Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Transkript

1 Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska

2 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika. X Att den är resistent mot vissa antibiotika. 2 Att den orsakar fler infektioner

3 Multiresistenta bakterier (MRB) Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar.

4 MRB Kraftig global ökning av MRB Hög förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling. Ökat resande ökar risken för och exponering och bärarskap MRB har en ökad motståndskraft mot flera antibiotika och därför svårare att behandla. Resistens är en naturlig anpassning av bakterier för att klara sin överlevnad i en ny miljö

5 MRB (multiresistenta bakterier) MRSA hud- och sår bakterie meticillinresistenta staphylococcus aureus ESBL tarmbakterie, oftast e-coli extended spectrum betalactamas ESBL CARBA extended spectrum betalactamas, resistent mot carbapenemer VRE tarmbakterier vancomycinresistenta enterokocker

6 MRSA Staphylococcus aureus finns normalt på hud- och slemhinnor utan att ge besvär Orsakar ibland infektioner bl.a. bölder, sårinfektioner, sepsis Resistent mot vissa antibiotika Orsakar inte fler infektioner men kan vara svårare att behandla

7 Hur smittar MRSA? En person som bara är bärare smittar sällan andra Smittrisk ökar om man har riskfaktorer. Infektioner i huden, svårläkta sår, vätskande sår, eksem, kroniska hudsjukdomar. En samhällssmitta.kan smitta tex inom familj, på förskola, vid kontakt med djur, vid kroppskontakt inom sport, träningslokaler och gym. Smittspridning kan också ske på sjukhus och andra vårdmiljöer. Det här fotot av

8 MRSA hos personal med riskyrke Riskyrke sjukvård, äldreomsorg, förskola, livsmedelshantering, djurskötsel Riskfaktorer avstängning från vårdnära arbete. Vid näs- och svalgbärarskap oftast fortsatt arbete. Läka sår, eksem Behandling kan övervägas

9 Detta bör MRSA-bärare tänka på God handhygien, flytande tvål, egen handduk Riskfaktorer ökar risken att smitta andra. God hygien extra viktigt. Duscha istället för badkar, inte bada i bassäng. Sår täcks med förband och byt om det vätskar igenom. Tvätta händerna! Vid hudinfektion, svårläkta eller vätskande sår eller eksem bör du inte delta i sport och idrott med mycket kroppskontakt eller använda gemensamma träningslokaler. Har du riskfaktorer är det viktigt med god handhygien vid djurkontakt eftersom djur kan bli bärare av MRSA.

10 Förhållningsregler för MRSB-bärare enligt smittskyddlagen Du måste komma på återbesök och lämna de prover din läkare anser nödvändiga Du måste medverka vid smittspårning Du måste berätta om din MRSA-smitta när du får sjukvård, tandvård eller medicinsk fotvård bärarkort för MRSA Har du riskfaktorer för smittspridning måste du berätta vid piercing, tatuering, massage, fotvård och liknande behandling av hud eller slemhinnor.

11 Vistelse i förskolan Barn som är MRSA-bärare som inte har några riskfaktorer kan vistas i förskola och delta i alla aktiviteter. Barn får inte vara på förskolan vid pågående hudinfektioner, svårläkta eller vätskande sår, bölder, eksem, svinkoppor och nagelbandsinfektioner oavsett om MRSA påvisats i aktuell hudskada eller ej.

12 Information till förskolan om MRSA-bärarskap Behandlande läkare och Smittskydd kan i samråd med barnets föräldrar avgöra om det är lämpligt att informera förskolechef. Övrig personal behöver inte ha kännedom om barnets bärarskap Förskolans generella hygienrutiner ska vara tillräckliga för att förebygga smittspridning och barnet ska inte vistas i förskola om ökad risk för smittspridning finns.

13 Smittspårning MRSA-team på infektionsmottagningen familj och nära anhöriga Smittskydd om riskfaktorer finns för smittspridning utanför familjen Förskolechef informeras om smittspårning ska ske. Sedan info till personal och föräldrar till barnen på förskolan. Identitet på indexbarnet avslöjas inte! MRSA-odlingar på barn och personal som har någon riskfaktor för att smittas Efter provsvar tas beslut om ytterligare smittspårning behöver göras ovanligt! D e t h ä r f o t o t

14 Vad kan vi göra? Grundläggande hygienrutiner! På samma sätt som MRSA smittar också andra hud-, sår- och tarmbakterier. Man kan vara bärare av MRSA och ESBL fast vi aldrig får veta det. Var alltid noga med hygien!

15 Handhygien personal Inga smycken på händer och underarmar. Inte nagellack eller lösnaglar. Inga eksem eller större sår. Handkräm för att förebygga torra händer. Tvätta händerna med flytande tvål. Pappershanddukar. Handsprit efter och mellan blöjbyten/toahjälp och under epidemier, gärna oftare. Obs! Vid magsjuka tvätt med tvål och vatten, därefter handsprit då händerna torkat ordentligt.

16 Handhygien barn Barnen tvättar alltid händerna: Efter toabesök Före och efter maten Efter utevistelse Efter att de snutit sig När händerna är smutsiga

17 Effekt av personalens handtvätt Effektivt tvättat av alla Effektivt tvättat av 84% Effektivt tvättat av 32% Effektivt tvättat av 44 %

18 Vinst med god handhygien Noggrann handtvätt tar bort mer än 90 procent av smittämnena. Om man dessutom använder handsprit tar man bort ytterligare några procent. Kan bidra till att minska mag- tarminfektioner med ca procent Kan bidra till att minska luftvägsinfektionerner med ca procent

19 Handskar, när? Handskar bör användas då risken för smitta är större, t.ex. Vid risk för kontakt med kroppsvätskor, t.ex. blöjbyte, blodkontakt. Vid blöjbyte eller hjälp vid toalettbesök, byte av handskar mellan varje barn. Rengör händerna mellan varje barn, oavsett om handskar används eller ej. Inte för säkerhets skull.

20 Vad kan vi förvänta oss i framtiden? Allt fler bakterier blir resistenta mot fler antibiotika. Utveckling av nya antibiotika går långsamt. Ökande antal infektioner kommer inte att kunna antibiotikabehandlas Viktigt att förebygga med NOGGRANNA HYGIENRUTINER 20

21 Elisabeth Skalare Levein