Inomhusmiljön i skolan

Transkript

1 Inomhusmiljön i skolan Vägledning från Folkhälsomyndigheten Material från Folkhälsomyndigheten Webbsidor med kompletterande vägledning Kompletterande vägledning om ventilation (fd meddelandeblad om ventilation) Vägledning om egenkontroll enligt miljöbalken (fd meddelandeblad om egenkontroll) Vägledning om städning specifikt för projektet inomhusmiljön i skolan Vägledning om ventilation specifikt för projektet inomhusmiljön i skolan Vanliga frågor om städning och ventilation FAQ Stöd vid kontakt med skolan Förslag på informationsbrev om projektet riktat till skolan (PDF-dokument, 158 kb) 1

2 Inspektion av skolor Inför inspektionen: Hur kan VU förbereda sig på besöket? Dokument över ventilationen och aktuella ventilationsflöden, senaste OVK-protokoll Uppgifter om ventilationsflöden och antal personer som normalt vistas i respektive rum Städschema m.m. Information om vilka som bör närvara vid inspektionen rektor, driftansvarig för ventilation, vaktmästare m.fl. Under inspektionen: Genomgång innan rundvandring Berätta hur inspektionen kommer att gå till Gå igenom egenkontrollprogrammet Diskutera vilka lokaler som kan vara lämpliga att titta på Inspektion av lokalerna Ventilation/luftkvalitet 2

3 Inspektion av skollokaler gällande ventilation/luftkvalitet Vid inspektion av lokalerna kan man till exempel titta efter: En inspektion kan naturligtvis läggas upp på flera sätt men det kan vara bra att först träffas och diskutera igenom inspektionen, att gå igenom egenkontrollprogrammet och vilka lokaler som kan vara lämpliga att titta på. Vilka som följer med på inspektionsrundan gällande ventilation/luftkvalitet kan också variera, men rektor, driftansvarig för ventilation, vaktmästare m.fl. kan vara lämpliga deltagare. Inför själva inspektionen är det bra att gå igenom skolans egenkontrollprogram, om till exempel: Inspektion av skollokaler gällande ventilation/luftkvalitet Egenkontrollprogram: Är den organisatoriska ansvarsfördelningen för drift och underhåll av ventilationen är tydlig och dokumenterad? Finns rutiner för drift och underhåll av ventilationen och är de dokumenterade? Finns rutiner för felanmälan, vid driftstörningar, är de dokumenterade? Finns rutiner för att följa upp hur personal och elever upplever luftkvaliteten i lokalerna? Är ventilationens drift är anpassad efter skolans öppettider? Ventilationen bör sättas på minst en timme före skolstart för att luften ska vara bra. Finns vädringsrutiner om det skulle behövas? Finns det även rutiner för undvikande av vädring vid pollensäsong? På skolor ändras ofta lokalernas användning (med eller utan ombyggnad), hur kontrollerar skolan att ventilationen blir tillräcklig vid förändringar? Inför större förändringar ska tillsynsmyndigheten kontaktas. 3

4 Inspektion av skollokaler gällande ventilation/luftkvalitet Egenkontrollprogram: Finns tillgång till det senaste OVK-protokollet? Har eventuella anmärkningar åtgärdats eller finns det en handlingsplan? Har rutinerna för drift och skötsel setts över för att undvika att bristerna återkommer? Hur ofta luftfilter byts i tilluftsdonen? Filter bör bytas i aug efter pollensäsongen och i januari, för att undvika att pollen och mögelsporer som fastnat i filtret under pollen respektive mögelsäsong (hösten) tillförs luften. Finns rutiner för rengöring av luftkanaler i egenkontrollprogrammet? Finns rutiner för kontroll av om luftkanalerna behöver rengöras? Finns det klagomål på luften från elever eller personal? Inspektion av skollokaler gällande ventilation/luftkvalitet Inspektion: Hur upplevs luften i skolan när man går in första gången? Hur upplevs luften i respektive rum, lokal, när man går in första gången? Frånluftdon i korridorer, finns överluftdon mellan klassrum och korridor? Finns korridorer utan tilluft? Hur upplevs luften där? Finns anvisningar om hur många personer som kan vistas i respektive klassrum/lokal baserat på aktuella flöden i lokalerna och gällande riktvärden? Finns det klassrum där för många elever vistas och ventilationen inte räcker till? Finns det klassrum eller andra lokaler där elever mår dåligt? Vilka luftflöden finns där? Andra problem i lokalen, fuktskador till exempel? Är till-och frånluftdon dammiga? Frånluftdon kan vara mer eller mindre fyllda med damm vilket påverkar funktionen och tyder på dåliga rutiner för rengöring/städning. Finns tilluft respektive frånluft i donen, pröva med papper eller röktest. 4

5 Inspektion av skollokaler gällande ventilation/luftkvalitet Skolans egenkontroll gällande ventilation Skriftliga rutiner bör finnas för att löpande kontrollera att ventilationens funktion och luftkvaliteten i övrig är så bra att inte olägenhet för människors hälsa uppkommer. I egenkontrollprogrammet bör det finnas: Uppgifter om hur det organisatoriska ansvaret gällande ventilationens drift och underhåll är uppdelat. Rutiner för drift och underhåll av ventilationen. Till exempel byte av luftfilter och rengöring av ventilationskanaler och don. Rutiner för kommunikation med fastighetsägare gällande ventilation. Rutiner för att ta emot klagomål på luftkvalitet. Rutiner för felanmälan av ventilationen. Vem som ansvarar och vem som utför jobbet. Kommunikation mellan fastighetsägare och skolan gällande åtgärder, prioriteringar, tidsplaner. Rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärd, hur blev resultatet av åtgärden? Rutiner för åtgärder om ventilationen slutar fungera, vid driftstörningar, till exempel vädringsrutiner. Rutiner för att säkerställa att ventilationen blir tillräcklig vid förändring av lokalers användning, med eller utan ombyggnation. Rutiner för att ta reda på hur elever och personal upplever luftkvalitet i skolan, enkäter till exempel. Städning 5

6 Tillsyn av städning i skolan Lokalens städbarhet Lokalens planering Material, ytskikt Inredning Åtkomlighet Förvaring av städutrustning Tillsyn av städning i skolan Städfrekvens - städbehov Daglig städning Rengöring av gymnastikredskap Storstädning 6

7 Tillsyn av städning i skolan Städmetoder Torrmoppning Fuktmoppning Våttorkning Rengöring av tagytor Ytor som man tar på ofta tex lysknappar, dörrhandtag Dammsugning av textila material Rengöringsmedel Tillsyn av städning i skolan Upphandling av städning Bedömning av städning Huvudsakligen systemtillsyn Hur personal och elever upplever städningen Inspektion Skolans egenkontrollprogram för städning 7

8 Vid inspektion av lokalerna kan man till exempel titta efter: Om det finns dörrmattor vid entréer. Smuts ska hindras att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten. Dammskikt och fläckar på golv, damm under möbler eller bakom dörrar. Dammet samlas oftast där luften står stilla. Finns det dammskiktpå hyllor och andra horisontella ytor? Om det finns damm och fläckar vittnar det om bristfällig städning. Att stryka med handen över horisontella ytor och hyllor ger en bild av hur väl dessa ytor rengörs. Golv och hyllor och andra horisontella ytor bör moppas och torkas av dagligen. Om det görs hinner inte dammet samlas nämnvärt. Lokaler med mycket möbler och saker. Dessa lokaler är svårstädade och tar därmed längre tid att städa. Här samlas mer damm än i lokaler med mindre möbler. Kan man ta bort möbler ur lokalen? Om det finns mycket stoppade möbler i lokalerna? Finns rutiner för rengöring av dessa? Daglig dammsugning av dessa bör ske. Kan stoppade möbler tas bort eller bytas ut mot möbler utan textil stoppning? Textil inredning som textila bullerabsorbenter på väggar eller hängande från tak, textila anslagstavlor, textila mattor, heltäckningsmattor. Textil inredning bör generellt undvikas i skolor. Textila bullerabsorbenter bör bytas ut mot absorbenter utan textil yta. Platt monterade textila absorbenter i tak kan dock användas. Finns rengöringsrutiner för textil inredning i skolans egenkontrollprogram? Väggar med grov struktur, tegelväggar, horisontellt liggande panel. Finns det damm samlat här? Städrutiner för väggar med grov struktur bör finnas i städschemat. Linoleumgolvsom mjölar, ett vitt pulver på golvet som fastnar under skosulorna eller på handflatan om man stryker över golvet, vittnar om felaktigt underhåll och användande av polish på golvet. Vilka städrutiner finns för linoleumgolv? Generellt gäller att golvvård bör utföras enligt golvleverantörens anvisningar. Om golven är hela och därmed lättstädade eller finns det trasiga delar eller sprickor i golvmattan? Trasiga golvmattor bör åtgärdas. Slitna parkettgolv bör slipas och lackeras. Finns rutiner för underhåll av golv, väggar med mera? 8

9 Luktar det illa i toaletter/hygienlokaler? Urinlukt? Finns ingrodd smuts? Det vittnar om dålig daglig städning. Är det lättstädat, är golvmattan uppvikt mot väggen för att underlätta städning? Om det är klinkergolv, hur städas detta? Enbart våttorkning är inte tillräcklig rengöring i toalettrum. Rengöringsmedel bör användas. Används separata moppar för varje toalettrum? Står det i städrutinerna? Hålls kakel och klinker i duschrumrena? Finns Ingrodd smuts, svartmögel? Hur ser avloppsbrunnar ut? Ingrodd smuts? Används rengöringsmedel på golven i duschrum och omklädningsrum? Finns specifika rutiner för städ av duschrum och omklädningsrum? Gymnastikredskap och gymnastikmattor. Finns ingrodd smuts? Städas utrymmet där redskap och mattor förvaras? Finns rutiner i egenkontrollprogrammet för rengöring av redskap och städning av förvaringsrum för redskap? Hur städskrubbar ser ut? Är det rent? Luktar det rent? Torkas moppar och trasor här? Finns det i så fall lämpliga torkmöjligheter för moppar? Finns utslagsvask? Är städskrubbarna frånluftsventilerade? Tagytorsom lysknappar, vattenkranar, dörrhandtag. Finns ingrodd smuts? Finns rutiner för rengöring av tagytor? Skolans egenkontrollprogram för städning I en skolas egenkontrollprogram gällande städning bör det finnas skriftliga rutiner för att fortlöpande kontrollera att lokalerna hålls välstädade och i gott skick för att undvika att olägenhet för människors hälsa uppstår. 9

10 I skolans egenkontrollprogram är det lämpligt om det finns uppgifter om: Fördelningen av det organisatoriska ansvaret för städningen på skolan. Vilken omfattning städningen ska ha (daglig städning, höghöjdstädning, storstädning m.m.). Hur ofta städning ska ske. Vad som ska städas. Rengöringsrutiner gällande gymnastikredskap. Rengöringsrutiner gällande tagytor, t ex. lysknappar, dörrhandtag. Rutiner för utökad städning vid utbrott av smitta. Vem som utför städningen, vem städar var och när? Om personal på skolan ansvarar för viss städning ska det stå i egenkontrollprogrammet. I skolans egenkontrollprogram är det lämpligt om det finns uppgifter om: Vilka städmetoder och städkemikalier som ska användas och var, på vilka ytor, de ska användas. Hur uppföljning av städresultat ska ske, både från städbolag och från skolans sida. Hur klagomål på städningen hanteras. Skriftliga rutiner för hur verksamhetsutövaren undersöker och bedömer risker med städmetoder och städkemikalier. Skriftliga rutiner för upphandling av städning. Rutiner för hur städavtalet kan sägas upp om städningen utförs bristfälligt. Med mera... 10