i daglig städning som vårdpersonal gör? 12

13 Basala hygienrutiner är inte bara basal hygien Basal hygien 2015:10 från socialstyrelsen beskriver hur vi ska arbeta för att skydda patienten från smitta I Vårdhygiens Basala hygienrutiner har även skyddsåtgärder utifrån Arbetsmiljölagen införlivats för att skydda personal från smitta 13

14 Hur bryter vårdpersonal smittvägar? Högsmittsam sjukdom ex ebola Luftburen smitta Punktdesinfektion Städning enligt ordinarie rutin Basala Hygienrutiner Figur: Ros-Marie Carlsson

15 Basala hygienrutiner Alltid! Handdesinfektion Punktdesinfektion Plastförkläde Visir Handskar

16 Basala hygienrutiner 16

17 Lag och författningsstöd Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) God hygienisk standard Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2015:10) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Vårdgivarens ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Ansvarsfördelning, riskbedömningar-rutiner, egenkontrollprogram Arbetsmiljölagstiftningen Systematiskt arbetsmiljöarbete Mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1) Vårdhygien 17

18 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på God vård i HSL upprätthålls 18

19 Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard Ett chefsverktyg för att på enhetsnivå systematiskt - följa upp vårdhygieniska rutiner - bedriva vårdhygieniskt förbättringsarbete

20 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning: Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Personal växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning och ytor

21 Spridningsvägar Kontaktsmitta via berörings ytor, handtag, instrument, leksaker mm Via livsmedel Via luft/droppsmitta Via blod

22 Alla blir inte sjuka -faktorer som påverkar Smittämnet Infektionsdos Smittvägarna Individens mottaglighet/riskfaktorer Många smittämnen kan man vara bärare av utan att ha symtom!! Man är oftastsom mest smittsam i samband med en symptomgivande infektion! Vårdhygien VGR

23 Bryt smittvägen och undvik smittspridning! Konsekvent följa basala hygienrutiner, punktdesinfektion och städrutiner Identifiera riskpatienter och riskmoment Kvalitetssäkra rutiner

24 Ser ni risker för smittspridning i er verksamhet? menti.com kod ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA-SIDHUVUD/SIDFOT

25 Resistenta bakterier Inte farligare än andra bakterier men svårare att behandla Smittar/sprids inte mer än andra bakterier Vanliga utanför Norden Bärarskap ej sjuk

26 . Bärarskap av resistenta bakterier Svårt att veta hur länge man är bärare Svårt att behandla bort ett bärarskap Någon säker definition av smittfrihet finns inte Vid antibiotikabehandling finns risk att en tidigare negativ bärare åter blir positiv Vikten av bra rutiner!!

27 Resistenta bakterier med särskild bevakning Anmälningspliktiga ochsmittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen MRSA (meticillinresistentas. aureus) VRE (vancomycinresistenta enterokocker) ESBLcarba sk karbapenemasbildande tarmbakterier Anmälningspliktiga enl. smittskyddslagen direktrapport från lab ESBL-bildande tarmbakterier t ex E. coli, Klebsiella

28 Kan små patienter ha resistenta bakterier?

29 MRSA-Resistenta hudbakterier Vårdhygien VGR Bild: Smittskydd VGR

30 Har ni särskilda rutiner om ni vet att en patient är MRSA bärare? menti.com kod

31 A world inside Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission

32 Vårdhygien VGR

33 Barnhälsovård

34 Basala hygienrutiner

35 Bedöm i egna verksamheten Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Plastförkläde/visir I vilka situationer riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning Vad ingår, hur ofta och vilket medel

36 Stänkskydd Vid risk för stänk/skvätt av kroppsvätskor mot ansiktet Skyddsglasögon och munskydd Visir

37 Använder ni visir när det finns risk för stänk mot ansiktet? 37

38 Punktdesinfektion När och av vem? Vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar Utförs direkt vid upptäckt av förorening Vårdpersonal har huvudansvar Desinfektionsmedel till ytor mm Rengör och desinfekterar Alkohol med tensid (mindre förorening) Virkon 1 % (större förorening, virusgastroenterit)

39 Skötbord och annan utrustning Finns rengöringsrutiner för skötbord? Rengöring mellan varje patient/besökare Exempel på ytor och kritiska punkter som desinfekteras eftervarje patient Ytor och punkter som innebär ökad risk för förorening av kroppsvätskor mm Patientbrits t ex efter omläggning (oavsett papper eller inte) Skötbord (oavsett papper eller inte) Gynstol(oavsett papper eller inte)

40 Kan man lägga ansvar på föräldrar att smittrena skötbord? 40

41

42 Har vi en rutin på min arbetsplats över hur ofta vi rengör leksaker som delas mellan barn? menti.com kod

43 Leksaker Rengöring och desinfektion Ansvar Hur mycket är nödvändigt/utbud?

44 Ny hemsida VGR

45 Hygienkörkort och utbildning i Lärplattformen

46 Slutligen Alltid basala hygienrutiner Bryt smittvägen Lätt att göra rätt SJ1 Bild från 1177

47 Bild 46 SJ1 Susanne Johansson;

48 Tack!