Miljöbalken och smittskydd

Transkript

1 Miljöbalken och smittskydd Linda Molander Fredrik Haux

2 Sid

3 Smittskydd i miljöbalken objektburen smitta

4 Miljöbalken (MB) Trädde i kraft 1999 ersatte 16 tidigare miljölagar, bl.a. hälsoskyddslagen och miljöskyddslagen. Regler om ansvar för att vidta åtgärder mot sällskapsdjur och objekt som bär smitta (objektburen smitta) flyttades till miljöbalken 2004 i och med översynen av smittskyddslagen. Syfte med lagen att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö En målstyrd ramlag En ramlag innehåller grundläggande värderingar, principer och riktlinjer och i mindre utsträckning detaljregler Det som regleras är målet, resultatet som ska uppnås Sid

5 Vem gör vad inom hälsoskyddsområdet Verksamhetsutövare ansvariga för att deras verksamhet följer lagen och inte utgör olägenhet för människors hälsa och miljön Kommunens miljönämnd tillsynsmyndighet över hälsoskyddsverksamheter i kommunen, samt ansvarar för att undanröja och spåra smitta från sällskapsdjur eller objekt Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna tillsynsvägledande inom områdena hälsoskydd och smittskydd för kommunernas miljönämnder Socialstyrelsen tillsynsvägledande för yrkesmässig hygienisk verksamhet Naturvårdsverket tillsynsvägledande för miljöfarlig verksamhet, t.ex. reningsverk och bioreningsanläggningar Sid

6 Exempel på objekt som kan sprida smitta Sid

7 Objektburen smitta i miljöbalken Förebyggande hälsoskyddsarbete Regleras i MB kap. 9 Verksamhetsutövaren är ansvarig Egenkontroll viktigt verktyg Tillsyn utförs av miljökontoret Prioriterat är anmälningspliktiga verksamheter (som förskola/skola, bassängbad och stickande/skärande verksamhet). Sid

8 Folkhälsomyndighetens allmänna råd inom hälsoskydd Folkhälsomyndigheten har allmänna råd med riktvärden för att undvika olägenhet för människors hälsa. Av vikt för smittskydd är: FoHMFS 2014:19 städning i skola, förskola, fritidshem FoHMFS 2014:18 ventilation FoHMFS 2014:12 bassängbad FoHMFS 2014:14 fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:17 temperatur inomhus FoHMFS 2014:16 radon FoHMFS 2014:13 buller inomhus Sid

9 Vägledning om städning/rengöring FoHMFS 2014:19 Städning i skolor, förskolor mm. Kompletterande vägledning om städning på vår webb Sid

10 FoHMFS 2014:19 städning AR gäller för skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Gäller även för pedagogisk omsorg som drivs i förskoleliknande form Vid bedömning om det finns risk för olägenhet för människors hälsa i t ex en förskola eller skola ska städning, städrutiner eller städmetoder vägas in Sid

11 FoHMFS 2014:19 städning Utforma utemiljöer och entréer på sådant sätt att smuts, jord, sand inte dras in i lokalerna. Förvara material på sådant sätt att städningen inte försvåras, till exempel genom förvaring i skåp och/eller lådor med lock. Undvika högt belägna horisontella ytor som kan samla damm som horisontella nedhängande ventilationskanaler och armaturer. Undvika textila golv, mattor, stoppade möbler, gardiner och annan textil inredning som kan samla damm så sparsamt som möjligt. Sid

12 FoHMFS 2014:19 städning Städningens omfattning Städningens omfattning bör dimensioneras utifrån verksamheten och belastningen i lokalerna. Städningen bör utökas om lokalerna används kvällstid eller helger. Lokaler som används stadigvarande, som t ex lekrum, vilrum, klassrum, grupprum och korridorer, bör städas dagligen. Städningen bör omfatta rengöring av lättåtkomliga ytor, som t ex golv, bord, bänkar, stolar, stoppade möbler och mattor, samt ytor som man ofta tar i med händerna, som t ex handtag och lysknappar, vattenkranar, spolknappar osv. Sid

13 Städningens omfattning forts Hygienutrymmen, som toaletter, skötrum och duschrum, bör städas dagligen, en till flera gånger. Ytor där risken för smittspridning är särskilt stor bör rengöras efter varje användning, t ex bör skötbord rengöras efter varje blöjbyte. Storstädning bör ske återkommande under året och omfatta golv, inredning, väggar med grov struktur, högt belägna ytor, belysningsarmaturer, ventilationsdon, textil inredning, golvbrunnar mm. Vid utbrott av smittsamma sjukdomar kan städningen behöva utökas. Sid

14 Objektburen smitta smittspårning och undanröjande av smitta Miljöbalken 9 kap. 14 och 15 : Kommunen ska underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet Vid misstanke om att ett objekt eller sällskapsdjur bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, skall kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning Sid

15 MB 9:15 centrala begrepp Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson eller ett objekt bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, skall kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. -MB 9 kap 15 Sid

16 Samverkan Viktigt med samverkan mellan kommuner, smittskyddsläkare, labb (för provtagning) och andra myndigheter vid misstänkt objektburen smitta! Bra om det finns upparbetade rutiner redan innan det är skarpt läge. Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor. (Miljöbalken 9 kap 14 ) Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta den kommun som ansvarar för att åtgärder vidtas mot djur eller objekt som sprider eller misstänks sprida smittsam sjukdom. Smittskyddsläkaren ska på begäran få information om beslut som fattas eller åtgärder som planeras eller vidtas enligt miljöbalken. Sid (Smittskyddslagen 6 kap 7 )

17 Kommunernas beredskap vid objektburen smitta MSB-finansierat krisberedskapsprojekt ( ) Uppföljning och utvärdering av kommunernas beredskap vid misstänkt objektburen smitta Identifiera eventuella behov av stöd för en stärkt beredskap Webbenkät till samtliga kommuner Uppföljande intervjuer med kommuner och smittskyddsläkare Sid

18 Resultat objektburen smittaprojektet Flera av begreppen i MB 9:15 uppges vara otydliga 53 % resp. 38 % svarar att det är mycket eller ganska otydligt vad som avses med objekt resp. allvarlig smittsam sjukdom Nära hälften av de svarande kommunerna (48 %) anger att de inte har några dokumenterade rutiner gällande hantering av objektburen smitta enl. MB 9:15 Två av tre svarande kommuner (66 %) anger att de inte har eller inte vet om de har dokumenterade rutiner för samverkan med smittskyddsläkaren De flesta som har samverkat med smittskyddsläkaren uppger att det har fungerat bra Stort behov av vägledning på området Sid

19 Resultat objektburen smittaprojektet Samverkan med kommunerna fungerar överlag bra, men det finns skillnader i hur samverkan ser ut i de olika regionerna Generellt inte lika utvecklad samverkan med de mindre kommunerna Upplever att beredskapen är väldigt varierande Högre beredskap i större kommuner med mer erfarenhet Behov av en kunskapsuppbyggnad på området i vissa kommuner Behov av vägledning gällande arbetet med objektburen smitta Sid

20 Era erfarenheter av objektburen smitta Vad har ni sett? Samarbeten när det gäller förebyggande arbete? Samarbeten vid misstänkt smitta? Vad har funkat bra? Vad har funkat mindre bra? Vad ser ni för behov? Hur kan vi stödja er? Sid

21 Lästips Läs mer på Sid.

22