Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Transkript

1 Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare Ylva Ågren (yan001) Ytterligare information Utarbetat av Vårdhygien VRE Handlingsprogram Bakgrund Enterokocker tillhör den normala tarmfloran. VRE () är enterokocker av arterna Enterococcus faecalis eller Enterococcus faecium som blivit resistenta mot vancomycin som används i behandling av svåra enterokockinfektioner. Man kan vara bärare av VRE utan att ha några symtom. Det finns än så länge ingen definition på smittfrihet när det gäller VRE. Individuell bedömning ska göras i samråd med Vårdhygien och Smittskyddsenheten Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av bärarskap eller misstanke om VRE. Smittvägar VRE sprids som direkt eller indirekt kontaktsmitta. Indirekt spridning via orena instrument eller t.ex. bäcken har stor betydelse. Viktigt med noggrann mekanisk rengöring och städning. Bakterien klibbar fast i omgivningen och är svår att avlägsna. Anmälningsplikt Observera att VRE är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan görs av behandlande läkare. Märkning av journalen ska ske i Vårdportalens uppmärksamhetsinformation av behandlande läkare enligt gällande rutin. Smittspårning Ansvaret för smittspårningen och information till patienten ligger på behandlande läkare enligt smittskyddslagen. Mikrobiologiska laboratoriet meddelar Vårdhygien vid varje nytt fynd av VRE hos inneliggande patient. Kontakta Vårdhygien för medverkan i information till personal och beslut om smittutredningens omfattning.

2 Riskfaktorer Risk för att bli smittad Antibiotikabehandling Nedsatt immunförsvar Operationer, särskilt i mag-tarm kanalen Sida 2(7) Risk för att sprida vidare Diarré, faecesinkontinens Större omläggningskrävande sår KAD/RIK eller urininkontinens Stomi (tracheostomi, gastrostomi/peg, urostomi, colostomi) Dränage Oförmåga att sköta sin hygien Vid nyupptäckt VRE kolonisation Hos patient på vårdavdelning, ska smittspårning utföras av verksamheten. Omhändertagande och vårdrutin, se sidorna 5-7. Följande ska initialt screenas: Alla inneliggande patienter som vårdats på enheten under samma period* som patienten Patienter som vårdats under samma period* som nyupptäckt VRE-patient, men lämnat avdelningen *Perioden ska omfatta 7 dagar före positivt prov samt 7 dagar efter det att någon patient med positiv odling skrivits ut från enheten. Enhetschefen ansvarar för att upprätta en lista över aktuella patienter och att patienterna provtas. Om patienten skrivits ut till annan boendeform genomförs screeningen där. Om patienten gått hem tas provet på hälsocentralen. Ifylld labremiss skickas tillsammans med informationsbrev till patienten, alternativt till boendet. Svaret går till smittspårande enhet som även står för analyskostnad. Behandlande läkare ansvarar för att: Informera patienten Göra smittskyddsanmälan i SmiNet Genomföra smittspårning Skriva in VRE-bärarskap i Vårdportalens uppmärksamhetsinformation - Smitta Dokumentera i daganteckning i NCS om att patientinformation och smittskyddsanmälan gjorts Enhetschefen ansvarar för att: Informera berörd personal Aktualiserar rutin Handlingsprogram för VRE Enhetschefen upprättar lista över medpatienter och att förvara den på avdelningen Berörda patienter provtas

3 Sida 3(7) Förnyad vårdkontakt för patient med VRE-bärarskap Vid återinläggning När VRE-koloniserad patient återinläggs för sluten vård ska screeningprover tas enligt anvisningar nedan. VRE bärarskap kvarstår alltid, tarmen är en stor reservoar. Patienten vårdas på enkelrum med tillgång till egen toalett utgående från förekomst av riskfaktorer enligt ovan. Positiva screeningprover på patient med känt VRE - bärarskap Kontakta vårdhygien Medpatienter/Patienter som vårdas på avdelningen samtidigt med VRE-koloniserad patient screeningodlas avseende VRE x1/v samt vid utskrivning Negativa screening prov på patient med känt VRE-bärarskap Kontaktas vårdhygien för bedömning av smittsamhet Patienten följs med prov vid inläggning, var 3:e dag under vårdtiden samt vid utskrivning Vid fortsatt negativa provsvar hos patienten och att denne vårdas i enskilt rum med egen toalett behöver inte medpatienter provtas Provtagning På remissen begärs VRE, ange provtagningslokal Om odlingen avser känt bärarskap anges detta Ange kort anamnes (land, ort, sjukhus, typ av vård) Lokalisationer Faeces eller rectum KAD-urin/urin vid RIK Omläggningskrävande sår Stomi, dränage, PEG, tracheostomi Provtagning Se provtagningsanvisningar från Laboratoriemedicin, Västernorrland

4 Sida 4(7) Screening Patienter ska screenas för VRE om de under de senaste 6 månaderna: Erhållit sjukvård (sjukhus, sjukhem, rehabiliteringsavdelning) eller avancerad poliklinisk behandling utanför Sverige (dessa patienter ska även screenas för MRSA och ESBL) Vårdats eller behandlats vid svensk vårdenhet med VRE-problem Information om aktuella riskområden i Sverige finns på Vårdhygiens hemsida. Screening görs: vid inläggning på sjukhus efter individuell bedömning före vård/behandling inom sjukhusansluten öppenvård t.ex. kirurgisk dagvård och dialys vid inflyttning i kommunalt boende Vid Polikliniska besök Vid enstaka polikliniska besök i primärvård behöver patienten inte provtas för VRE. Om patienten har riskfaktorer för spridning bedöms smittsamheten kvarstå. Information Patienten ska informeras om sitt bärarskap muntligt och skriftligt. Informationsblad finns på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, Information till andra vårdgivare Om patienten under eller efter vårdtiden behöver vård på annan enhet eller vårdinrättning inkl. hemsjukvård ska denna informeras om patientens bärarskap. Det ska även klart framgå av omvårdnads- och medicinsk slutanteckning. Information till andra enheter under vårdtiden samt åtgärder inför mottagningsbesök mm Om patienten ska undersökas/behandlas på annan enhet ska personalen där informeras. Patienten ska ha rena kläder och ha desinfekterat händerna Patientens säng ska vara renbäddad och avtorkad med ytdesinfektion med tensid Urinpåse ska vara bytt eller tömd Sår ska vara täckta med rent förband Transport sker direkt till undersökningsrummet

5 Sida 5(7) Omhändertagande av patient med misstänkt eller konstaterad VRE Som patient med känd VRE avses en person som någon gång varit odlingspositiv för VRE. Patientens medicinska behov avgör på vilken avdelning patienten ska vårdas. Meddela alltid hygiensjuksköterska och vårdplatskoordinator när en VRE-koloniserad patient finns på avdelningen Basala hygienrutiner ska som alltid tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av VRE I avvaktan på provsvar ska patient som screenats pga. vård utomlands eller på sjukhus i Sverige med känd förekomst av VRE vårdas i enkelrum med egen toalett enligt nedan. Gäller även patient med redan känt bärarskap. Informera patienten om vikten av god handhygien Hjälp vid behov vederbörande. Bedömning av patientens förmåga att tillgodogöra sig hygieninformation är avgörande för patientens vistelse utanför det egna vårdrummet. Patient med diarré, urin och/eller avföringsinkontinens Ska vårdas (isoleras) på eget rum med egen toalett och dusch Håll dörren till vårdrummet stängd Begränsa mängden förbrukningsmateriel som förvaras i rummet Måltider intas på rummet Patient utan diarré eller avföringsinkontinens, men med andra riskfaktorer Ska vårdas på eget rum med tillgång till egen toalett Får efter bedömning röra sig fritt på avdelningen Får äta med övriga, men ska bli serverad Patient med VRE som inte har några riskfaktorer för spridning Ska vårdas på eget rum med tillgång till egen toalett Får röra sig fritt på avdelningen Får äta med övriga, men ska bli serverad Patient som efter individuell bedömning bedöms kunna vistas i gemensamma utrymmen ska förberedas enligt följande: Tvätta och desinfektera sina händer Täcka eventuella sår med rent förband Ytdesinfektera tagytor på utrustning som ev. rullator, rullstol, säng etc. Vid flytt till annan avdelning eller kommunalt boende, meddelas den mottagande enheten om bärarskap.

6 Sida 6(7) Rutiner Tvätt och avfall Hanteras som vanlig tvätt respektive avfall. Förslut tvätt- och avfallssäckarna på rummet. Om tvätt eller avfallsäckar innehåller mycket fuktigt eller blött innehåll så använd dubbla säckar. Flergångsmaterial/Utrustning Medicinteknisk utrustning t.ex. blodtrycksmanschett och stetoskop liksom hjälpmedel (t ex rullstolar, rullatorer, specialmadrasser, kilkuddar) ska vara patientbundna. Innan ett hjälpmedel används av annan patient ska vårdpersonalen desinfektera det. Flergångsmaterial desinfekteras i spol- eller diskdesinfektor eller med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid utifrån tillverkarens rekommendationer. Är detta inte möjligt och föremålet är förorenat, ska det kasseras. Måltider Patient med diarré, urin och/eller avföringsinkontinens ska inta måltider på rummet Patient utan diarré eller avföringsinkontinens men med andra riskfaktorer får äta med övriga, men ska bli serverad Patient med VRE som inte har några riskfaktorer för spridning, får äta med övriga men ska bli serverad Besökande Besökande ska informeras om att desinfektera sina händer före och efter besök på patientens rum. Besökande som deltar i omvårdnadsarbetet informeras om basala hygienrutiner och ska tillämpa dessa. Besökande till patient som vårdas enskilt, bör inte vistas i allmänna patientutrymmen. Städning Städning med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få en miljö fri från VRE! Vårdpersonalen ansvarar för att städa patientnära ytor efter omvårdnadssituationer samt för att rengöra och desinfektera all utrustning som använts vid vård och behandling av patienten. Daglig städning Desinfektera patientnära ytor med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensid; exempel säng/grind, sängbord, handtag och kranar i patientens rum, toalett/förhöjning samt gånghjälpmedel, rullstol etc. Använd enbart engångsmaterial (t.ex. torkdukar med grov struktur) vid städning Golv rengörs noggrant med rengöringsmedel och vatten Engångsmopp byts mellan varje rum, moppstativet desinfekteras mellan varje rum Övrig städutrustning desinfekteras dagligen

7 Sida 7(7) Slutstädning Golv och patientnära ytor i vårdrum och toalett desinfekteras med oxiderande ytdesinfektionsmedel, t.ex. Virkon/Perform. Exempel på patientnära ytor är sängpanel, sängbord, handtag, kranar och toalettsits Madrass torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller med något oxiderande ytdesinfektionsmedel. Trasig madrass kasseras Engångskudde kasseras Kassera oanvänt material för engångsbruk (ex toalettrulle, blöjor, soppåsar). Kassera även material som förvarats på öppna hyllor i sluss/förrum. Oanvända textilier skickas för tvätt Relaterad information Vårdhygien, Multiresistenta bakterier, VRE