Välkommen till Hygien i förskolan

Transkript

1 Välkommen till Hygien i förskolan

2 Välkomna! Inledning Smittsamma sjukdomar i förskoleåldern Fika Fortsättning smittsamma sjukdomar i förskoleåldern Blodsmitta, tuberkulos, magsjuka Lunch MRB (multiresistenta bakterier) Hygienrond i förskolan Fika Hygienrond i förskolan, forts.

3 Hygien i förskolan under rubriken Smittskydd/Hygien i förskolan

4 1177 Vårdguiden

5 Hygien i förskolan under rubriken Smittskydd/Hygien i förskolan

6 Hygien i förskolan Hygienombud och hygienrondsprotokoll Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska

7 Mycket kort om lagar Smittskyddslag- Gäller i första hand åtgärder som ska förhindra spridning av smitta från person till person, och åtgärder som riktar sig till människor. Miljöbalken- Objektburen smitta. Det är alla sjukdomar som kan spridas mellan objekt och människa. Alla typer av objekt ingår, tex livsmedel, ventilation, vattenanläggningar, vilda djur, sällskapsdjur, skadedjur mm. Finns fler lagar som reglerar objektburen smitta. Miljöbalken- Förskolor ska genomföra egenkontroll av hygien och smittskydd med utgångspunkt från miljöbalken.

8 Hygienrutiner och följsamhet

9 Hygienrutiner och följsamhet Hygienrutinerna syftar till att förebygga infektioner Vara till hjälp för att snabbt kunna vidta åtgärder när smitta väl brutit ut, bromsa i tid. Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska vara på en högre nivå än i hemmet

10 Hygienrutiner och följsamhet Hur uppnår vi följsamhet? Personal: Kunskap Enkla vardagsrutiner Goda förebilder

11 Hygienrutiner och följsamhet Hur uppnår vi följsamhet? Föräldrar: Förskolans föräldrainformation Försöka ha samma rutiner för handtvätt hemma som i förskolan

12 Hygienrutiner och följsamhet Hur uppnår vi följsamhet? Barn: Undervisning i handtvätt, återkommande tema Lätt att göra rätt

13 Hygienrutiner och följsamhet Hur uppnår vi följsamhet? Kontinuitet: Informera och skola in ny personal och nya barn Regelbundet ta upp hygienfrågor på APT

14 Ansvar och roller i hygienarbetet Förskolechefen: ansvarar för att hygienrutinerna tas fram och att personalen har följsamhet till dessa Överenskommelse sluts mellan förskolechef och hygienombud avseende hygien i förskolan

15 Ansvar och roller i hygienarbetet Hygienombudet ska tillsammans med förskolechefen driva det förebyggande arbetet är kontaktperson/länk mellan förskolan, BVC och representerar hela förskolan, inte bara den egna avdelningen

16 Ansvar och roller i hygienarbetet Hygienombudet (forts.) informerar nya medarbetare om gällande hygienrutiner på förskolan genomför hygienrond tillsammans med förskolechef och BVC-sjuksköterska

17 Överenskommelse mellan förskolechef och hygienombud avseende hygien i förskolan

18 Syfte med hygienrond En inventering av förskolans nuvarande hygienrutiner och att med hjälp av den kunskap som finns inom området ta fram förbättringsförslag för att utarbeta en egen hygienpolicy och ett hjälpmedel för att förbättra de egna hygienrutinerna.

19 Hygienrond Genomförs av förskolechef, hygienombud och BVC-sjuksköterska Ska utgå från hygienråden Ska dokumenteras i Protokoll för hygienråd i förskolan

20 Hygienrond - protokoll Toaletter Hur många finns för barn/vuxna? Tvål/handdukar i rätt höjd för barn/vuxna? En toalett per 10 barn Barn och vuxna bör inte dela toalett Nödvändiga hygienartiklar i nära anslutning Skötbord placerat på lugn plats i skötrummet, nära vatten och övriga hjälpmedel. Spola med stängt toalock!

21 Hygienrond - protokoll Handhygien Finns rutiner muntliga/skriftliga, barn/vuxna? Förhindra smittspridning Orent till rent arbete Flytande tvål och vatten (barnen) Flytande tvål och vatten och/eller handdesinfektion (vuxna) Engångshanddukar Skrivna rutiner.

22 Hygienrond - protokoll Handhygien När tvättar barnen/personalen händerna? Före varje måltid och dukning Före mathantering Efter toalettbesök och blöjbyte Efter utevistelse Efter att ha snutit sig eller hjälpt ett barn Efter hantering av smutstvätt.

23 Handhygien Tillgång till tvål? En förutsättning för god handhygien: tvål och engångshandduk vid handfaten handsprit lättillgängligt för personalen engångshandskar handkräm

24 Hygienrond - protokoll Handduk Torkalternativ för barn och för vuxna? Engångshanddukar rekommenderas. Smitta kan spridas via tyghanddukar, tex salmonella, svinkoppor och ögoninfektioner

25 Hygienrond - protokoll Handdesinfektion För barnen och personalen när? När ingen synlig smuts förekommer kan handsprit ersätta tvål och vatten för personalen Vid infektionsutbrott även för barnen.

26 Hygienrond - protokoll Handskar Tillgång till handskar? När används de? Bör användas vid risk för kontamination av avföring, kräkning eller blod Ersätter INTE handtvätt Byt handskar mellan rena och smutsiga arbetsuppgifter.

27 Liten kommentar till Handhygien personal Inga smycken på händer och underarmar. Ingen nagellack eller lösnaglar. Inga eksem eller större sår. Handkräm för att förebygga torra händer. Handsprit efter och mellan blöjbyten/toahjälp och under epidemier, gärna oftare. Tvål kan torka ut händerna- handsprit är mer skonsamt. Obs! Vid magsjuka tvätt med tvål och vatten samt handsprit när händerna torkat ordentligt.

28 Bakterier flyger inte, de bärs! Under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige Under en ring ryms lika många bakterier som invånare i Europa I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning.

29 Hygienrond - protokoll Blöjbyte och pottor Finns muntliga eller skriftliga rutiner? Typ av underlägg? Hur ofta byts det? Hur rengörs ytan? Hur rengörs tvätthon? Används pottor? Hur rengörs de? Rutiner vid blöjbyte Allt ska finnas inom räckhåll Städbarhet

30 Blöjbyte Skrivna rutiner, alla ska veta! Engångsskydd på skötbordet byts mellan varje barn Torka av med ytdesinfektion mellan varje barn Möjlighet till handtvätt i direkt anslutning ska finnas Alltid använda engångshandskar och tvätta händerna samt handdesinfektion vid synlig smuts mellan varje barn! Soptunna med pedal.

31 Pottor Används pottor? Muntliga eller skriftliga rutiner? Hur rengörs de?

32 Pottor Smittspridningsrisken är större vid pottanvändning än vid toabesök. Bra att minska pottanvändandet så gott det går. Pottor ska förvaras på ett säkert sätt. Pottbesök ska endast ske inne på toa, i lugn och ro.

33 Pottor Pottan ska tömmas i toa och rengöras direkt. Efter varje barn. Rengörs med borstar som förvaras separat, torkas torra med papper. Ytdesinfektion när den är helt torr. Engångshandskar som tas av så snart rengöring är utförd.

34 Pottor och toalett Små toaletter i första hand. Sittring på befintliga toaletter är också att föredra framför pottor. Ofta svårt att förvara många pottor, särskild hylla eller skåp behövs. Riskmoment att tömma och rengöra många pottor.

35 Pottor och toalett Barnen ska uppmuntras tidigt till pottanvändande/sitta på toalett i hemmet. BVC pratar om potta redan vid åtta månaders ålder, bra initiativ! När det börjar fungera skapligt i hemmet får föräldrarna prata med förskolepersonal och komma överens om hur det ska stödjas på förskolan. HYFS i Västra Götalandsregionen har kommit fram till att det är omöjligt för personalen att läsa av signaler från alltför många små barn samtidigt. De bör ha kommit en bit på väg i pott-/toaanvändning i hemmet först. Ta upp frågan på förskolans föräldramöten. Kan finnas olika resurser på olika förskolor för att stödja blöjavvänjning. Vikten bör dock ligga på att det sker tidigt i hemmet och föräldrar behöver uppmuntran och information om fördelar med att bli av med blöjanvändandet.

36 Hygienrond - protokoll Ytdesinfektion Används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel? Typ? När? Var?

37 Hygienrond - protokoll Rengöring Rengöring omfattar? När, hur och hur ofta? Typ av leksaker, madrassöverdrag, personliga tillhörigheter. Daglig städning av lokaler Tvättrutiner för textilier och leksaker Skrivna rutiner Schema; vem, var, hur och hur ofta Identifiera riskområden (kök, toalett, skötrum etc.)

38 Hygienrond - protokoll Rengöring, forts. Tvättrutiner för textilier Madrasser, sängkläder och kuddar bör förvaras åtskilda Tvätt av sängkläder bör ske två gånger per månad samt vid behov Textiler ska alltid tvättas i så hög temperatur som möjligt Personliga tillhörigheter t.ex. muggar, nappar.

39 Hygienrond - protokoll Rengöring, forts. Vid spill av kroppsvätskor som urin, avföring och blod ska ytdesinfektion med alkohol användas. Använd engångshandskar. Torka först upp med torkpapper innan rengöring med ytdesinfektion. Vid kräkning och/eller diarré används Klorin. Vid övrig städning används rengöringsmedel och vatten. Örngott till sovkudde tvättas minst en gång per vecka i 60 C Sovkudde, filt och madrassöverdrag tvättas minst en gång i månaden i 60 C Kuddöverdrag till lekkudde tvättas minst en gång per månad i 60 C Mjukisleksaker som barnen gosar med tvättas varje vecka i 60 C Övriga tvättbara leksaker tvättas varannan månad samt vid behov 60 C

40 Allmänna råd FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Rekommendationer för tillämpningen av 9 kap.3, 2 kap. 4 och 26 kap. 19 miljöbalken. Pedagogisk omsorg som drivs i förskoleliknande form omfattas av dessa allmänna råd. Av 26 kap. 19 miljöbalken framgår att verksamhetsutövaren fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. Rutiner för bland annat : Städning av lokaler och inredning Rengöring av utrustning som används inom verksamheten såsom leksaker och gymnastikredskap. Rengöring av textilier som används i sovmiljöer såsom madrassöverdrag och örngott. Uppföljning och kontroll av den utförda städningen. Rengöring av städmaterial. Hur verksamhetsutövaren agerar vid misstanke om olägenhet för människors hälsa. Anmälningspliktiga verksamheters egenkontroll.

41 Planering av verksamheten Vid planeringen av en skolverksamhet bör frågor som rör städning och hygien i lokalerna beaktas. Det innebär bl.a. att lokaler och inredning bör vara så utformade att ansamling av damm motverkas och städning underlättas, t.ex. genom att: utforma utemiljöer och entréer på sådant sätt att smuts inte dras in i lokalerna förvara material på sådant sätt att städningen inte försvåras, till exempel genom förvaring i skåp och/eller lådor med lock undvika högt belägna horisontella ytor som kan samla damm såsom horisontella ventilationskanaler undvika textila golv och använda mattor, stoppade möbler, gardiner och annan textil inredning som kan samla damm så sparsamt som möjligt.

42 Städningens omfattning - lokaler och fast inredning Städningens omfattning bör dimensioneras utifrån verksamheten och belastningen i lokalerna. Lokaler som används stadigvarande, som t.ex. lekrum, klassrum, grupprum och korridorer, bör städas dagligen. Städningen bör omfatta rengöring av lättåtkomliga ytor, som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar, stoppade möbler och mattor, samt ytor som man ofta tar i med händerna, som t.ex. handtag och lysknappar. Hygienutrymmen, som t.ex. toaletter, skötrum och duschrum, bör städas dagligen, en till flera gånger. Ytor där risken för smittspridning är särskilt stor bör rengöras efter varje användning, t.ex. bör skötbord rengöras efter varje blöjbyte. Storstädning bör ske återkommande under året. Vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan städningen behöva utökas. Städmetoder

43 Hygienrond - protokoll Vädring Hur ofta och hur länge? 2-3 gånger per dag i cirka 5-10 minuter Framför allt i lekrum och sovrum där många vistas samtidigt under en längre tid.

44 Hygienrond - protokoll Vattenlek Erbjuds ute /inne? Hur? Vattenspridare rekommenderas före balja

45 Hygienrond - protokoll Mathantering Finns kök för matlagning? Finns avdkök? Deltar barnen i mathanteringen? Vad gör de? Deltar barnen i dukningen? Finns rutiner för mathantering för personal? Rutiner för mathantering för barnen?

46 Goda rutiner vid livsmedelshantering Gäller för såväl kökspersonal och pedagoger som för barn. Livsmedelshanteringen på förskolan regleras av Livsmedelslagen (2006:804) som bland annat kräver att verksamheten ska bedriva egenkontroll. Exempel på egenkontrollsystemets innehåll: För råvaror och ätfärdiga livsmedel ska det finnas rutiner för vilka kontroller som ska göras vid leverans och för förvaring och matlagning. För personal ska det finnas rutiner för hygien och arbetskläder. För lokaler och utrustning ska det finnas rutiner för rengöring, underhåll och avfallshantering. Kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet (eller motsvarande) har ansvar för tillsyn av livsmedelshanteringen

47 Hygienrond - protokoll Utevistelse Hur många timmar har ni som målsättning att vara ute? För att förebygga smittspridning Begränsa epidemier En bra målsättning bör vara två timmar per dag.

48 Hygienrond - protokoll Barnens sjukfrånvaro Sker registrering om orsak till sjukfrånvaro? Regler för hur länge barnen ska stanna hemma efter infektionssjukdom? Finns skrivna rutiner/muntliga?

49 Hygienrond - protokoll Handlingsplan vid infektionsutbrott Finns hygienrutiner vid händelse av utbrott av infektioner? Skrivna rutiner eller muntliga? Åtgärder.

50 50 Förstärkta hygienrutiner vid infektionsutbrott (som t.ex. magsjuka, streptokockinfektion, svinkoppor) Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. 1. Förutom normala rutiner för handtvätt används handsprit för både barn och personal. 2. Plastförkläde av engångstyp används vid diarré och kräkning. 3. Pottor rengörs enligt rutin direkt efter varje användning och ytdesinficeras efter rengöring. 4. Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker barnen brukar suga på. 5. Utevistelse extra viktigt. 6. Vädra lokalerna ofta. 7. Inga barn deltar i dukning och mathantering. 8. Håll strikt på 48-timmarsregeln vid magsjuka hos både personal och barn. 9. Undvik aktiviteter mellan avdelningarna. 10. Vikarier/poolpersonal ska i möjligaste mån undvika att gå mellan avdelningar vid utbrott. 11. Vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan städningen behöva utökas.

51

52 Hygienrond Vinsten med en hygienrond blir friskare barn och därmed också friskare personal!

53 Hygien i förskolan Källa: Smittskyddsenheten Västra Götaland Litteraturlista: Socialstyrelsen Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt Bengtsson M., Mannerquist K Hygienrond i förskolan.

54 Bra information till föräldramöte Det är viktigt att de som ska leda föräldramötet har gått igenom och diskuterat de utvalda diskussionsfrågorna och satt sig in i dessa tillsammans med övrig personal på förskolan samt förskolechef. Skriv ner förskolans regler och riktlinjer och ha med som ett underlag till mötet.

55 QUIZ Fråga 6 MRB Handhygien för personal, vilket alternativ är rätt? 1 Personal får inte ha klocka på handleden. X Personal får ha vigselring/förlovningsring på sig. 2 Personal får ha ofärgat nagelack.

56 QUIZ Fråga 7 MRB Vad ska ett hygienombud göra? 1. Representera den egna avdelningen när det gäller hygien. X. Genomföra hygienronder tillsammans med förskolechef och BVC-sköterska. 2. Helst byta alla blöjor så det görs hygieniskt rätt.

57 Tack för er uppmärksamhet och God Jul!

58 Elisabeth Skalare Levein

59