Möte med centrala samverkansgruppen
|
|
- Susanne Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR (3) Diarienummer LS Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 21 januari 2015 Tid Kl Plats Landstingshuset, Hantverkargatan 45, hus H, konferensrum Tvättbrädan Närvarande För arbetsgivaren: Maria Englund, personaldirektör (ordf.) Anne Rundquist, chefsjurist Toivo Heinsso, landstingsdirektör Eva Printz, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh, chefläkare Lena Halvardson Rensfelt (sekr.) För arbetstagaren: Yvonne Dellmark, Saco Liisa Holtay, Saco Kristina Ullskog, Saco Gunilla George, Vårdförbundet Eva Nowak, Vårdförbundet Mona Fridlund, Kommunal Heléne Söderholm, Vision Tommy Mäntynen, Vision 1 Inledning Arbetstagarorganisationerna anmälde tre övriga frågor, se punkt 10. Dagordningen godkändes. Minnesanteckningar från mötet den 19 november godkändes. 2 Information om den nya patientlagen Eva Printz från hälso- och sjukvårdsförvaltningen informerade om den nya patientlagen. Presentationen bifogas. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62
2 2 (3) MÖTESANTECKNINGAR Diarienummer LS Information om tillägg till kategori A-listan, samordnade upphandlingar 2014 Listan med kategori A-upphandlingar delades ut och bifogas till minnesanteckningarna. Frågan tas upp på nästa möte. 4 Information om principer för ny tjänstemannaorganisation med anledning av den nya politiska organisationen Anne Rundquist informerade om principer för ny tjänstemannaorganisation med anledning av den nya politiska organisationen Frågor som uppkom var: arbetstagarrepresentanter i Lisabs styrelse hur facklig samverkan vid utseende av förvaltningschefer ska ske. Arbetsgivaren återkommer i dessa frågor. 5 Godkännande av slutversion av MRSA handlingsprogram i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län från centrala hygienkommittén Arbetsgivarorganisationerna förutsätter att riskanalyser är gjorda i samband med framtagande av handlingsprogrammet. Ett problem som inte hanteras i handlingsprogrammet är att vissa patienter inte har råd att köpa handsprit, men det finns inga möjligheter att skriva ut det som hjälpmedel. Viktigt att både sjuksköterska och läkare informeras vid informationsöverföring. Det bör inte stå att Sminet ska användas, skriv bör. Lagen tillåter annan anmälan och Sminet saknar helt synkronisering med vårdens journalsystem. 6 Godkännande av slutversion av handlingsprogram för VRE i öppen- och slutenvården samt särskilda boenden för äldre från centrala hygienkommittén Samma synpunkter som i punkt 5.
3 3 (3) MÖTESANTECKNINGAR Diarienummer LS Uppföljning av julbemanningen Anna Nergårdh, hälso- och sjukvårdsförvaltningen informerade om läget i hälso- och sjukvården under jul och nyårshelgen. 8 Avstämning av aktivitetslista Uppdaterad aktivitetslista bifogas. 9 Landstingsdirektören informerar Toivo Heinsoo informerade om aktuella frågor i landstinget. 10 Övriga frågor Beredskapsavtal Frågan rör lokala kollektivavtal och kan därför inte hanteras i CSG. Ett särskilt möte om frågan kommer att hållas innan nästa tematräff. Ulf Åkesson återkommer med inbjudan till mötet. GAT GAT är ett upphandlat system för planering av läkare och tandläkare. Det finns inget beslut om att införa GAT för ytterligare personalkategorier. Lagstadgade rasten Arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet på ett sådant sätt att det är möjligt att ta rast togs upp. I dagsläget hanteras inte frågan i enlighet med gällande regelverk.
4 Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Eva Printz, Projektledare för införandet av patientlagen i Stockholms läns landsting
5 Kommunikation Syftet är att stärka patientens ställning och ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården.
6 I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården. Detta ställer ökade krav på hälsooch sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser. På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen.
7 Informationsplikten förtydligas och utökas
8 Informationsplikten förtydligas och utökas Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. metoder som finns för undersökning vård och behandling, 3. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt hen kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
9 Informationsplikten förtydligas och utökas Patienten ska även få information om: 1. Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
10 Individuellt anpassad information, förtydligas Information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse Information ska lämnas skriftligt om det behövs eller efterfrågas
11 Kommunikation Barns behov vägledande Ny medicinsk bedömning Krav på samtycke förtydligas
12 Invånare får möjlighet att: Välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet Lista sig på en vårdcentral och välja en fast läkar- resp vårdkontakt i ett annat landsting än hemlandstinget. Vårdgivare prioriterar patienter enbart efter medicinskt behov. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i andra landsting.
13 Kommunikation Stöd till vårdgivare i Stockholms län Patientlagen innebär flera förändringar för vården. Informationsmaterial om lagen och dess konsekvenser för vården i SLL finns på vardgivarguiden.se/patientlagen För vårdgivare som har frågor kring tillämpningen av lagen finns det även en telefonsupport dit de kan vända sig med sina frågor.
14 Kommunikation Information till Vårdgivare Vårdgivarguiden uppdaterade texter Generell presentation av lagen Detaljerade presentation om information till patienter och närstående, med diskussionspunkter Faktablad på Vårdgivarguiden Filmer om lagen och delaktighet i patientmötet Supporttelefon på Vårdgivarguiden tel Info på möten med vårdgivare Artiklar i HSNnytt
15 Kommunikation Information till patienter och invånare 1177 Vårdguiden nya och uppdaterade texter Knappval 1 på 1177 telefon Artikel i tidningen 1177 Vårdguiden Nationell kampanj i mars Informationsmaterial till patientorganisationer
16 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut i LS 0ch LF Framtidsplan för hälso- och sjukvården Initierare: Programkontoret, kontinuerliga möten Avrapportering sker i FHSreferensgrupp Upphandling av språktolktjänster Initierare: LSF Våren , & Återkommer med anledning av överprövning Upphandlingen om bemanningstjänster inom hälso- och sjukvården Initierare: CSG Preliminärt Våren 2015 FoUI-strategi för Stockholms läns landsting Augusti 2014 & Hösten Våren 2015 Upphandling om skyddsprodukter för röntgen Initierare: CSG 19/ Information om utveckling av nytt patientjournalsystem Initierare: CSG 3 september (3)
17 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut i LS 0ch LF Upphandling medarbetarenkät Initierare: LSF hösten 2015 Prel. våren 2015 Våren 2015 Nytt tidsbegränsat regionalt ALF-avtalet LS 3 mars LF 17 mars Julbemanning i vården & Information om projektet Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt, SVEA Initierare: CSG Årsredovisning Mål och budget 2016 Prel Tjänstemannaorganisation med anledning av den nya politiska organisationen LS (3)
18 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut i LS 0ch LF Samarbetsavtal mellan Stockholms universitet och St0ockholms läns landsting LS Nytt regionalt ALF-avtal LS LF Förslag till samordnade kategori A- upphandlingar Diskussion kring uppsägning av beredskapsavtal på ex. Karolinska, Sll IT Initierare: Saco, december 2014 Redovisning av genomförandeplaner FHS Initierare: Saco, december 2014 Sammanställning konsultkostnader per förvaltning o gärna per konsultområde Initierare: Saco, december 2014 Resultat analys hög kostnadsutvecklingstakt inom sjukvården Initierare: Saco, december (3)
19 De huvudsakliga förändringarna i handlingsprogramet för vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i öppen- och slutenvården samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län är: Handlingsprogrammet är förenklat - Inledning med lagar och regler utgår och ersatt med en sammanfattning - Bakgrund och fördjupning utgår, länkar kommer att finnas på SmSt hemsida att fördjupa sig - Länkar i programmet istället för beskrivning för bl.a. basala hygienrutiner samt städrutiner (RoD-dokumentet) - Försök att få VRE-handlingsprogrammet så samstämmigt som möjligt med MRSAhandlingsprogrammet (se gärna över formuleringar i båda handlingsprogrammen där de skiljer sig, så vi kan få dem så kongruenta som möjligt) Patienter ska vårdas på enkelrum Den nuvarande versionen av handlingsprogrammet hittar du på dokumentet/
20 Handlingsprogram för vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i öppen- och slutenvården samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholms län och fastställt av Central hygienkommitté. Syftet med dokumentet är att ge riktlinjer för att förebygga smittspridning av VRE i hälsooch sjukvården och särskilda boenden. Handlingsprogrammet ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län: Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
21 2 Innehåll VRE Inledning och sammanfattning... 3 VRE - Definitioner... 4 PM 1. VRE - Provtagning... 5 Provtagning... 5 Vem ska provtas?... 5 Screening - Utlandsvårdad patient... 5 Smittspårning... 5 Smittspårning kring nyupptäckt VRE-bärare... 5 Dagsjukvård/avancerad poliklinisk behandling... 5 Smittspårning kring känd VRE-bärare... 6 PM 2. Vård av VRE-bärare i slutenvård och särskilda boenden för äldre... 7 Val av vårdplats... 7 Utrustningskrav i vård-/boenderum och/eller hygienutrymme... 7 Flergångsutrustning... 7 Patientens handhygien... 7 När patient ska lämna vårdrum/boenderum... 7 Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende... 8 Förberedelse inför operation... 8 Daglig rengöring, desinfektion och städning... 8 Slutstädning... 8 Tvätt och avfall... 8 Patienttransport... 8 PM 3. VRE-bärare på andra enheter... 9 Gemensamma rutiner... 9 Öppenvårdsmottagning, behandlings- eller undersökningsrum... 9 Fysioterapi och arbetsterapi Operation Hemsjukvård Patienttransport PM 4. VRE - Mödravård, förlossning och BB PM 5. VRE - Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt VRE Diagnosklassifikation i epikris vid klinisk infektion Diagnosklassifikation i epikris vid bärarskap Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum PM 6. VRE - Utskrivning/överföring till annan vårdenhet PM 7. VRE - Personal, provtagning PM 8. VRE - Uppföljning Bilaga 1. VRE - Patientinformation om provtagning Bilaga 2. VRE - Patientbrev om provtagning Bilaga 3. VRE - Smittspårningslista patient avseende VRE Bilaga 4. VRE - Sammanställning av smittspårningslistor avseende VRE-bärare Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
22 3 VRE Inledning och sammanfattning Detta handlingsprogram har utarbetats för att förebygga spridning av VRE inom hälso- och sjukvård och särskilda boenden för äldre inom Stockholms län. De flesta som diagnostiseras med VRE bär på bakterien i tarmen, utan att ha symtom, så kallat bärarskap. De söker vård av andra orsaker och VRE upptäcks vid screening eller smittspårning. VRE (såväl infektion som bärarskap) klassas i Smittskyddslagen som en anmälningspliktig och smittspårningspliktig infektion, däremot inte som en allmänfarlig sjukdom. Patienten kan därför inte ges några förhållningsregler och har inte informationsplikt till sjukvården om sin smitta. Den VRE-bärande patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får inte undanhållas behandling på grund av VRE-bärarskapet. När en patient diagnostiseras med VRE skall följande utföras: Informera patienten muntligt och skriftligt. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för VRE, för patient respektive läkare, på: Smittspårning skall göras och smittspårningslistor skall upprättas, se Bilaga 3 och Bilaga 4. Information och riktlinjer om detta finns i PM1. Särskilda vårdrutiner införs. Det innebär enkelrum med eget hygienutrymme och noggranna rutiner för städning. Det beskrivs i PM2 och PM3. Kontakta gärna Vårdhygien för råd. Kontaktuppgifter finns på: Klinisk anmälan görs av behandlande läkare till Sminet enligt Smittskyddslagen. Se PM5. Journalanteckning. Vid utskrivning diagnos/diagnoser anges i slutanteckning. Se PM5. Vid överföring till annan vårdenhet ska information ges om patientens VRE bärarskap till mottagande sjuksköterska och/eller läkare. Information ska också ges vid överföring av patienter som är provtagna i samband med smittspårning, även om svar ännu inte finns. Se PM6. För personal finns inga särskilda restriktioner och de ska inte provtas. Se PM7. Uppföljning av bärarskapet görs inte. Patienten betraktas framöver som VRE-bärare, se PM8. Kontakta infektionskonsult om patienten har en klinisk infektion orsakad av VRE. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas vid arbete med alla patienter. Mer information om VRE och den juridiska bakgrunden finns på eller Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms Län. För kontaktuppgifter se Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
23 4 VRE - Definitioner För att underlätta läsningen av detta handlingsprogram har vi valt att använda oss av återkommande begrepp som gäller för just detta dokument. Nedan listar vi definitioner på dessa begrepp. Avancerad poliklinisk behandling/undersökning Behandlande läkare Bärarskap Hygienutrymme Dagsjukvård Oxiderande ytdesinfektionsmedel med tensid Patient Riskfaktor för VRE Samvårdad Screeningodling Slutstädning Smittspårning Särskilt boende Tagytor Utskrivningsodling Veckoodling VRE VRE-bärare Överbeläggning T ex dialys, cytostatika behandling, endoskopi Läkare som är vidimeringsansvarig för provresultat Fynd av VRE utan symtom på infektion Toalett och dusch T.ex. Dialys, dagkirurgi, vård på dagsjukvårdsavdelning T.ex. Virkon Person som vårdas i öppen- eller slutenvård eller som bor i särskilt boende för äldre Diarré, stomi, KAD, stora sår, kognitiv svikt Patient som vårdats på samma enhet/avdelning som VREbärare mer än 8 timmar Provtagning som görs oavsett om de har haft kontakt med VRE bärare t.ex. då patient utlandsvårdats Den rengöring och desinfektion som utförs i vård- /boenderum i samband med att patienten skrivs ut Provtagning som görs på patienter som är samvårdade med en VRE-bärare för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus) Ytor/områden som patient eller personal berör t.ex. dörrhandtag, spolknapp, sänggrind, avlastningsyta mm. Ingår i smittspårningen kring känd VRE-bärare. Patienter som samvårdats mer än 8 timmar odlas för VRE vid utskrivning. Ingår i smittspårning runt känd VRE-bärare. Patienter som samvårdats mer än 8 timmar odlas för VRE en gång i veckan. Vankomycin Resistenta Enterokocker. Person med VRE med eller utan infektionssymptom. När en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats, vilket är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
24 5 PM 1. VRE - Provtagning Patient med redan känd VRE ska inte provtas. VRE-bärare avskrivs inte från bärarskap. Se PM8. Provtagning 1. VRE-prov tas från avföring. Se respektive laboratoriums provtagningsanvisning. 2. En odlingspinne doppas i avföring som samlats i ett rent bäcken. Pinnen kan även föras upp i ändtarmen. På odlingspinnen ska synlig avföring finnas. Vem ska provtas? Screening - Utlandsvårdad patient 1. Märk eller skriv på remissen Screening VRE utlandsvårdad. 2. Provta patient som ska slutenvårdas om patienten har slutenvårdats eller fått avancerad poliklinisk behandling, såsom dialys eller cytostatikabehandling, utanför Sverige under de senaste 6 månaderna, enligt handlingsprogram Screening av patient med vårdkontakt utomlands Smittspårning Smittspårning kring nyupptäckt VRE-bärare Kontakta alltid vårdhygien vid nyupptäckt VRE. I sluten vård 1. Provta patient som vårdats samtidigt med VRE-bärare i mer än 8 timmar på samma avdelning. Upprätta smittspårningslista, se bilaga 3 och 4. Märk remissen Smittspårning VRE. 2. Informera ny behandlingsansvarig: patient som redan överförts till annan vårdavdelning eller särskilt boende ska provtas på den nya vårdenheten. Remissvar ska gå till enhet som organiserar smittspårningen. 3. Provta patient som vårdats samtidigt med VRE-bärare enligt punkt 1, men som redan har skrivits hem. Perioden för samvård bör omfatta maximalt sju dagar före provtagningsdatum för positivt prov på indexpatient. Informera patienten per brev, använd gärna bilaga 2 som brevmall. Bifoga provtagningsremiss. Märk remissen Smittspårning VRE. 4. Veckoodling. Provta varje patient som vårdas på samma avdelning som VREbärare en gång per vecka. Märk remissen med Veckoodling-VRE. 5. Utskrivningsodling. Provta varje patient vid utskrivning från sluten vård så länge VRE-bärare vårdas samt ytterligare sju dagar efter att VRE-bäraren skrivits ut. På dag sju efter att VRE-bärare skrivits ut, odlas alla kvarvarande patienter på avdelningen. Märk remissen med Utskrivningsodling-VRE. Därefter avslutas smittspårningen på enheten/avdelningen. Dagsjukvård/avancerad poliklinisk behandling Vid nyupptäckt VRE kontakta Vårdhygien för råd. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
25 6 I särskilt boende för äldre (SÄBO) 1. Provta patient som har delat rum, toalett eller dusch med VRE-bärare. 2. Utskrivningsodling: Provta alla patienter vid utskrivning från korttidsboende eller växelvård så länge VRE-bärare vårdas samt ytterligare sju dagar efter att VREbäraren skrivits ut. På dag sju efter att VRE-bärare skrivits ut, odlas alla kvarvarande patienter på avdelningen. Märk remissen med Utskrivningsodling - VRE. Smittspårning kring känd VRE-bärare I sluten vård 1. Veckoodling: Provta alla patienter som vårdas på samma avdelning som VREbärare en gång per vecka. Märk remissen med Veckoodling-VRE. 2. Utskrivningsodling: Provta alla patienter vid utskrivning från sluten vård så länge VRE-bärare vårdas. Provta ytterligare sju dagar efter att VRE-bäraren skrivits ut. Märk remissen med Utskrivningsodling-VRE. Om patienten veckoodlats dagen innan, behövs ingen utskrivningsodling. I särskilt boende för äldre (SÄBO) 1. Provta patient som har delat rum, toalett eller dusch med VRE-bärare. 2. Utskrivningsodling: Gäller endast patienter i korttidsboende eller växelvård. Provta alla patienter vid utskrivning så länge VRE-bäraren vårdas samt ytterligare sju dagar efter att VRE-bäraren skrivits ut. På dag sju efter att VRE-bäraren skrivits ut, odlas alla kvarvarande patienter. Märk remissen med Utskrivningsodling -VRE. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
26 7 PM 2. Vård av VRE-bärare i slutenvård och särskilda boenden för äldre Val av vårdplats 1. Patienten ska vårdas/bo i enkelrum med eget hygienutrymme (undantag vid parboende i särskilt boende för äldre). 2. Patienten vårdas på avdelning/verksamhet som bäst tillgodoser de medicinska behoven. 3. Överbeläggning får inte förekomma på avdelning som vårdar patient med VRE eller där utskrivningsodlingar pågår. Vid överbeläggning ska avvikelserapport göras till chefläkaren. 4. Patient som provtagits p.g.a. utlandsvård ska vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme i väntan på VRE-provsvar. 5. Patient som delat rum med VRE-bärare bör inte dela rum med andra innan negativt svar på VRE-odling erhållits. 6. Se även PM för Samtidig vård av MRSA- och VRE-bärare Utrustningskrav i vård-/boenderum och/eller hygienutrymme Väggfast montering av utrustning och behållare: Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserad handdesinfektion Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Flergångsutrustning Flergångsutrustning t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett, gånghjälpmedel och mobil duschstol ska inte delas mellan patienter/boenden. Patientens handhygien 1. Händerna ska desinfekteras före måltid. 2. VRE-bärare ska alltid tvätta och desinfektera händerna efter toalettbesök. 3. VRE-bärare som inte klarar att sköta sin handhygien ska få hjälp av vårdpersonal. När patient ska lämna vårdrum/boenderum VRE-bärare med diarré ska inte vistas i gemensamma utrymmen, det får däremot VREbärare utan diarré. Gör en bedömning av patientens beteende om hen kan vistas i gemensamma utrymmen. Patient som bedöms kunna vistas i gemensamma utrymmen skall förberedas enligt följande: 1. Täck eventuella sår, infarter etc. med torrt förband. 2. Urin-/stomi- och dränagepåse ska vara bytt eller tömd. 3. Patienten ska ha rena och torra kläder. 4. Tagytor på patientens hjälpmedel ska vara rengjorda och desinfekterade. 5. Patientens händer ska vara desinfekterade med handdesinfektion. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
27 8 Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Remitterande enhet ska informera mottagande enhet om att patienten är VRE-bärare. Om patienten lämnar vårdavdelningen i sin säng ska även 1. Säng och sänggrindar desinfekteras 2. Sängen renbäddas Förberedelse inför operation Förberedelse som vanligt enligt lokal rutin. Daglig rengöring, desinfektion och städning 1. Ska ske enligt fastställda rutiner för städ- respektive vårdpersonal. 2. Vid VRE-förekomst är det särskilt viktigt att bearbeta ytan vid rengöring och ytdesinfektion. 3. Städutrustning skall vara rums-/lägenhetsbunden. Se 4 och 5 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö Slutstädning 1. Ska ske enligt fastställda rutiner för städ- respektive vårdpersonal. 2. Vid VRE-förekomst är det särskilt viktigt att bearbeta ytan vid rengöring och ytdesinfektion. 3. Städutrustning ska vara rums-/lägenhetsbunden. 4. Kassera engångsmaterial. 5. Flergångsutrustning rengörs och desinfekteras enligt fastställd rutin. 6. All tvätt, ren och smutsig, läggs i tvättsäck. Se 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö Tvätt och avfall Se 7 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö Vid särskilda boenden, följ lokala anvisningar för omhändertagande av tvätt. Patienttransport Personal som utför patienttransporter ska följa basala hygienrutiner avseende handhygien. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
28 9 PM 3. VRE-bärare på andra enheter Exempel på andra enheter är sjukgymnastik, röntgen, endoskopi mm. Gemensamma rutiner 1. Patienten ska vara förberedd enligt PM 2, När patienten ska lämna vårdrum/boenderum och Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende 2. Patient med riskfaktorer tas om möjligt in direkt på behandlings- /undersökningsrummet 3. Begränsa antalet personer som rör sig in i och ut ur behandlings/undersökningsrummet. Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Väggfast montering av utrustning och behållare: Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserad handdesinfektion Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Daglig rengöring, desinfektion och städning 1. Ska ske enligt fastställda rutiner för städ- respektive vårdpersonal. 2. Vid VRE-förekomst är det särskilt viktigt att bearbeta ytan vid rengöring och ytdesinfektion. 3. Om VRE-bärare använder toalett och dusch ska tagytorna på toaletten och duschen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller oxiderande ytdesinfektionsmedel med tensid direkt efter användning. Se 5 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö Öppenvårdsmottagning, behandlings- eller undersökningsrum 1. Handräckning från personal som inte undersöker eller behandlar patienten minskar risken för kontaminering av rena ytor. 2. Duka upp det material som beräknas gå åt. 3. Håll skåpdörrar stängda. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
29 10 Fysioterapi och arbetsterapi Om VRE-bärare med diarré ska behandlas med sjukgymnastik eller delta i arbetsterapi, så ska detta ske i vårdrummet. Träningslokal 1. VRE-bäraren ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel då hen kommer till träningslokal. VRE-bärare som inte klarar att sköta sin handhygien ska få hjälp av vårdpersonal. 2. Träningsredskap, hjälpmedel och annat: Träningsredskap och hjälpmedel ska rengöras och desinfekteras mellan patienter och boenden med alkoholbaserat eller oxiderande ytdesinfektionsmedel med tensid regelbundet efter användning eller enligt tillverkarens anvisning. Tygdynor och andra textilier ska tvättas mellan patienter vid minst 60 C, om tvätt inte är möjlig ska dynorna/textilierna kasseras. Bassängbad Patient utan diarré får bada i bassäng och använda det allmänna duschutrymmet i samband med bad. Operation Före operation 1. Renbäddad säng enligt rutin för operation 2. Sängen ska stå skild från andra sängar. 3. Begränsa antalet personer i kontakt med patienten. Efter operation 1. Patientens säng förvaras så avskilt från andra sängar som möjligt 2. Kassera framtagna brutna och obrutna förpackningar med engångsmaterial. 3. Sterilpackat flergångsmaterial som inte har använts ska rengöras, packas om och steriliseras. 4. Avveckla operationssalen enligt lokal rutin. Uppvaknings- och postoperativ avdelning 1. Patienten bör helst ha eget rum, i annat fall ska sängen stå avskild från andra sängar. 2. Om VRE-bäraren använder toalett ska tagytorna på toaletten desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller oxiderande ytdesinfektionsmedel med tensid direkt efter användning. 3. Avveckling från enhet enligt lokal rutin. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
30 11 Hemsjukvård Det ska finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershandukar i hemmet. 1. Förvara höggradigt rena och sterila förband i stängt skåp eller stängd låda hos patienten 2. Duka upp högradigt rent material på avställningsyta som före och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid om det är möjligt. 3. Använd i första hand engångsinstrument. Flergångsmaterial skall rengöras och desinfekteras i diskdesinfektor på mottagning eller vårdavdelning. Tvätt och avfall Lägg förband och/eller använt material i plastpåse, knyt ihop och kasta som avfall. Se 7 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö Patienttransport Personal som utför patienttransporter ska följa basala hygienrutiner avseende handhygien. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
31 12 PM 4. VRE - Mödravård, förlossning och BB Rutiner följs enligt PM2 och PM3. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
32 13 PM 5. VRE - Läkares ansvar och diagnosklassifikation VRE-bärare avskrivs inte från bärarskap. Vid nyupptäckt VRE 1. Informera patienten om diagnos. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för VRE, för patient respektive läkare Smittskyddsblad - VRE. 2. Gör en VRE-märkning av journalen, se PM Märkning av patientjournaler 3. Gör smittskyddsanmälan. Information finns på Smittskydd Stockholms hemsida: 4. Se till att smittspårning genomförs enligt PM Ange förekomst av VRE i patientjournalen med diagnoskoder, se nedan. 6. Kontakta infektionskonsult inför eventuell antibiotikabehandling av klinisk VREinfektion. 7. Om patienten också har MRSA ska VRE-fyndet rapporteras med remiss till MRSAteamet för kontrollodlingar och uppföljning. Diagnosklassifikation i epikris vid klinisk infektion 1. Kod för infektionsdiagnos om patienten har klinisk infektion av VRE. 2. Kod för bakterieart Enterokocker (övriga) B Kod för Bakteriell resistens mot vankomycin U83.0. Diagnosklassifikation i epikris vid bärarskap 1. Ange som bidiagnos. 2. Kod för Bärare av andra patogena tarmbakterier Z Kod för bakterieart Enterokocker (övriga) B Kod för Bakteriell resistens mot vankomycin U83.0. Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum För patienten som vårdats på enkelrum p.g.a. VRE-bärarskap skrivs dessutom åtgärden Smittisolering DV091. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
33 14 PM 6. VRE - Utskrivning/överföring till annan vårdenhet Vid utskrivning/ överföring till annan vårdenhet ska följande åtgärder vara genomförda innan patienten är utskrivningsklar: Känd VRE-bärare Sjuksköterska/ läkare vid remitterande enhet ska informera sjuksköterska/läkare vid mottagande enhet om att patienten är VRE-bärare. Utskrivningsodlad patient 1. Informera sjuksköterska och/eller läkare vid mottagande enhet om att utskrivningsodling för VRE har tagits. 2. Patient som utskrivningsodlats kan dela rum med andra innan svar på VRE-odling erhållits. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
34 15 PM 7. VRE - Personal, provtagning Ingen provtagning görs på personal. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
35 16 PM 8. VRE - Uppföljning Ingen uppföljning görs. Inga kontrollprover tas. Vid återinläggning följs rutiner enligt handlingsprogrammet. VRE är inte en allmänfarlig sjukdom och patienten ges därför inga förhållningsregler. Patienten uppmuntras att berätta om sitt VRE-bärarskap vid kontakter med vården. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
36 17 Bilaga 1. VRE - Patientinformation om provtagning Enterokocker är bakterier som normalt finns i tarmen som en del av vår tarmflora. Vissa sorter av enterokocker kan bli motståndskraftiga mot ett antibiotikum, vankomycin, som används vid svåra infektioner. Dessa kallas vankomycinresistenta enterokocker, VRE. Oftast har man dessa utan symptom i tarmen, men ibland orsakar de infektioner, t.ex. urinvägsinfektion eller sårinfektion. Inom sjukvården och i särskilda boenden är det viktigt att förhindra spridning av VRE, vankomycinresistenta enterokocker. Vid misstanke om VRE, vankomycinresistenta enterokocker tas ett avföringsprov. Detta är aktuellt efter vård utomlands eller om du vårdats samtidigt med patient som är VRE-bärare. Vårdpersonalen hjälper dig med provtagning och anger på remissen varför provet tas. Du får besked om resultatet när provet är färdigt på laboratoriet efter ca en vecka. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
37 18 Bilaga 2. VRE - Patientbrev om provtagning Till patient som samvårdats med VRE-bärare. Namn: Födelsedata:. Du vårdades på avdelning. den.... Under samma tid vårdades en patient som bär på vankomycinresistenta enterokocker (VRE). För att försäkra oss om att denna bakterie inte har spridit sig vidare behöver vi ta odlingsprov på alla patienter som vårdades samtidigt på avdelningen som patienten med VRE. Vi beklagar de extrabesvär som detta kan medföra för dig. Provtagningen kan genomföras på vår enhet eller på en vårdcentral, besöket är kostnadsfritt. Om du väljer att gå till en vårdcentral: var vänlig kontakta vårdcentralen före besöket. VRE, vankomycinresistenta enterokocker är en bakterie som är motståndskraftig (resistent) mot vankomycin, ett antibiotikum som används vid behandling av vissa infektioner. Vanligen märker man inte att man har denna typ av bakterie. Den finns normalt i tarmen där den inte orsakar skada, men ibland orsakar den t ex urinvägsinfektion eller sårinfektion. Infektioner orsakade av VRE, vankomycinresistenta enterokocker blir svårare att behandla än infektioner med vanliga enterokocker. Inom sjukvården och på särskilda boenden(säbo) är det viktigt att förhindra spridning av VRE. Var vänlig att ta med dig detta brev samt medföljande odlingsremiss då odlingen ska genomföras. Du får besked från oss när provet är färdigt på laboratoriet efter ca 2 veckor. Tel nr till vår enhets mottagning:.. Har du frågor kan du ringa till: Chefssjuksköterska telefon Med vänliga hälsningar. Verksamhetschef/medicinskt ansvarig läkare.. Klinik/avd. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
38 19 Bilaga 3. VRE - Smittspårningslista patient avseende VRE Smittspårningsodlingar sker enligt Handlingsprogrammet för VRE i öppen- och slutenvård sam särskilda boenden. Chefsjuksköterska: Vårdenhet:... Sjukhus:. Indexpatient Id-nummer Datum för pos VREodl Vårdsal + sängnr Vårdtid Utskriven till Svar inkommit Övriga patienter i smittspårning Patient Id-nummer Vårdsal + sängnr Odlingar + datum Vårdtid Utskriven till Svar inkommit Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) - handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Dnr: ABxxxx-xxx Gällande original hämtas från:
39 20 Patient Id-nummer Vårdsal + sängnr Odlingar + datum Vårdtid Utskriven till Svar inkommit Kommentarer: Vid frågor kontakta Vårdhygien. Detta underlag bevaras inom den egna verksamheten tills vidare. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) - handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Dnr: ABxxxx-xxx Gällande original hämtas från:
40 Bilaga 4. VRE - Sammanställning av smittspårningslistor avseende VRE-bärare Chefsjuksköterska: Vårdenhet:. Sjukhus: Indexpatient: Personnummer (Ange födelseår + fyra sista siffrorna): alternativt Reservnummer (Ange fyra första + fyra sista siffrorna):.. Smittspårningsperiod: Antal Smittspårade patienter på enheten Patienter där provsvar inkommit Patienter med VRE-fynd vid smittspårning Kommentarer: Detta underlag bevaras inom den egna verksamheten i tills vidare. Kopia på sammanställningen skickas till Vårdhygien efter avslutad smittspårning. Smittskyddsläkaren i Stockholms län/central Hygienkommitté CHK Dnr: ABxxx-xxx Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- handlingsprogram inom öppen- och slutenvården samt särskilda boenden Gäller Gällande original hämtas från:
41 Nyheter i handlingsprogrammet för för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län: * Kravet på kohortvård är borttaget. * Screening vid återkomst till säbo och hemsjukvård från sjukhusvård är borttaget. * Uppföljningsodlingar på säbo kan glesas ut tidigare. * Alla samvårdade patienter som provtagits kan dela rum med andra patienter när de flyttas till annan vårdenhet. * Förlossningsavdelning behöver inte tillämpa kohortvård men måste smittspåra. * Smittspårning i öppenvård har avgränsats till patienter som undersökts/behandlats vid samma tillfällen i samma rum som MRSA-bärare. * Avsnitt som rör rengöring och desinfektion har lyfts ut till separat dokument. Den nuvarande versionen av handlingsprogrammet finns på klicka på MRSA.
42 1 Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm, Vårdhygien Stockholms län, Regional Kommunal Hygienkommitté i Stockholms län och Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset och fastställt av Central hygienkommitté. Syftet med dokumentet är att ge riktlinjer för att förebygga smittspridning av MRSA i hälso- och sjukvården och särskilda boenden. Handlingsprogrammet ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län, Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare
43 Innehåll OBS! Sidangivelser stämmer inte MRSA Inledning och sammanfattning... 3 MRSA Definitioner... 5 PM 1. MRSA Patient, provtagning... 6 Screening och provtagning på grund av symptom... 6 Smittspårning... 7 PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre... 9 PM 3. MRSA-bärare på andra enheter PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet PM 7. MRSA Personal, provtagning PM 8. MRSA Uppföljning Bilaga 1. MRSA Patientbrev om provtagning Bilaga 2. MRSA Smittspårningslista (patienter) Bilaga 3. MRSA Sammanställning av smittspårningslista (patienter)
44 MRSA Inledning och sammanfattning Många som diagnostiseras med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har inga infektionssymptom, så kallat MRSA-bärarskap. Andra har en infektion orsakad av MRSA-bakterierna. MRSA kan upptäckas på olika sätt: vid screening då man söker vård för andra åkommor, vid provtagning på grund av symptom orsakade av MRSA (framför allt hudbölder) och i samband med smittspårning. MRSA (såväl infektion som bärarskap) klassas som allmänfarlig infektion enligt Smittskyddslagen. Behandlande läkare ska därför besluta om förhållningsregler för patienten. Syftet med förhållningsreglerna är att hindra smittspridning. Patienten är skyldig att följa förhållningsreglerna och har också informationsplikt till sjukvården om sin smitta. Den MRSA-bärande patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får inte undanhållas behandling på grund av MRSA-bärarskapet. Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid allt arbete med alla patienter. Se och e-utbildning i basala hygienrutiner. Information aktuell för Särskilda boenden för äldre finns i PM 1, 2, 5, 6 och 7. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län. För kontaktuppgifter se När en patient diagnostiseras med MRSA ska följande utföras: Informera patienten muntligt och skriftligt. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på Se PM 5. Smittspårning skall utföras. Se PM1. Smittspårningslistor skall upprättas. Se Bilaga 2 och Bilaga 3. Särskilda vårdrutiner införs, t.ex. enkelrum med eget hygienutrymme. Se PM 2, PM 3 och PM 4. Kontakta hygiensjuksköterska eller hygienläkare för råd. Kontaktuppgifter finns på Klinisk anmälan enligt Smittskyddslagen genom Sminet görs av behandlande läkare. Se PM 5. Journalanteckning. Vid utskrivning skall diagnos/diagnoser anges i slutanteckning. Se PM 5. Vid överföring till annan vårdenhet ska information ges om patientens MRSA. Information ska också ges vid överföring av patienter som är provtagna i samband med smittspårning, men där svar ännu inte finns. Se PM 6. 3
45 Remiss för uppföljning av bärarskapet skall skrivas till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Kontaktuppgifter och remiss finns att hämta på Se PM 5 och PM 8. Kontakta infektionskonsult om patienten har en klinisk infektion orsakad av MRSA. Avskrivning av MRSA (dvs. avskrivning av förhållningsregler för MRSAbärarskap enligt Smittskyddslagen) kan endast göras av behandlande infektionsläkare vid MRSA-teamet i samråd med smittskyddsläkare. Information om den juridiska bakgrunden till handlingsprogrammet finns på Alla prov med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda vårdenheten. Om allmän odling önskas används separat odlingspinne, rör och remiss (OBS! ej kostnadsfritt). 4
46 MRSA Definitioner För att underlätta läsningen av detta handlingsprogram har vi valt att använda oss av återkommande begrepp som gäller för just detta dokument. Nedan listar vi definitioner av dessa begrepp. Avskriven Dagsjukvård Hemsjukvård Korttidsvård MRSA-bärare Närstående Patient Personal Riskfaktorer Samvårdad patient (slutenvård) Samvårdad patient (särskilt boende) Screening Slutenvård Smittspårning Särskilt boende Transient bärare Uppföljningsodling Öppenvård Patient som varit MRSA-bärare men avskrivits enligt beskrivning i PM 8. Exempelvis dialys, dagkirurgi, dagsjukvårdsavdelning Vård i patientens hem av personal som organisatoriskt kan tillhöra primärvård, ASIH, sjukhusklinik mm. Korttidsboende, växelvård, avlastning Varje person som vid något tillfälle haft ett positivt MRSA-prov och som inte blivit avskriven via MRSAteamet (se PM 8) eller klassificerad som transient bärare Person som bor i samma hushåll som MRSA-bärare Varje person som vårdas i öppen eller sluten vård eller som bor i särskilt boende för äldre Anställd vårdpersonal av alla yrkeskategorier, studenter, praktikanter och gästande vårdpersonal Sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK -, PEG och stomi Patient som vårdats på samma vårdavdelning under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid Patient som vårdats på särskilt boende under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid och haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren Provtagning som görs på alla patienter i en viss situation oavsett om de haft kontakt med MRSA-bärare Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, hospice, ASIH Provtagning som görs på patienter/personal som haft kontakt med MRSA-bärande patient för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus) Person som saknar riskfaktor och har positivt MRSAprov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prov vid uppföljande MRSA-provtagning (inom ca. 1 månad) av näsa, svalg och perineum MRSA-prov som regelbundet tas på samvårdad patient i särskilt boende Mottagning inom primärvård och specialistvård, MVC, BVC, akutmottagning och liknande 5
47 PM 1. MRSA Patient, provtagning Provta inte patient med känd MRSA. Hen betraktas fortsatt som MRSA-bärare. Provta utlandsvårdad patient enligt särskilt handlingsprogram oavsett tidigare MRSA-bärarskap. Se Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Varje provtagen person ska ges besked om provsvar, såväl positivt som negativt. Screening Ta följande prover vid varje inskrivning i alla typer av slutenvård och hemsjukvård och inflyttning till särskilt boende för äldre (inklusive växelvård). Vid flyttning av patient till annan enhet inom samma vårdgivare tas inte screeningprover på nytt. Patient som har Ta prov från Riskfaktor/er för MRSA (sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK, PEG och stomi) Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Närstående eller husdjur med MRSA Riskfaktor (ej näsa, svalg, perineum) Då CVK/PVK och sår nyligen lagts om, öppnas ej förband enbart för provtagning. Provtagning sker vid första omläggning. Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor Ta följande prover vid besök i öppenvård eller dagsjukvård Patient som har Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Ta prov från Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Provtagning på grund av symptom Ta följande prover Patient som har Misstänkt stafylokockinfektion (abscess, impetigo och sårinfektion) Ta prov från Infektionsfokus OBS! MRSA-prov ersätter inte allmän odling. 6
48 Smittspårning Smittspårning vid nyupptäckt MRSA-bärarskap Vårdenhet/särskilt boende där MRSA upptäckts är ansvarig för att utföra smittspårningen och för att upprätta smittspårningslista. Det är också läkare vid denna enhet som står som remittent på remisser för provtagning hos andra vårdgivare. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). För smittspårning bland personal se PM 7. Kontakta alltid Vårdhygien vid smittspårning. I slutenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Vid nyupptäckt MRSA i prov som tagits vid screening på grund av vård utomlands smittspåras som vid känd MRSA (se sid. 9) Provta endast samvårdad patient. 1) Provta dem som befinner sig på vårdenheten. 2) Provta dem som redan överförts till annan vårdenhet eller till särskilt boende. Informera behandlingsansvarig där. 3) Provta dem som redan skrivits ut till hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. Varje provtagen person ska ges besked om såväl positivt som negativt provsvar. 4) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 5) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSAbärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 6) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 7) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat/behandlat MRSA-bäraren inom en månad före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I öppenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på mottagningen. Provta patient med riskfaktorer som besökt mottagningen under den senaste månaden och vid besöket undersökts/behandlats i samma rum som MRSAbäraren (besök samma dag som MRSA-bäraren, efter MRSA-bärarens besök). Vid tveksamhet diskutera med Vårdhygien. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor. 7
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merHandlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län
Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm,
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merVårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV
1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Läs merSlutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merSamråd med länets handikappsorganisationer
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 1 (6) Samråd med länets handikappsorganisationer Datum Tid 13.00-14.30 Plats Närvarande Mälarsalen, Landstingshuset Toivo Heinsoo Ann Eberhardsson
Läs merHandlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland
1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merLathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112
Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merSändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen
Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merKompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se
LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merInformation till ansvariga för boenden
Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög
Läs mer2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare
Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merHandlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra
Läs merPublicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Positivt klam.prov och sedan? informera om sjukdomen och smittsamhet (undvika vidare smitta HSL & SmL) förhållningsregler för att
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merGiltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram
1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merRegionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen
Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen Datum 2005-10-03 1 (5) ENKÄT ANGÅENDE KLINISKA RUTINER FÖR INFORMATION OCH SAMTYCKE TILL SPARANDE AV PROV För att utvärdera informations- och samtyckesordningen
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merRiskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?
Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Klamydia Chlamydia Trachomatis intracellulär bakterie. Vanligaste bakteriella sexuellt överförda infektionen (STI). Slemhinna en
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merÄndring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merESBL Riktlinjer. Innehåll
Dokumenttitel: ESBL Riktlinjer Ämnesområde: - Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Dokumentkategori: Vårdrutin Författare: Smittskydd-Vårdhygien Sörmland Diarienummer: LS-SMITT18-0020 Giltig från:
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merHusläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs mer6. SLL Juridik och upphandling Beslut 1404-0553, 1406-0714, 1409-0964, 1408-0935, 1406-0713*
P 5 Landstingsstyrelsen 2014-10-28 LS 1401-0035 1 (1) Anmälan av beslut som fattats med stöd av delegation till landstingsstyrelsens sammanträde den 4 november 2014 1. Arbetsutskottet Protokoll 9/2014
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merInterna telefoner på Sterilcentral
Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merESBL Carba Riktlinjer
Dokumenttitel: ESBL Carba Riktlinjer Ämnesområde: - Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Dokumentkategori: Vårdrutin Författare: Smittskydd-Vårdhygien Beslutad av: Helena Hervius Askling, smittskyddsläkare
Läs mer2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merUppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas
Läs mer