STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Transkript

1 STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

2 Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor, nekroser eller pus Tag prov från övergången mellan sjuk och frisk vävnad Vid djupare inf kan det vara aktuellt att aspirera sekret/pus med hjälp av spruta

3 Provtagningsmaterial Provtagningspinne och rör med transportmedium Sterilt rör utan tillsats eller plomberad spruta för ev pus OBS! Spruta EJ allt provmaterial i odlingsflaskor då risk finns för överväxt av snabbväxande bakterier

4 Transport Viktigt med snabb transport till laboratoriet Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport

5 Remissinformation Infektionens lokalisation Typ av infektion ex postop sårinfektion? kroniskt bensår? gangrän? infektion efter djurbett? Ev specifik frågeställning ex Anaeroba bakterier? Klinisk relevant information ex diabetes eller immunosuppression Antibiotika, pågående eller planerad beh

6 Några resistensmekanismer hos bakterier Enzymatisk nedbrytning av antibiotika ex ESBL (Extended spectrum betalactamase) Förandring av target/målorganet för antibiotika ex PBP (Penicillin bindande protein) Minskad permeabilitet för antibiotika in i bakteriecellen Ökad utpumpning av antibiotika från bakteriecellen

7 Naturlig antibiotikaresistens några exempel Enterokocker resistent mot cefalosporiner och aminoglycosider Pseudomonas resistent mot flertalet antibiotika Cipro enda perorala preparatet som är användbart Koliforma bakterier resistent mot penicillin och klindamycin

8 Förvärvad antibiotikaresistens Spontana mutationer antibiotikaresistens Selektion av resistenta stammar under antibiotikatryck Spridning av antibiotikaresistensgener - vertikal vid förökning av bakterier - horisontell mellan olika bakterier (till ex via plasmider)

9 Aktuella resistensförhållanden Staphylococcus aureus Hemolytiska streptokocker gr A Pseudomonas aeruginosa Enterobacteriaceae (ESBL) Enterokocker (VRE)

10 Staphylococcus aureus, invasiva isolat (EARSS) Sverige 2011: 0,8% MRSA (methicillin resistenta Staphylococcus aureus) Mellan 2002 och 2011 har andelen MRSA varierat mellan 0,5 1,0 % MRSA innebär resistens mot alla betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer)

11 EARSS MRSA 2010 Blododlingsisolat

12 Antal nya patienter med MRSA i Örebro MRSA jan-okt pat

13 S aureus (%R) Örebro sårodlingsisolat, jan-juni 2012 Antibiotika 2258 isolat (%R) Isoxapenicillin (ex Ekvacillin, Heracillin) Fusidinsyra (ex Fusidina) Klindamycin (ex Dalacin) 0,7% 3,7% 3,2%

14 SMI ResNet studien Staphylococcus aureus

15 Staphylococcus aureus resistensförhållanden Örebro Antalet nya MRSA patienter mellan per år senaste 4 åren. Ökning 2012? Samhällsförvärvad MRSA vanligast, ej multiresistenta Sår vanligast vid klinisk infektion Ca hälften av nya MRSA fall upptäcks vid kontaktspårning/screening Inga stora nosokomiala utbrott

16 Hemolytiska streptokocker gr A Antibiotika %R Örebro jan-jun 2012, 125 isolat EARSS isolat Penicillin 0% 0% Erythromycin 3,2% 3,2% Klindamycin 2,4% 3,2% Tetracyklin 13,3%

17 Pseudomonas aeruginosa (%R) Resnet 2012 och EARSS 2011 Antibiotika Resnet ca 50 isolat Örebro Resnet ca 3000 isol Sverige EARSS 402 isolat Sverige Ceftazidime 6,0% 5,5% 5,2% Karbapenemer Imi:10,0% Mer: 9,0% Imi: 7,1% Mer: 5,0% 7,2% Aminoglyc 5,0% 1,0% 1,0% Cipro 10,0% 9,6% 7,0% Pip/tazo 9,0% 6,5%

18 EARSS Pseudomonas aeruginosa 2010 Blododlingsisolat Kinoloner R

19 E coli (%R) Örebro urinodlingsisolat, jan-jun 2012 Antibiotika Sjukhusvård 1380 isolat Primärvård 1909 isolat Cefotaxime 4,1% 2,1% Cipro I+R 8,6% 6,4% Trimetoprim 22,7% 19,0% Mecillinam 6,5% 4,7% Nitrofurantoin 1,4% 0,8%

20 SMI ResNet studien E coli urinvägsisolat

21 ESBL: Extended Spectrum Betalactamases Många olika typer av ESBL-enzymer Andelen ESBL positiva isolat bland Enterobacteriaceae (koliforma bakt) ökar E coli vanligast, Klebsiella pneumoniae nr 2 Urin vanligaste provlokal Ofta multiresistenta

22 Antal nya patienter med ESBL- positiva isolat i Örebro ESBL jan-okt pat

23 EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat Cefalosporiner R

24 EARSS Klebsiella pneumoniae 2010 Blododlingsisolat Cefalosporiner R

25 ESBL-Carba ESBL-enzym som i tillägg till att bryta ned penicilliner och cefalosporiner även bryter ned karbapenemer

26 Antal nya patienter med ESBL-carba i Sverige ESBL-carba Jan-okt pat

27 EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat Karbapenem R

28 EARSS Klebsiella pneumoniae 2010 Blododlingsisolat Karbapenem R

29 Vancomycin resistenta Enterokocker (VRE) utbrott med Enterococcus faecium vanb i Stockholm, Västmanland och Halland utbrott med Enterococcus faecium vanb i Västernorrland 2011 inga invasiva isolat med VRE i Sverige Jan-okt 2012 två mindre utbrott med E faecium vana i Jönköping och Halland (olika typer) okt 2012 inga VRE fall i Örebro

30 VRE i Örebro E faecium, 14 vanb och 1 vana VRE

31 EARSS Enterococcus faecalis 2010 Blododlingsisolat Vancomycin R

32 EARSS Enterococcus faecium 2010 Blododlingsisolat Vancomycin R

33 Sammanfattning av resistensläget Staphylococcus aureus -MRSA ökar i Sverige, främst samhällsförvärvade, ej multiresistenta Hemolytiska streptokocker grupp A -fortfarande känsliga för penicilliner Enterobacteriaceae -ESBL ökar och utgör numerärt ett större problem än MRSA