Multiresistenta bakterier i Primärvård

Transkript

1 Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: Ersätter (Rutiner för primärvård och barnhälsovård vid misstänkt eller konstaterad MRSA) Sida 1 (11) Multiresistenta bakterier i Primärvård Smittskydd Skåne Vårdhygien Skåne 1

2 Multiresistenta bakterier i Primärvård 1. Basala Hygienrutiner Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård Patienter som ska provtas Provtagning av patient efter vård i Sverige Provtagning av personal MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt MRSA Märkning av journal Smittspårning VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt VRE Uppföljning ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt ESBL Uppföljning Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande

3 1. Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller vid patientnära arbete som undersökning, vård och behandling. För mer information se: Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete samt Basala hygienrutiner i Vårdhandboken. Handhygien Händer och underarmar ska vara fria från klockor och smycken för att korrekt handhygien ska kunna utföras. Handdesinfektion före och efter patientkontakt före rent och efter smutsigt arbete före användning av handskar inför rent arbete alltid efter användning av handskar Handtvätt med tvål och vatten när händerna känns smutsiga eller har synlig smuts alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Handskar Skyddskläder Engångshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Skyddskläder ska användas vid risk för kontamination av arbetsdräkten. Arbetskläder I patientnära arbete ska arbetskläderna vara kortärmade och bytas dagligen eller oftare vid behov. 3

4 2. Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård I begreppet MRB (multirestistenta bakterier) ingår flera olika bakterier. För närvarande är MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus), VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) och ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) vanligast förekommande. Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Ta nya prov två veckor efter avslutad behandling. 2.1 Provtagningsanvisningar Följ tabell 1. Ange i anamnesrutan var patienten vårdats. Analystiden från det att provet nått laboratoriet tar 1-2 dygn för MRSA och 2-3 dygn för bakterier med ESBL och VRE. Prov svaras ut under kontorstid. Svar går till ordinerande läkare om inget annat anges på remissen. Tabell 1. Provtagningsanvisning Se Provtagningsanvisning Klinisk Mikrobiologi för detaljerad information om provtagningsmateriel. Provtagnings- Lokal Yttre näsvingen Svalg Perineum Rectum (synlig på pinnen) KAD-urin Övriga riskfaktorer Sår, eksem, andra hudlesioner, kanyler, CVK, katetrar, dränage, stomier och andra konstgjorda kroppsöppningar MRSA Vid förväntad vård på sjukhus. Provtag även för VRE ESBL 2.2 Patienter som ska provtas Provtagning av patienter som vårdats i utlandet och som förväntas ha vårdkontakt med sjukvården inom 6 månader Provtag patient för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats inneliggande på sjukhus, sjukhem, barnhem eller annan vårdinrättning. - behandlats med avancerad poliklinisk behandling, till exempel hemodialys. - behandlats polikliniskt för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter satt. Prov tas även för VRE och ESBL om patienten förväntas ha vårdkontakter på sjukhus inom 6 månader. Nyfödda barn provtas tidigast en vecka efter förlossningen. 4

5 Screening för MRSA tas efter omskärelse oavsett om det har skett på eller utanför sjukhus utomlands. 2.3 Provtagning av patient efter vård i Sverige Vid förekomst av okontrollerad spridning av antingen MRSA, VRE eller ESBL på sjukhus i Sverige kan det bli aktuellt att provta patienten för den aktuella smittan. Se Särskild screening efter vård i Sverige på Vårdhygiens hemsida Provtagning av personal Provtag personal för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats eller arbetat på sjukhus, vårdinrättning, barnhem eller behandlats polikliniskt för sårskada utomlands. - har arbetat/vårdats på ett sjukhus i Sverige där okontrollerad MRSA förekommer. Det krävs inga kontroller av personal avseende VRE eller ESBL. För ytterligare information se: Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande Kontakta Vårdhygien vid frågor. 5

6 3. MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Staphylococcus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg. Den ger framförallt upphov till hudinfektioner som bölder och impetigo men kan även orsaka sepsis och kan då ge bakterienedslag i kroppens inre organ. Meticillinresistens medför att alla betalaktamantibiotika är verkningslösa. Dessa preparat är de vanligaste vid behandling av hud- och mjukdelsinfektioner. Smitta sker genom kontakt, framför allt med händerna, mellan personer eller via kontaminerade föremål. Både patienter och personal kan smittas. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRSA. 3.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Se tabell 1, kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande faktorer: - Bölder, abscesser - Sår, eksem, eller andra hudlesioner. - Katetrar, kanyler - KAD, RIK - Dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar. 3.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. Försök minimera textilanvändning. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Har patienten riskfaktorer för smittspridning desinfekteras även golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Rummet kan därefter användas direkt. 6

7 3.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 3.5 Vid nyupptäckt MRSA Provtagande läkare ansvarar för att: - patienten informeras och därefter - remitteras till infektionskliniken - smittskyddsanmäls - journalen märks På infektionskliniken får patienten en MRSA-ansvarig läkare som ansvarar för medicinska åtgärder relaterade till MRSA (Patientinformation och Läkarinformation). Patienten behåller sina ordinarie vårdkontakter för övriga medicinska frågor. 3.6 Märkning av journal Registrering av nyupptäckt MRSA sker i journalsystemet enlig ovan. Dessutom noteras Viktig Medicinsk Information (VMI) i det patientadministrativa systemet PASIS (utförs av Smittskydd Skåne). Denna märkning kvarstår till avskrivning av MRSA-bärarskap sker av patientansvarig läkare på infektionsklinik tillsammans med Vårdhygien och Smittskydd. Fram till dess har patienten förhållningsregler och informationsplikt vid vårdkontakter enligt smittskyddslagen. 3.7 Smittspårning Smittspårning av övriga patienter och personal sker i samråd med Vårdhygien och Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 7

8 4. VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Enterokocker tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan kolonisera sår och katetrar men orsakar sällan infektioner. De kan framför allt ge upphov till urinvägsinfektioner, men hos svårt sjuka och hos dem med nedsatt immunförsvar kan även sepsis och endokardit förekomma. Enterokocker är naturligt resistenta mot flera vanliga antibiotika och därför är Vancomycin ett av de antibiotika som främst används. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av VRE. 4.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 4.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter användas direkt. 4.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 8

9 4.5 Vid nyupptäckt VRE Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation VRE Patientinformation VRE - Journalen märks. 4.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför VRE-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 9

10 5. ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) ESBL är enzymer som medför nedbrytning av betalaktamantibiotika och gör cefalosporiner verkningslösa. ESBL förekommer vanligast hos gramnegativa bakterier såsom E.coli och Klebsiella, vilka tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan orsaka sjukdom, framförallt urinvägsinfektion och ibland sepsis. Bakterierna kan även kolonisera kroniska sår och katetrar utan att det ger symtom. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. E.coli och Klebsiella har vanligtvis kort överlevnadstid i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av ESBL. 5.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 5.3 Vårdrutiner Om patienten inte har några av ovanstående riskfaktorer sköts patienten enligt vanliga rutiner, det vill säga basala hygienrutiner. Vid riskfaktorer krävs utökade vårdrutiner med: - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter direkt användas igen. 5.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 10

11 5.5 Vid nyupptäckt ESBL Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation ESBL Patientinformation ESBL - Journalen märks. 5.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför ESBL-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 6. Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande 11