Multiresistenta bakterier

Transkript

1 Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska

2 Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier?

3

4 MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier

5 Staphyloccous aureus Hudbakterie Sårinfektioner, bölder Infektion i skelett, leder Sepsis Minst 50 % (fler bland sjukvårdspersonal) av alla friska individer är bärare av s. aureus i näsöppningen

6 MRSA Meticillinresistenta staphylococcus aureus MRSA har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika (betalaktamantibiotika) som vanligen används mot stafylokockinfektioner MRSA har blivit ett av de största vårdhygieniska problemen runt om i världen MRSA finns numera som en del av "normalfloran" på sjukhus i många länder i Europa och andra delar av världen med undantag av de nordiska länderna och Holland.

7 Stafylokoccus aureus resistent mot Meticillin (MRSA) Svårbehandlade infektioner Kommer från händer, kläder, föremål Sår/ eksem/ katetrar- ökad smittrisk Bärarskap Anmälnings- och smittspårningspliktig

8 MRSA i Europa 2014

9 Andel positiva (MRSA) odlingar i Europa 2014

10 Riskfaktorer Sår Hudskador Eksem Katetrar Dränage KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Smittvägen ÄR direkt och indirekt kontaktsmitta.

11 ESBL- Extended Spectrum Beta- Lactamase Enzym som fäster på tarmbakterier Klebsiella pneumoiae är vanligast, där efter E. coli Svårbehandlade infektioner Bärarskap Anmälningspliktig för laboratorier enligt smittskyddslagen till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Folkhälsomyndigheten Utbrott på Akademiska sjukhuset åren av ESBL- bildande Klebsiella pneumoniae. Smittvägen: fekal-oral smittväg,

12 ESBL, Klebsiella pneumoniae, i Europa 2014

13 VRE Vancomycinresistenta enterokocker Enterokocker är en allt vanligare orsak till vårdrelaterade infektioner urinvägsinfektioner, sårinfektioner och sepsis. Kan orsaka infektion eller kolonisation av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Folkhälsomyndigheten. Även smittspårningspliktig. Smittvägen: fekal - oral

14 VRE i Europa 2014

15 Miljö som smittkälla Odling positiv för VRE Odling negativ för VRE

16 Smittfri-förklaring? MRSA Socialstyrelsens rekommendationer 3 negativa odlingar med minst 1 år mellan första och sista odlingen ansvarig läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkaren ESBL och VRE nej

17 Vad kan vi göra? Mål: att förebygga spridning inom vård och omsorg. Hur: Bryta smittvägar - Basala hygienrutiner!!! Screening, smittspårning, uppföljning

18

19 Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade man kan vara bärare utan symtom... Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier

20 Risker för personal? Resistenta tarmbakterier: Personal sällan koloniserad Egen normalflora skyddar bra Kan störas vid antibiotikabehandling Basala hygienrutiner gott skydd Ingen provtagning om man inte varit patient enligt screeningprogrammet

21 Provtagning personal MRSA: arbetat på sjukhus eller varit patient utomlands sista 6 månaderna vårdpersonal som har MRSA i familjen vid nyupptäckt vårdtagare - personal med hudlesioner spridning på vårdenhet - SME och vårdhygien avgör

22 Personal med MRSA Smittsamheten bedöms från fall till fall Hel hud och välinformerad= låg smittsamhet Infektionsmottagningen handlägger

23 Du skall undvika att vårda vårdtagare med MRSA: Om du har: eksem sår andra kroniska hudlesioner

24 Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier?

25 Infektionskänsliga patienter I vården finns många personer som på grund av sin sjukdom och behandling är extra känsliga för smitta Nyopererad Transplanterad Cancerpatient