Multiresistenta bakterier

Transkript

1 Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

2 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

3 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap och exponering Hög förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling. MRB har en ökad motståndskraft mot flera antibiotika och därför svårare att behandla. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

4 Bakgrund, forts. Viktigaste grupperna av multiresistenta bakterier: MRSA ( meticillinresistenta Staphylococcus aureus) VRE (Vankomycinresistenta enterokocker) Tarmbakterier som bildar ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) Tarmbakterier som bildar ESBL CARBA Multiresistenta gramnegativa bakterier (Pseudomonas, Acinetobacter) Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

5 Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA staphylococcus aureus ESBL enterobacteriacae (E-coli, Klebsiella, Proteus, Salmonella m.m.) ESBL Carba- enterobacteriace VRE Enterokocker (E. faecium, E. Faecalis) Andra bakterier och andra resistensmekanismer t.ex. Pseudomonas, Acinetobacter, KNS, mm, ej reglerade i smittskyddslagen...men... Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

6 Smittskyddslagen SmL Jfr Smittskyddslagen 2:5 En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig... Anmä lan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i elakartad form. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

7 MRSA Staphylococcus aureus: Normalflora - Hud - Näsa, svalg Orsakar - Bölder - Hudinfektioner - Implantat inkl. hjärtklaffar - Sepsis Behandling Penicillin Ofta betalaktamasbildande, men känsligt för en grupp penicilliner: isoxazolylpenicilliner, t.ex. meticillin, flukloxacillin Meticillinresistent staphylococcus aureus Sjukhussjukan MeticillinRESISTENT MultiResistent Staf. Aureus? resistens mot aminoglykosider, cefalosporiner, klindamycin, fucidin, TSU m.fl. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

8 MRSA Resistensmekanismer Ej mer virulent eller mer spridningsbenägen än känsliga staphylococcus aureus. Olika typer MRSA olika benägna att sprida sig i analogi med stafylococcus aureus i övrigt. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

9 MRSA Ökande problem i samhället och i vården. Kontrollodlingar: Vårdpersonal (inkl studenter!) som arbetat eller vårdats utanför Sverige de senaste 6 månaderna Patienter? Inom Sverige: Patienter som vårdats på IVA Hushållskontakter om pos MRSA Utveckling: Invasiva MRSA-infektioner halverade i USA och Storbritannien senaste åren BASALA HYGIENRUTINER! Källa: Folkhälsomyndigheten Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

10 MRSA Kontaktsmitta (direkt indirekt) Droppsmitta vid ÖLI Basala hygienrutiner! Riskfaktorer Hudsjukdomar inkl eksem, psoriasis KAD Pågående ÖLI Riskyrken: Sjukvård Äldreomsorg Förskola Livsmedel Övriga: Barn på förskola Anhörig som arbetar inom riskyrke Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

11 MRSA Allmänfarlig enligt SmL = anmälningspliktig Skyldighet att uppge bärarskap vid vårdkontakter Skyldighet att hålla kontakt med behandlande läkare Skyldighet att iaktta förhållningsregler, ex. förskola, arbete vid sår, egen handduk m.m. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

12 MRSA Skilj på bärarskap och infektion. Bärarskap kan utvecklas till infektion. Viktigt att informera vårdgivare för sin egen och andras skull. Bärarskap: Positiv MRSA i svalg kan vara livslångt. Tillfälligt bärarskap: Svalg eller näsa vid ett tillfälle negativ i kontrollodlingar. Journalen märks EJ. Bärarskap: Kliniskt manifesterad infektion orsakad av MRSA, upprepade positiva odlingar (oavsett lokal) Positivt bärarskap i hudlesion eller perineum. Journalen märks alltid. Remiss till infektionsklinik för alla patienter med positiv MRSA. Smittfriförklaring? 3 negativa odlingar inom ett år (1 år från nr 1 till nr 3). Ej antibiotikabehandlad 2 veckor innan odling tas. Inga riskfaktorer. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

13 Att göra vid fynd av MRSA MRSA = allmänfarlig sjukdom enligt SmL, behandlande läkare ansvarig Informera patienten (smittskyddsblad) Justera eventuell antibiotikabehandling! Gör smittskyddanmälan (Sminet), ange (ev) smittland! Ge förhållningsregler, se smittskyddsbladen. Varningsmärkning i journalen. Smittspårning utförs av Vårdhygien och infektionskliniken. Remiss (snarast!) till MRSA teamet på infektionskliniken. Anmälan i Sminet, behandlande läkare (transienta bärare). Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

14 MRSA Eradikering? 1) Åtgärda hudproblem, t.ex. eksem 2) Hibiscrub (klorhexidintvätt + Bactrobansalva i näsan) + hemsanering 3) Eradikeringsbehandling med kombinationsbehandling antibiotika i 2 veckor framför allt vid stundande ingrepp eller svårt immunsupprimerad patient (inkl Hibiscrub, + Bactroban + helst dra KAD) Behandling vid klinisk infektion alltid! Enligt resistensmönster: PO/Iv: klindamycin, rifampicin, fucidinsyra IV: vancomycin, teikoplanin Obs Resistensutveckling! Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

15 ESBL Extended Spectrum BetaLactamases Tarmbakterier som utvecklat resistens mot de vanligaste betalaktamantibiotika (+ vanligt med resistens mot andra vanliga antibiotika som man oftast kan behandla med). Virulens och spridningsbenägenhet skiljer sig EJ från övriga tarmbakterier. Ökande problem både i samhället och i vården. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

16 ESBL Tarmbakterier E-coli Klebsiella (ofta mer spridningsbenägen) Även Enterobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella Diagram: Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med E. coli och K. pneumoniae för Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

17 ESBL karta Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

18 ESBL Producerar ett enzym som bryter ned betalaktamantibiotika. Plasmidöverfört förs lätt över till andra bakterier i tarmen Korrelerat till hög antibiotikaanvändning (framför allt cefalosporiner) Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

19 ESBL Smitta Livsmedel t.ex. kött Kontaktsmitta indirekt och direkt: ex inom vården. Riskfaktorer i vården Överbeläggningar, dåligt rengjord utrustning, dålig följsamhet till basala hygienrutiner Neonatalavdelningar, urologavdelningar, brännskadeavdelningar. Utlandsvistelse Ofta symtomfria bärare Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

20 ESBL Regelbundna kontrollodlingar behövs inte. Om känd ESBL tidigare: odla alltid innan insättande av antibiotika för t.ex. uvi. Basala hygienrutiner! Riskfaktorer Diarré KAD Sår Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

21 ESBL ESBL är resistent mot de flesta betalaktamantibiotika utom karbapenemer. Alltid resistent mot cefalosporiner! Även ökad andel resistens mot aminoglykosider, TSU och kinoloner. Ofta enbart karbapenemer som behandlingsalternativ. Viss utveckling av nya typer av ESBL som bryter ned karbapenemer ESBL CARBA. OROANDE! Patienter riskerar att dö i sepsis! ESBL ej anmälningspliktig enligt SmL ESBL CARBA är anmälningspliktig MRB (ESBL, MRSA, VRE) Om utlandsvårdad eller arbetat utomlands senaste sex månaderna kontrollodla! Om IVA-vårdad kontrollodla! Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

22 ESBL Basala hygienrutiner! Om ingen riskfaktor räcker det med basala hygienrutiner Om riskfaktor, framför allt diarré: enkelrum med egen toalett Personal med ESBL: ej arbeta om diarré. I övrigt inga inskränkningar. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

23 VRE Finns som normalflora i tarmen. Infektion hos framför allt patienter med nedsatt immunförsvar. Kan ge upphov till sepsis och endokardit. Kan inte beh. med Vankomycin, finns totalres. VRE-stammar. Anmälnings- och smittspårningspliktig. Smittfrihet finns ej. Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska

24 Smittspridning (källa VG-regionen) Riskfaktorer MRSA VRE ESBL ESBL Carba Multires. Gramneg. stav Rodnade, infekterade, irriterade, svårläkta sår och abscesser Eksem, annan hudsjd. X X X X X X Drän/stomi/PEG/PDkateter X X X X X Infarter (CVK,PVK) X X X X X KAD/RIK X X X X X Trachestoma X X X X X Faeces/urininkontinens okontrollerat X X X X Diarré X X X X Utlandsvård X X X X X Bristande kognitiv förmåga Barn som suger på leksaker X X X X X X Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska