Finns fast mötestid där vårdhygieniska frågor diskuteras regelbundet? Diskussion på möte där alla personalkategorier finns representerade.

Transkript

1 Lathund till Checklista för egenkontroll Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden är en anpassning utifrån Svensk Förening för Vårdhygiens dokument ( 1. Övergripande aspekter 1.1 Finns ett fungerande system för att införa vårdhygieniska rutiner på enheten? Linjechef eller funktion utsedd av linjechef a har formellt och definierat uppdrag som bevakar vårdhygiens hemsida (nyheter, uppdaterade rutiner mm). Det finns en beskrivning/rutin av hur information förmedlas vidare till all personal. 1.2.a Ingår genomgång av basala hygienrutiner och klädregler i introduktionsprogram för all ny personal som deltar i patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete? Momenten ingår i en skriftlig checklista för introduktion av nyanställd personal, studenter, personal från bemanningsföretag, stafettläkare eller motsvarande. 1.2.b 1.3.a Ges all personal som deltar i patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat b arbete möjlighet till vårdhygienisk utbildning och uppdatering minst en gång/år? Det en finns struktur för utbildning och uppdatering av vårdhygieniska frågor t ex genomföra hygienkörkort, ta del av utbildningar som erbjuds inom vårdhygien eller tar del av webbaserat utbildningsmaterial. Genom diskussioner i verksamheten öka kompetensen hos medarbetarna. Sker mätning avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler regelbundet, enligt respektive förvaltning/verksamhets beslut? Mätning sker minst en gång per kvartal, men kan vara oftare enligt respektive förvaltnings eller verksamhets beslut. 1.3.b Analyseras och återförs resultat från mätningar (enligt 1.3.a) regelbundet till all personal? Analysera och återför resultat efter varje mätning till alla personalkategorier. Minst en gång per kvartal diskuteras resultatet (både bra och mindre bra) och eventuellt behov av förbättringsåtgärder på möte där alla personalkategorier finns representerade. 1.3.c Finns fast mötestid där vårdhygieniska frågor diskuteras regelbundet? Diskussion på möte där alla personalkategorier finns representerade. 1.4.a Arbetar enheten tvärprofessionellt vid förbättringsarbete för att upprätthålla god vårdhygien och förhindra smittspridning? Gruppens sammansättning har deltagare av alla personalkategorier. 1.4.b Arbetar enheten aktivt med att mäta och förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) hos både patienter och personal? Verksamheten är uppdaterad på och följer vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt exempelvis Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) åtgärdspaket.

2 Identifierar/mäter förekomst av och analyserar orsak till VRI. I verksamheter där infektionsverktyget används ligger detta till grund för identifiering och analys. Arbete sker genom tvärprofessionella grupper som följer upp vilka åtgärder som behövs för att minska förekomst av VRI. Finns det en skriftlig och känd rutin för förebyggande arbete och åtgärder vid stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta. 1.4.c Har alla medarbetare på enheten en gemensam bild för när skyddsutrustning som visir, plastförkläde och skyddshandskar används? Det har förts en diskussion och definierats i vilka risksituationer skyddsutrustning ska användas. Linjechef har bedömt om det finns behov av att upprätta en lokal rutin för att underlätta den gemensamma bilden och bedömningen i följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner. 1.4.d Finns det en kultur på enheten att medarbetare säger till och påminner varandra när någon missar att följa grundläggande hygienrutiner? Det ses som en självklar del i patientsäkerhetsarbetet att påminna och säkerställa följsamhet till grundläggande hygienrutiner. 2. Grundläggande vårdhygieniska hygienrutiner 2.1 Följer all personal i patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete basala hygienrutiner och klädregler? Det innebär att även personal som utför patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete i hemmiljö bär kortärmade arbetskläder. Det finns inget vårdhygieniskt hinder att transportera sig med arbetskläder mellan arbetsplats och patientens hem eftersom arbetskläder förutsätts vara rena. Kan man av yrkesmässiga skäl, såsom utomhusarbete, inte arbeta kortärmat (t ex ambulanssjukvård) upprättas lokal rutin för att säkerställa rena arbetskläder vid kontakt med nästa patient. Personliga assistenter och anhöriga som deltar i patientnära vård ska informeras om och tillämpa god handhygien, inklusive handdesinfektion. 2.2 Finns förutsättningar för att byta arbetskläder dagligen och vid behov? Det finns tillräckligt sortiment av arbetskläder avseende både mängd och storlekar. Det ska finnas marginal så att det räcker även för studenter och personal från bemanningsföretag, stafettläkare eller motsvarande. 2.3 Finns handdesinfektionsmedel lättåtkomligt i alla lokaler där patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete utförs (uppsatt på bestämd plats) samt tillgängligt vid arbete utanför enheten? Handdesinfektionsmedel (handsprit) ska finnas på alla rum/utrymmen där vård/omsorg och vårdrelaterat arbete bedrivs t ex vård-, undersöknings-, behandlingsrum, förråd, kök, desinfektionsrum mm.

3 Bedöm behovet av att ha handdesinfektionsmedel på flera platser i ett och samma rum t ex patientsäng, vid undersökningsbrits mm. 2.4 Finns visir, handskar och plastförkläden lättåtkomligt där patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete utförs (uppsatt på bestämd plats) samt tillgängligt vid arbete utanför enheten? Handskar och plastförkläde ska finnas i rum där vård och omsorg bedrivs. Bedöm vilken utrustning som ska finnas i övriga utrymmen (t ex desinfektionsrum) där vårdrelaterat arbete utförs. Alla ska veta var visir eller motsvarande skyddsutrustning finns vid behov av skydd för stänk mot ansiktet. 2.5 Finns ytdesinfektionsmedel lättåtkomligt i lokaler där patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete utförs samt tillgängligt vid arbete utanför enheten? Bland annat ska ytdesinfektionsmedel finnas tillgängligt där patient-/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete utförs, till exempel på alla vård-/undersöknings-/behandlingsrum, desinfektionsrum mm. I vårdlokaler, gärna uppsatt på bestämd plats. 2.6 Finns skriftlig dokumentation för städning, rengöring och smittrening på enheten? Verksamheten har identifierat och dokumenterat (checklista) den städning verksamheten ansvarar för, d v s vad som ingår (t ex patientnära/vårdrelaterade ytor, hjälpmedel, leksaker). Detta sker oavsett om det är vårdpersonal eller annan yrkeskategori t ex från städorganisation som utför denna städning. Verksamheten har identifierat och dokumenterat (checklista) med vilken frekvens daglig städning/rengöring och smittrening ska ske samt vad som ingår vid slutstädning. Dokumentera även vilket medel som ska användas, rengöringsmedel och vatten används i första hand och definierades kritiska punkter kompletteras med desinfektionsmedel. Verksamhetens ansvarsområden bör stämmas av med städorganisation som ansvarar för regelmässig städning (ex golv, hygienutrymmen) enligt avtal, så att alla områden städas regelbundet. 2.7 Utförs och dokumenteras regelbunden kvalitetskontroll och förebyggande underhåll av spoloch diskdesinfektor? Kvalitetskontroll utförs dagligen, då maskinerna används, och innefattar samtliga delar enligt loggbok. Kontrollen omfattar att diskarmar/dysor roterar, spolhål/spolmunstycke är rena, rimlig mängd kemikalier förbrukas och att grovsil/galler mm är fria från skräp och rengjorda. Kvalitetskontrollen är knuten till funktion i verksamheten (d v s inte personbundet), för att säkerställa att kontrollen utförs. Förebyggande underhåll (FU) ska utföras årligen och den som utför det ska ha erforderlig utbildning (tekniker godkänd av vårdgivaren). 2.8 Finns det rutin för hur injektionsläkemedel avsedda för flergångsbruk hanteras? Läkemedel för flergångsbruk (t ex lokalbedövningsmedel, NaCl) hanteras endast i läkemedelsrum eller motsvarande. Om läkemedel hanteras på behandlingsrum eller motsvarande, kasseras överblivet läkemedel direkt efter användandet hos enskild patient.

4 2.9 Finns rutin för hur patienter/vårdtagare med riskfaktorer för smittspridning identifieras och omhändertas? Verksamheten har kunskap om riskfaktorer c för smittspridning och att man har rutiner för att utföra smittsamhetsbedömning. Verksamheten har definierat hur patienter med riskfaktorer tas om hand. T ex att patienter identifieras tidigt i vårdkedjan inför inläggning eller redan vid telefonkontakt. Vid t ex diarré, misstänkt virusgastroenterit eller misstänkt luftburen smitta (mässling, vattkoppor) undviks vistelse i gemensamma utrymmen såsom väntrum och flerpatientsrum. Verksamheten vid slutenvård kontrollodlar för multiresistenta bakterier och vårdar patienter enligt rutin tills svar på samtliga odlingar besvarats negativa Finns kunskap om hur livsmedel ska hanteras för att inte orsaka livsmedelsburen smitta? Oförpackade livsmedel, inklusive bröstmjölk, hanteras så att de inte kontamineras eller tillväxt av mikroorganismer kan ske. I första hand hanteras oförpackade livsmedel, inklusive bröstmjölk, av personal utan patientkontakt. Patienter serveras oförpackade livsmedel om bufféservering förekommer. Produkter för enteral nutrition hanteras så att tillväxt av mikroorganismer inte sker (aseptisk hantering) Har närmsta chef uppgifter om all personals immunitet för mässling, vattkoppor och röda hund? Verksamheten ska bedöma behov av att inventera personalens immunitet och vid behov erbjuda vaccination Utvärderas och journalförs behov av kvarliggande urinkateter, perifer- och central venkateter regelbundet? Inom sluten/kommunal vård sker detta dagligen Inom öppenvård, hemsjukvård etc sker det med regelbunden frekvens som beslutats i verksamhet Förvaras och hanteras höggradigt rena produkter och material, t ex till såromläggningar, så att renhetsgraden bibehålls, aseptisk hantering? Material förvaras i stängt skåp alt låda (inte öppet på en vagn). För endoskop följs Vårdhandbokens rekommendationer. Handdesinfektion utförs innan all hantering av höggradigt rena produkter och material. Förklaringar a Yttersta ansvaret för att uppfylla god vårdhygienisk standard har den som är verksamhetsansvarig. b Patient/vårdtagarnära och vårdrelaterat arbete Patient/vårdtagarnära vårdarbete innebär arbete i rum där patient undersöks, behandlas eller vårdas t ex undersökning, omläggning, provtagning. vårdrelaterat arbete innebär t ex hantering av höggradigt rent gods, städning, arbete i läkemedelsrum, omhändertagande av använd utrustning mm.

5 c Riskfaktorer för smittspridning t ex vätskande sår, diarré/kräkning, misstanke om luftburen smitta (t ex mässling, vattkoppor, öppen/smittsam lungtuberkulos).