Resistensläge i öppenvård:
|
|
|
- Kurt Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk mikrobiologi Mars 2016
2 Resistensläge i öppenvård: Statistiken baseras på prover tagna i öppenvård och som analyserats på Karolinska Universitetslaboratoriet. Med öppenvård menas samtliga avsändare utom de sex största sjukhusen (Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Ersta sjukhus) som använder Karolinska Universitetslaboratoriet. Det innebär att även odlingar från vissa geriatriska kliniker och särskilda boenden ingår. Penicilliner (utan eller med utvidgat spektrum) är förstahandsmedel vid behandling av luftvägsinfektioner orsakade av Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) och Haemophilus influenzae samt hud- och mjukdelsinfektioner orsakade av Staphylococcus aureus. Samtliga fynd av dessa bakterier resistensbestäms mot penicilliner, men endast ibland mot övriga medel. Därför redovisas enbart resistensstatistik för penicilliner.
3 Andel MRSA av Staphylococcus aureus Sårsekretprover från öppenvårdspatienter i Stockholm analyserade vid Karolinska Universitetslaboratoriet 5% 4% 3% 2% 1% 1,1% 1,4% 1,7% 1,4% 1,3% 1,7% 0% 2010 n= n= n= n= n= n= 7055 Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till bakteriella sårinfektioner i öppenvård och förstahandsbehandlingen är isoxazolylpenicillin. Staphylococcus aureus som är resistenta mot isoxazolylpenicillin kallas MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus). Andel MRSA i sårodlingar: Andelen MRSA i kliniska sårinfektioner är alltjämt lågt internationellt sett. Andelen varierar något från år till år. Högst har andelen MRSA varit 2012 och 2015, båda åren var andelen MRSA 1,7%.
4 Andel (%) Penicillinresistens hos S. pneumoniae i öppenvård Penicillin V S Pencillin V R Penicillin G G MIC 0,12 0,5-0,5 År Penicillinresistens hos Streptococcus pneumoniae Resistensen mot penicillin V hos pneumokocker från nasopharynxodlingar i öppenvård ligger på runt 7-8%, vilket är en siffra som har varit ganska stabil de senaste åren. Höggradig resistens som även drabbar amoxicillin ses i runt 3% av fallen. Pneumokocker med MIC-värde >0.064 mg/l för bensylpenicillin har nedsatt känslighet för penicillin. Dessa är resistenta mot pencillin V (oralt penicillin).
5 Andel isolat (%) 100 Betalaktamresistens hos H. influenzae i öppenvård Totalt (n=1584) Ampicillin R Amoxi-klav R Totalt (n=1347) Ampicillin R Amoxi-klav R Totalt (n=1475) Ampicillin R Amoxi-klav R Betalaktamaspositiva Betalaktamasnegativa Betalaktamresistens hos Haemophilus influenzae (Betalaktam= samlingsnamn för penicilliner och cefalosporiner) Andelen betalaktamasproducerande isolat av Haemophilus influenzae har ökat från 11 till 15% mellan 2011 och Ampicillinresistensen beror i huvudsak på betalaktamasproduktion, men 4-5% av isolaten var ampicillinresistenta genom andra kromosomala resistensmekanismer (ändrade penicillinbindande proteiner). Den totala ampicillinresistensen har således varierat mellan 18-20% de senare åren. Resistensen mot amoxicillin-klavulansyra ligger mellan 5 och 7% och orsakas i huvudsak av kromosomala resistensmekanismer. De flesta betalaktamaspositiva isolat är känsliga för amoxicillin-klavulansyra.
6 Resistensfrekvens (R) Andel isolat som är resistenta (R). 40% 35% 30% Antibiotikaresistens i urinodlingar , Öppenvård Escherichia coli År n= antal isolat 2010 n= n= % 20% 2012 n= n= n= % 2015 n= % 5% 0% Ampicillin Cefadroxil ESBL Mecillinam Ciprofloxacin Nitrofurantoin Trimetoprim Antibiotika E. coli är den dominerande orsaken till urinvägsinfektion i öppenvård. De flesta E. coli som hittas i urinodlingar från öppenvården är fortfarande känsliga mot de rekommenderade behandlingsalternativen vid okomplicerad urinvägsinfektion. Förekomsten av ESBL (Extended spectrum betalactamase) hos E. coli, vilket medför resistens mot cefalosporiner, har ökat något under perioden 2010 till 2015 och ligger nu på 4%. Resistensen mot de rekommenderade behandlingsalternativen vid okomplicerad urinvägsinfektion, pivmecillinam och nitrofurantoin, ligger stabilt lågt på under 5%. Kinolonresistensen har ökat något och ligger runt 10%, medan trimetoprimresistensen har reducerats något men ligger på en hög nivå på ca 23%.
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012
Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
vid infektioner som kan vara livsmedelsburna.
Smittskydd Skåne nr 4, 21 Nr 4 December 21 med Strama-Bulletin TACK för gott samarbete! Många alerta insatser från Er på mottagningar, kliniker och miljöförvaltningar i Skåne har gjort 21 till händelserikt
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Antibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Haemophilus influenzae: Ökande antibiotikaresistens
Haemophilus influenzae: Ökande antibiotikaresistens i Sverige? David Hassel, ST-läkare Infektionskliniken, NU-sjukvården Rapport 2018:03 Rapport 2018:03 FoU i VGR: https://www.researchweb.org/is/vgr/project/247571
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR [email protected] Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1
Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Multiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder
Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
LM-Nytt. Nyhetsblad från Laboratoriemedicinska rådet
LM-Nytt Nyhetsblad från Laboratoriemedicinska rådet Nr 6 April 2009 I det Laboratoriemedicinska rådet ingår läkare och laborerande personal från primärvården inom NUsjukvårdens upptagningsområde samt Ale
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?
En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Antibiotikaförskrivning var står vi idag?
Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen [email protected] www.vgregionen.se/strama Strama -
Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor A post-antibiotic era - in which common infections and minor injuries can kill far from being an apocalyptic
