Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Transkript

1 1 (8) 1 Bakgrund Syfte Omfattning Ansvar Riskfaktorer för smittspridning Provtagning/screeningrutiner Provtagningsanvisning Slutenvård - utlandsvårdad Slutenvård ej utlandsvårdad Öppenvård endast screening för MRSA VRE-screening av känd bärare och medpatienter Vård av patient med misstänkt eller känd MRB Placering av patient Behandlande läkares ansvar Bedömning av smittsamhet Handläggning av patient vid utskrivning Åtgärder vid smittspridning Personal med MRSA Referenser Bilaga Vårdhygieniska riktlinjer vid misstänkt eller konstaterad MRB Checklista vid konstaterat MRB-bärarskap Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är motståndskraftiga mot flera vanliga antibiotika så att dessa inte längre kan användas för behandling och profylax. MRB är i sig inte mer aggressiva än andra bakteriestammar av samma art, men när de väl föranlett infektion eller kolonisering kan de vara svåra att behandla och eliminera ur vårdmiljöer. Följande bakteriefynd omfattas av handlingsprogrammet för MRB: MRSA = Methicillinresistenta Staphylococcus aureus VRE = Vankomycinresistenta enterokocker MRG = Multiresistenta gramnegativa bakterier, däribland E.coli och Klebsiella pneumoniae med ESBL; multiresistenta Acinetobakter, Enterobacter och Pseudomonas.

2 2 (8) 2 Syfte 3 Omfattning Syftet med detta handlingsprogram är att förhindra spridning av MRB samt minska risken för att dessa bakterier etableras i vårdmiljön inom Landstinget Västmanland. Detta handlingsprogram gäller för all personal och alla patienter när de erhåller hälso- och sjukvård vid samtliga enheter för öppen och sluten vård i Landstinget Västmanland. 4 Ansvar 5 Riskfaktorer för smittspridning Verksamhetschef ansvarar för att personalen får information om innehållit i detta handlingsprogram. Varje anställd är skyldig att följa instruktionerna i handlingsprogrammet. Med riskfaktorer avses diarré, KAD, sår, skadad hud, infarter eller dränage. 6 Provtagning/screeningrutiner 6.1 Provtagningsanvisning Finns på aspx 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad Patient som läggs in på vårdinrättning ska screeningodlas för MRSA, VRE och ESBL/MRG om patienten inom det senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning alternativt undersökts/behandlats i öppenvård utanför Sverige. 6.3 Slutenvård ej utlandsvårdad Patient som läggs in på vårdinrättning ska screeningodlas för specifik bakterie om patienten: är känd bärare av ESBL/MRG, MRSA eller VRE inom det senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning inom riskområde* i Sverige. * Aktuella riskområden finns angivna på Vårdhygiens hemsida,

3 3 (8) 6.4 Öppenvård endast screening för MRSA Patient som ska behandlas* i öppenvård ska screeningodlas för MRSA om vederbörande: inom det senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning alternativt undersökts/behandlats i öppenvård utanför Sverige är känd bärare av MRSA inom det senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning inom riskområde** i Sverige. * Behandling avser t ex såromläggning, dialys, suturering, insättande av urinkateter men inte blodprovstagning eller blodtrycksmätning ** Aktuella riskområden finns angivna på Vårdhygiens hemsida, VRE-screening av känd bärare och medpatienter Patient med känd VRE screeningodlas vid inläggning i slutenvård. Beroende på odlingssvar sker fortsättningsvis: Negativt odlingssvar - patienten screeningodlas fortsättningsvis 1 gång / vecka under vårdtiden. Positivt odlingssvar - patienten behöver inte odlas mer under samma vårdtillfälle. Alla övriga patienter på avdelningen screeningodlas vid utskrivning samt de som vårdas längre tid än 7 dagar en gång i veckan. Provtagning av medpatienter sker t.o.m 7 dagar efter att VRE-bäraren skrivits ut. 7 Vård av patient med misstänkt eller känd MRB 7.1 Placering av patient Tillämpa alltid basala hygienrutiner vid direkt kontakt med patienter. Endast så kan smittspridning förhindras. Vården ska ske på den klinik där patientens grundsjukdom bäst behandlas. Överbeläggningar bör inte förekomma på vårdavdelning som vårdar patienter med MRB eller där VRE-screening pågår. Patient utan riskfaktorer vårdas på enpatientrum med egethygienutrymme. Patienten får vistas fritt på avdelningen. Patient med riskfaktorer som KAD, skadad hud, infarter, hudsjukdom, dränage samt dementa och patienter inom nyföddhetsvård vårdas på enpatientrum med eget hygienutrymme. Patienten ska vistas på rummet och dörren ska vara stängd. Patient med riskfaktorer så som diarré och utbredda sårskador vårdas helst på infektionskliniken.

4 4 (8) 7.2 Behandlande läkares ansvar Muntligen och skriftligen ge en första information till patienten. Till hjälp finns smittskyddsbladen aspx Dokumentera fyndet av MRB i journalen samt att patienten informerats. Smittmärkning av journal Smittskyddsanmälan görs i SmiNet enligt smittskyddslagen Påbörja eventuell smittspårning i samråd med Enheten för smittskydd och vårdhygien 7.3 Bedömning av smittsamhet Någon säker definition av smittfrihet avseende ESBL och VRE finns inte idag. Smittsamheten kan dock variera från nästan obefintlig hos frisk individ med intakt hud, till hög smittsamhet vid förekomst av riskfaktorer. Gällande MRSA har Socialstyrelsen publicerat Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk (juni 2010). Vid frånvaro av riskfaktorer och tre negativa screeningar under minst ett år anses en person ha lika stor risk att vara smittförande som vilken annan person som helst. Behandlande läkare/infektionsläkare kan då i samråd med smittskyddsläkaren fatta beslut om att patienten inte längre behöver följa några förhållningsregler och inte gå på några kontroller. 7.4 Handläggning av patient vid utskrivning Ta i god tid innan överflyttning till annan vårdform kontakt med hygiensjuksköterska så att mottagande avdelning/enhet kan få utbildning om så behövs. Behandlande läkare ansvarar för att berörda vårdgivare informeras om patientens MRB-status. Att så skett ska klart anges i slutanteckningen. 7.5 Åtgärder vid smittspridning Vid konstaterad smittspridning av MRB inom en enhet utförs i samråd med Enheten för smittskydd och vårdhygien särskilda åtgärder för att identifiera och bryta smittvägar. Hygien- och provtagningsrutiner kan då komma att avvika från detta dokument.

5 5 (8) 8 Personal med MRSA Smittsamheten hos vårdpersonal med MRSA-bärarskap bedöms från fall till fall. Smittsamheten kan i vissa fall vara låg och behöver inte hindra arbete. Bedömningen är individuell och sker i samråd mellan infektionsläkare, vårdhygien och arbetsgivaren utifrån Socialstyrelsens Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA, juni Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Antibiotikaresistenta bakterier i vården sid Socialstyrelsen: _ pdf Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 (M) Vårdhandboken, Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier i svensk hälso-& sjukvård en nationell handlingsplan Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Socialstyrelsen juni Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA. Socialstyrelsen juni

6 6 (8) 10 Bilagor 10.1 Vårdhygieniska riktlinjer vid misstänkt eller konstaterad MRB För att säkerställa en god hygienisk standard vid vård av patient med misstänkt eller konstaterad MRB ska nedanstående riktlinjer alltid tillämpas inom slutenoch öppenvård. Patient Patienten uppmanas till en god handhygien efter toalettbesök samt före måltid, patienter som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Kontrollera att patienten fått broschyren om handhygien. Personal Risken för att personal ska bli koloniserad är liten. Det är dock olämpligt att personal med sår, eksem eller liknande, deltar i vård, behandling eller undersökning av patient med MRB. Rådgör med arbetsledare. Besökare Besökare ska tillämpa god handhygien. Lämna broschyren om handhygien. Avfall Rumsbunden avfallssäck som försluts på rummet. Behandlas som konventionellt avfall, men får inte miljösorteras. Tvätt Rumsbunden tvättsäck som försluts på rummet och skickas som vanlig tvätt. Porslin och bestick Porslin och bestick ska tas omhand på sedvanligt sätt. Hjälpmedel Hjälpmedel ska om möjligt vara patientbundna, innan dessa används av annan patient skall det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensid. Hjälpmedel som skall återlämnas till hjälpmedelscentralen rengörs och desinfekteras anligt ovan. Om detta ej går rådgör med personal på hjälpmedelscentralen. Desinfektion av flergångsartiklar Värmebehandling i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs

7 7 (8) kemisk desinfektion. Desinfektion sker vid behov, mellan varje patient samt när patienten skrivs ut. Punktdesinfektion, punktstädning samt övrig städning Se städinstruktion för vårdpersonal i öppen- och slutenvård pdf Se städinstruktion för vårdrumsenhet i ny vårdbyggnad Stadinstruktion%20för%20vardrumsenhet%20i%20ny%20vardbyggnad%201.pdf Materiel och utrustning Ta inte in mer materiel (blöjor, tvättlappar, omläggningsmaterial etc) än nödvändigt i vårdrum/toalett. Efter avslutad vårdtid ska överblivet material kasseras. Medicinteknisk utrustning (blodtrycksmanschett, stetoskop etc) ska om möjligt vara patientbunden. Innan utrustningen används till annan patient skall den desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Undersökning och behandling Konsultundersökningar bör i första hand ske på patientens rum. I annat fall ska mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/ behandling. Innan patienten lämnar vårdrummet/ avdelningen ska: sängen ska vara renbäddad och avtorkad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid patienten ha rena kläder och händerna ska vara desinfekterade eventuella sår vara täckta med torrt förband, urin-/stomipåse ska vara tömd eller bytt. Ambulanstransport Informera om förekomst av MRB vid beställning av ambulans. Gymnastiksal eller annat träningsrum Inneliggande patienter duschar och byter om före/efter träningen på vårdavdelningen. Polikliniska patienter utan riskfaktorer duschar och byter om i allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. Polikliniska patienter med sår, eksem, KAD eller andra infarter anvisas till eget duschutrymme som ska städas efter patienten. Bassängbad Patient med intakt hudkostym får bada i bassäng och använda allmänt duschutrymme i samband med bad. Patient med diarré tillåts inte bada i bassäng

8 8 (8) 10.2 Checklista vid konstaterat MRB-bärarskap Behandlande läkares ansvar informera patienten om MRB bärarskap gör smittskyddsanmälan vid VRE, MRSA, i SmiNet smittmärkning av journal informera berörda vårdgivare. Avdelningschef/motsvarandes ansvar placera patienten på enkelrum informera all personal all personal ska ha god kännedom om innehållet i lokal instruktion för MRB samt arbeta i enlighet med dokumentet kontakta eventuellt Vårdhygien för råd. Patientansvarig sjuksköterskas ansvar skylta rummet informera patienten och besökare om handhygien, kontrollera att patienten fått broschyr om handhygien informera Vårdhygien inför vårdplanering och utskrivning rapportera om MRB-bärarskap vid - utskrivning eller överflyttning till annan avdelning/vårdenhet - undersökning eller behandling på annan enhet.