Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Transkript

1 Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare information Landstingsgemensamt Utarbetat av Vårdhygien Bakgrund VRE Handlingsprogram Enterokocker tillhör den normala tarmfloran. VRE () är en enterokock som blivit resistent mot vancomycin som används i behandling av svåra enterokockinfektioner. Man kan vara bärare av VRE utan att ha några symtom. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av bärarskap eller misstanke om VRE. Smittvägar VRE sprids som direkt eller indirekt kontaktsmitta. Indirekt spridning via orena instrument eller t.ex. bäcken har stor betydelse. Viktigt med noggrann mekanisk rengöring och städning. Bakterien klibbar fast i omgivningen och är svår att avlägsna. Anmälningsplikt Observera att VRE är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan görs av behandlande läkare. Journalen ska markeras under OBS-knappen under rubriken Varning. Ange smittämne samt diagnosdatum, t.ex VRE diagnostiserat Smittspårning Mikrobiologiska laboratoriet meddelar Vårdhygien vid varje nytt fynd av VRE hos inneliggande patient. Kontakta Vårdhygien för medverkan i information till personal och beslut om smittutredningens omfattning. Ansvaret för smittspårningen ligger på behandlande läkare.

2 Sida 2(6) Vid nyupptäckt VRE kolonisation hos patient på en avdelning ska smittspårning utföras. Följande ska initialt screenas: Alla inneliggande patienter som delat vårdrum med patient med nyupptäckt VRE. Alla patienter som har delat toalett/hygienutrymme med patient med nyupptäckt VRE. Ovanstående gäller även patienter som vårdats under samma period som nyupptäckt VREpatient men lämnat avdelningen. Perioden ska omfatta 7 dagar före det att positiv odling togs. Upprätta en lista över sådana patienter. Om patienten gått till annat boende görs screeningen där. Om patienten gått hem tas provet på hälsocentralen. Ifylld labremiss skickas tillsammans med informationsbrev till patienten alternativt till boendet. Svaret går till smittspårande enhet som står för analyskostnaden. Behandlande läkare ansvarar för att informera patienten göra smittskyddsanmälan i SmiNet genomföra smittspårning skriva in VRE-bärarskap under OBS-knappen i SYSteamCross journalen dokumentera i en daganteckning om att patientinformation och smittskyddsanmälan gjorts i SYSteamCross Enhetschefen ansvarar för att upprätta lista över medpatienter och att förvara den på avdelningen berörda patienter provtas Riskfaktorer Risk att bli smittad Antibiotikabehandling Nedsatt immunförsvar Operationer, särskilt i mag-tarm kanalen Risk att sprida Diarré,faecesinkontinens Större omläggningskrävande sår KAD/RIK eller urininkontinens Stomi (tracheostomi,gastrostomi/peg, urostomi,colostomi) Dränage Oförmåga att sköta sin hygien

3 Sida 3(6) Provtagning På remissen begärs VRE, ange provtagningslokal Om odlingen avser känt bärarskap anges detta Ange kort anamnes (land, ort, sjukhus, typ av vård) Lokalisationer Faeces eller rectum KAD-urin/urin vid RIK Omläggningskrävande sår Stomi, dränage, PEG, tracheostomi, Provtagning Se provtagningsanvisningar från laboratoriemedicin, Västernorrland Screening Patienter ska screenas för VRE om de under de senaste 6 månaderna: Erhållit sjukvård (sjukhus, sjukhem, rehabiliteringsavdelning) eller avancerad poliklinisk behandling utanför Sverige (dessa patienter ska även screenas för MRSA och ESBL). Vårdats eller behandlats vid svensk vårdenhet med VRE-problem. Information om aktuella riskområden finns på Vårdhygiens hemsida. Screening görs: - vid inläggning på sjukhus - efter individuell bedömning före vård/behandling inom sjukhusansluten öppenvård t.ex. kirurgisk dagvård och dialys - vid inflyttning i kommunalt boende Information Patienten ska informeras om sitt bärarskap muntligt och skriftligt. Informationsblad finns på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, Om patienten under eller efter vårdtiden behöver vård på annan enhet eller vårdinrättning inkl. hemsjukvård ska denna informeras om patientens bärarskap. Det ska även klart framgå av omvårdnads- och medicinsk slutanteckning. Om patienten ska undersökas/behandlas på annan enhet ska personalen där informeras. Patientens säng ska vara renbäddad och avtorkad, urinpåsen ska vara bytt eller tömd och eventuella sår ska vara täckta med rent förband. Patienten ska ha rena kläder och ha desinfekterat händerna. Transport direkt till undersökningsrummet. Vårdhygien ska kontaktas så snart VRE har konstaterats hos en patient.

4 Sida 4(6) Omhändertagande av patient med misstänkt eller konstaterad VRE Som patient med känd VRE menas en person som någon gång varit odlingspositiv för VRE. Meddela alltid hygiensjuksköterska och vårdplatskoordinator när en VRE-koloniserad patient finns på avdelningen Basala hygienrutiner ska som alltid tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer. Patientens medicinska behov avgör på vilken avdelning patienten ska vårdas. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av VRE. I avvaktan på provsvar ska patient som screenats pga. vård utomlands eller på sjukhus i Sverige med känd förekomst av VRE vårdas i enkelrum med egen toalett enligt nedan. Gäller även patient med redan känt bärarskap. - Patient med diarré, urin och/eller avföringsinkontinens ska vårdas (isoleras) på eget rum med egen toalett och dusch. Håll dörren till vårdrummet stängd. Begränsa mängden förbrukningsmateriel som förvaras i rummet. Måltider intas på rummet. - Patient utan diarré eller avföringsinkontinens men med andra riskfaktorer ska vårdas på eget rum med tillgång till egen toalett men får efter bedömning röra sig fritt på avdelningen. Får äta med övriga men ska bli serverad. - Patient med VRE som inte har några riskfaktorer för spridning ska vårdas på eget rum med tillgång till egen toalett. Får röra sig fritt på avdelningen. Får äta med övriga men ska bli serverad. Informera patienten om vikten av god handhygien. Hjälp vid behov vederbörande. Bedömning av patientens förmåga att tillgodogöra sig hygieninformation är avgörande för patientens vistelse utanför det egna vårdrummet. Patient som efter individuell bedömning bedöms kunna vistas i gemensamma utrymmen ska förberedas enligt följande: - desinfektera sina händer - täcka eventuella sår med rent förband - ytdesinfektera tagytor på ev. rullator, rullstol, säng etc. Vid flytt till annan avdelning eller kommunalt boende meddelas den mottagande enheten om bärarskap.

5 Sida 5(6) Rutiner Tvätt och avfall Hanteras som vanlig tvätt respektive avfall. Förslut tvätt- och avfallssäckarna på rummet. Flergångsmaterial/Utrustning Medicinteknisk utrustning t.ex. blodtrycksmanschett och stetoskop liksom hjälpmedel (t ex rullstolar, rullatorer, specialmadrasser, kilkuddar) ska vara patientbundna. Innan ett hjälpmedel används av annan patient ska vårdpersonalen desinfektera det. Flergångsmaterial desinfekteras i spol- eller diskdesinfektor eller med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid utifrån tillverkarens rekommendationer. Om detta ej är möjligt och föremålet är förorenat ska det kasseras. Måltider Patient med diarré, urin och/eller avföringsinkontinens ska inta måltider på rummet. Patient utan diarré eller avföringsinkontinens men med andra riskfaktorer får äta med övriga men ska bli serverad. Patient med VRE som inte har några riskfaktorer för spridning får äta med övriga men ska bli serverad. Besökande Besökande ska informeras om att desinfektera sina händer före och efter besök på patientens rum. Besökande som deltar i omvårdnadsarbetet informeras om basala hygienrutiner och ska tillämpa dessa. Besökande till patient som isoleringsvårdas bör inte vistas i allmänna patientutrymmen. Städning Daglig städning Desinfektera patientnära ytor med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensid; exempel säng/grind, sängbord, handtag och kranar i patientens rum, toalett/förhöjning samt gånghjälpmedel, rullstol etc., använd enbart engångsmaterial (t.ex. torkdukar med grov struktur) vid städning golv rengörs noggrant med rengöringsmedel och vatten skurtrasa/mopp byts mellan varje rum (läggs i en plastpåse och försluts till städcentralen), moppstativet desinfekteras mellan varje rum, övrig städutrustning desinfekteras dagligen. Vårdpersonalen ansvarar för att städa patientnära ytor samt för att rengöra och desinfektera all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten. Städning med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få en miljö fri från VRE!

6 Sida 6(6) Slutstädning Golv och patientnära ytor i vårdrum och toalett desinfekteras med oxiderande ytdesinfektionsmedel, t.ex. Virkon/Perform. Exempel på patientnära ytor är sängpanel, sängbord, handtag, kranar och toalettsits. Madrass torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Förorenad madrass kasseras. Kudde skickas till tvätt. Förorenad kudde som ej kan tvättas kasseras. Oanvänt material för engångsbruk (ex toalettrulle, blöjor, soppåsar) kasseras när patienten skrivs ut. Detta gäller också det som förvarats på öppna hyllor i sluss/förrum. Förnyad vårdkontakt för person med VRE-bärarskap Vid återinläggning När VRE koloniserad patient återintas för sluten vård ska screeningprover tas enligt anvisningar ovan. Patienten vårdas på enkelrum med tillgång till egen toalett utgående från förekomst av riskfaktorer enligt ovan. Även om screeningproverna är negativa för VRE kontaktas vårdhygien för bedömning av smittsamhet. Vid polikliniska besök Vid enstaka polikliniska besök i primärvård behöver patienten inte provtas för VRE. Om patienten har riskfaktorer för spridning bedöms smittsamheten kvarstå. För de patienter som får återkommande behandlingar på specialistvårdsmottagningar och saknar riskfaktorer ska screeningprover tas vid minst tre tillfällen under en 12 månaders period. Relaterad information Vårdhygien, Multiresistenta bakterier, VRE