JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Transkript

1 Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per år 1

2 Antibiotika en förutsättning för modern sjukvård! Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård Otto Cars, STRAMA Resistensgeners ursprung? resistensgener har alltid funnits à skyddsmekanism hos mikroorganismer mutationer i gener? 4 miljoner år, Lechuguilla caves, New Mexico, Bhular K, PLoS, april 2011 Hur sprids resistens? Genom celldelning/arv inom arten Genetiskt matrial överförs mellan bakterier inom och mellan arter t ex ESBL-bärande plasmid Klebsiella à E.coli Resistenta stammar överförs mellan individer, djur 2

3 Kretslopp av resistenta bakterier (gener) från jordà bord från farmà tarm Resistenta bakterier sprids från djur till människa och vise versa t.ex Salmonella, MRSA Resistens-gener sprids från djurbakterier /jordbakterier till sjukdomsframkallande bakterier Blir bakterierna resistenta under pågående kur? sällan mot de som orsakar den aktuella infektionen kuren påverkar bakteriefloran -resistent nästpåföljande infektion Selektionstryck gynnar resistens! antibiotika Resistent bakterie 3

4 Ju mer kinoloner ( Ciproxin) som används desto fler kinolonresistenta E coli! Cheng AC, EID 2012 Globalt perspektiv! Multiresistent tuberkulos 3,2 % av alla nya fall av tuberkulos Multiresistent gonorré 3 miljoner (5%) misslyckade behandlingar/år Multiresistenta diarré-bakterier Salmonella Campylobacter (kycklingbakterier) Vågor av multiresistenta bakterier (MRB) sköljer över oss! 2000/2005-taletà Resistenta tarmbakterier med ESBL 1990/2000-taletà MRSA, 1990-talet 1960-talet Resistenta pneumokocker Första multiresistenta arterna 4

5 MRSA i Sverige smitta utanför sjukhus dominerar, allt fler barn! Import Inhemska fall Andel MRSA, blodförgiftning

6 E.coli, Klebsiella (tarmbakterier) Urinvägsinfektioner, blodförgiftning, infekterade sår ESBL-bildande viss andel (ca 3%) Lika vanligt i öppen vård som sluten vård 2011 E.coli Klebsiella Senaste sortens ESBL ESBL CARBA Resistens mot Penicilliner Cefalosporiner Karbapenemer (t ex Meronem) Samvarierar med annan resistens à det finns inget kvar att behandla med Anmälnings- och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen sedan mars 2012 Import: patienter resenärer livsmedel Varifrån kommer de resistenta tarmbakterierna? vårdcentral Samhället: familjen husdjur boskap livsmedel vatten sjukhem Vården Allt fler av oss blir bärare i tarmen! 6

7 30 % riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa till Sydostasien, Egypten, Turkiet, Mellanöstern Indien: 80 procent Peru: 36 procent Egypten: 50 procent Sydafrika: 27 procent Thailand: 30 procent Tanzania: 24 procent Andel E. coli med ESBL, blodförgiftning, EARS-net 2006 à Andel ESBL-bildande Klebsiella, blodförgiftning, EARS-net 2005 à

8 Antal fall av tarmbakterier med ESBLCARBA Sverige Majoriteten är utlandsvårdade patienter Vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen - flera ben! Goda hygienrutiner i samhället och i vården Minska infektionsbördan Behandla utifrån riktlinjer bara när det behövs! Stramas kampanj Stoppa invasionen Patientfoldrar och affischer, kan beställas kostnadsfritt via 8

9 Vad kan Strama bistå med Information till allmänheten informationsmaterial media Besök på VC Boka någon av våra allmänläkare för ett besök på APT Kontaktläkarutbildning i vår Uddevalla 5 mars Göteborg 6 mars, 14 maj Skövde 9 april Borås 16 april Förskrivar- och resistensdata, nya rön Behandlingsriktlinjer Strama VGR 9