Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt

Transkript

1 Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt Miljö- och hälsoskyddsenheten i Österåker Rapport maj 2015

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Utförande och metod... 4 Följande skolor har inspekterats:... 5 Följande aspekter har kontrollerats:... 5 Resultat... 7 Diskussion Sida 2 av 13

3 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under oktober till och med april 2014/2015 inspekterat ventilation och städning i Österåkers skolor. Inspektionerna har utförts inom ett nationellt tillsynsprojekt som Folkhälsomyndigheten är samordnare för. En gemensam checklista har tagits fram av kommunerna som tillhör MSL- en miljösamverkan mellan kommunerna i Stockholms län. Det som kontrollerades var rutiner för egenkontroll av ventilation och städning. MHE bedömde att 12 av de 22 inspekterade skolorna hade en tillräcklig egenkontroll inom områden som tillhör ventilation. Anledning till brister i egenkontrollen var främst avsaknaden av kunskap om hur många personer ventilationen i klassrumen är dimensionerad för. Endast 1 skola har en konstaterad bristfällig ventilation i en del av en byggnad och där kommer ventilationssystemet att bytas ut under sommaren. MHE bedömde att endast 4 av de 22 inspekterade skolorna hade en tillräcklig egenkontroll inom området städning. Anledningar till brister i egenkontrollen var främst avsaknad av rutin för tvätt av textilier inkl. samlingsmattor och att det var dammigt på hög höjd. I 2 av dessa verksamheter var rengöringen av bl.a. golv så bristfällig att ärendena kommer att drivas vidare och uppföljning kommer att ske. Samtliga skolor har fått en inspektionsrapport där resultatet från inspektionen framgår. Där det funnits brister har MHE uppmanat verksamheten att åtgärda dessa brister alt. kontakta fastighetsägaren för att utreda och åtgärda bristerna. MHE kommer att följa upp åtgärdsarbetet. Det som bedömts som mindre allvarliga brister kommer att följas upp vid kommande ordinarie tillsyn. Bakgrund Ändamålet med städning är att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen, t.ex. mögel, kvalster, bakterier, virus, pollen, pälsdjursallergen och kemikalier, som kan påverka människors hälsa negativt. Både det luftburna dammet och det som finns på golv, hyllor, armaturer m.m. har betydelse för luftkvaliteten. Bristfällig städning kan bidra till kliande ögon, irriterade slemhinnor och allmän trötthet. Personer med astma, allergi och annan överkänslighet kan få förvärrade besvär i lokaler med dålig städning. Folkhälsomyndigheten är samordnare av ett nationellt tillsynsprojekt som fokuserar på inomhusmiljöfrågor i skolor. Sveriges kommuner har haft möjlighet att delta i detta projekt och tillsynen har bedrivits mellan oktober 2014 och april Bakgrunden till projektet är att Socialstyrelsen i ett tidigare regeringsuppdrag utrett problembilden på astma- och allergiområdet kopplad till barnens arbetsmiljö i skolan. I Socialstyrelsens rapport Allergi i skola och förskola 2013 beskrevs bland annat att inomhusmiljön i skolor skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att Sida 3 av 13

4 särskilt många personer vistas samtidigt på en relativt liten yta, vilket innebär höga krav på t.ex. ventilation och städning. Utredningen visade också att det fanns en rad brister i skolans inomhusmiljö där många lokaler inte uppfyllde de krav som fanns. Miljöhälsorapport 2013 stödde bilden av att skolorna i landet hade stora brister vad gäller inomhusmiljön. Österåkers kommun har deltagit i detta projekt. 22 av kommunens skolor har inspekterats. Syfte Syftet med projektet är att inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor ska förbättras och att miljöbalkens krav på inomhusmiljön ska uppfyllas. Ny tillsynsvägledning, seminarier och sammarbete mellan kommuner bidrar till en kompetensutveckling hos inspektörerna. Ett nationellt tillsynsprojekt gör att man får en lägesbild av inomhusmiljön i skolor i hela landet. Utförande och metod MHE har inför projekt deltagit i ett seminarium där Folkhälsomyndigheten bl.a. presenterade den vägledning om ventilation och städning som tagits fram. Alla grund- och gymnasieskolor i Österåkers kommun, 24 stycken, ingick i projektet. Alla förutom två av dessa har inspekterats hittills. Vid inspektionerna användes en checklista. Checklistan som tagits fram i ett MSL (miljösamverkan)-sammarbete mellan kommunerna i Stockholms län har utformats med stöd av Folkhälsomyndighetens allmänna råd och vägledningar om ventilation och städning. Checklistan har två delar. En del med frågor kring egenkontroll av ventilation och städning och en del med kontrollområden att inspektera. Om skolan upplevde problem med buller orsakat av ventilationen gjordes en indikerande bullermätning. I vissa fall gjordes uppföljning av tidigare konstaterade brister. Verksamheterna hade fått checklistan utskickad inför inspektionen. Efter varje inspektion skickades en rapport till verksamhetsutövaren med en sammanfattning av inspektionen, inklusive de noteringar och anmärkningar som framkommit. Det som bedömts som mindre allvarliga brister kommer att följas upp vid kommande ordinarie tillsyn. Allvarligare brister följs upp genom att åtgärder redovisas till MHE eller med uppföljande tillsynsbesök. Sida 4 av 13

5 Följande skolor har inspekterats: 1. Bergsättraskolan 2. Hackstaskolan 3. Ljusterö skola 4. Margretelundsskolan 5. Roslags-Kulla skola 6. Rydbo skola 7. Sjökarbyskolan 8. Skärgårdsstadsskolan 9. Solskiftesskolan 10. Söraskolan 11. Tråsätraskolan 12. Åkerstorpsskolan 13. Akers friskola 14. Prolympia 15. Korallens friskola 16. Fredsborgsskolan 17. Rydbo friskola 18. Österåkers gymnasium 19. Fredsborgsskolans högstadium 20. It-gymnasiet 21. Skärgårdsgymnasiet 22. Solbackens Montessoriskola Följande aspekter har kontrollerats: Egenkontroll Egenkontroll enligt miljöbalken är ett förebyggande arbete där verksamhetsutövaren fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. För att egenkontrollen ska fungera ska den vara ständigt pågående och anpassad till de risker som kan medföra att verksamheten inte efterlever miljöbalken. Alla som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder där det finns en risk för att verksamheten kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön omfattas av kravet på egenkontroll enligt miljöbalken. Miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll (26 kap. 19 miljöbalken) utgör tillsammans med de allmänna hänsynsreglerna grunden för verksamhetsutövarens egenkontroll. Den som yrkesmässigt bedriver en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska även följa Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Skolor är anmälningspliktiga och omfattas därmed av förordningen. I förordningen anges bl.a. att verksamhetsutövaren fortlöpande ska undersöka och Sida 5 av 13

6 bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras. Vid inspektionen granskades egenkontrollrutiner och dokumentation inte i sin helhet utan endast för städning, ventilation och i vissa fall områden där brister noterats vid tidigare inspektion. Exempel på egenkontrollrutiner som granskats inom dessa områden kan vara ansvar och frekvens för städning/rengöring av olika områden (t.ex. hyllor, textilier och mattor), rutin för rengöring av ventilationsdon, kännedom om att OVK har utförts och om vad resultatet visade, kännedom om den maximala personbelastningen i klassrum och rutin för att anmäla och dokumentera brister. Ventilation I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) anges riktvärden för ventilation som kan tillämpas i bl.a. skolor. Dessa riktvärden kan användas för bedömning av olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 miljöbalken. Här anges bl.a. att uteluftsflödet inte ska understiga 7 l/s per person med ett tillägg på 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea och att en koldioxidhalt som regelbundet överstiger 1000 ppm i rum där elever vistas kan vara en indikation på att ventilationssystemet inte är anpassat till verksamheten. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning för inspektion av ventilation i skolan. Här anges att det i skolans egenkontrollprogram bl.a. ska finnas rutiner för drift och underhåll av ventilationen, vem som ansvarar för drift och underhåll och rutiner för felanmälan. Verksamheten bör ha tillgång till protokoll från den senaste obligatoriska ventilationskontrollen (OVK), uppgifter om ventilationsflöden i respektive rum och information om det maximala antal personer som kan vistas i de olika rummen utan att ventilationen blir bristfällig. I vägledningen anges att filter i tilluftsdonen bör bytas 2 ggr/år (i augusti efter pollensäsong och i januari) för att undvika att pollen och mögelsporer som fastnat i filtret under pollen respektive mögelsäsong tillförs luften. Höga koldioxidhalter i klassrum beror antingen på att ventilationen fungerar bristfälligt eller på en för hög personbelastning i förhållande till ventilationens beräknade kapacitet. Det kan även vara en kombination av de båda. Det är därför viktigt att skolorna anpassar antalet elever utifrån ventilationens kapacitet. En förutsättning är då att skolorna får kännedom om den maximala personbelastningen i ett klassrum. För att göra en bedömning av luftflödet i till- och frånluftsdon kontrollerade MHE draget med hjälp av papper. Inga flödesmätningar utfördes. Koldioxidhalten i ett urval av klassrummen kontrollerades med en koldioxidmätare. Sida 6 av 13

7 Städning Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) ger rekommendationer som kan användas till stöd för bedömningar av olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 miljöbalken. I råden står det bl.a. att det i verksamheten bör finnas rutiner för bl.a. städning av lokaler och inredning, uppföljning och kontroll av städningen, rengöring av städmaterial och hur verksamhetsutövaren agerar vid misstanke om olägenhet. Vidare står det att lokaler som används stadigvarande t.ex. klassrum, grupprum och korridorer bör städas dagligen och omfatta lättåtkomliga ytor, som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar, stoppade möbler och mattor samt ytor som man ofta tar i med händerna, som t.ex. handtag och lysknappar. Toaletter bor städas en till flera gånger dagligen. Storstädning bör ske återkommande under året och omfatta t.ex. golv, inredning, väggar med grov struktur, högt belägna ytor, belysningsarmaturer, ventilationsdon och textil inredning. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning för inspektion av städning i skolan som en komplettering till rådet om städning. I denna står det mer utförligt om hur en lokal ska vara utformad ur städbarhetssynpunkt och vad som är en bra och tillräcklig städning. Exempelvis bör en entré vara indelad i tre zoner, en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten. Skåp är att föredra framför öppna hyllor som samlar betydligt mer damm. Textila mattor och stoppade möbler bör undvikas. I det fallet stoppade möbler och textila mattor finns bör de dammsugas dagligen för att motverka att damm och allergen från pälsdjur samt pollen ackumuleras. Vägledningen rekommenderar en storstädning två till tre gånger per år. Vid storstädningen bör bl.a. textila mattor djuprengöras på platsen eller skickas på tvätt, gardiner tvättas eller bytas, möbler med stoppad klädsel rengöras/tvättas och hyllor rengöras grundligt. Resultat Av de 22 verksamheter som MHE har inspekterat är 13 kommunala och 9 privata. Av de 13 kommunala verksamheterna har 7 verksamheter ett centralt upphandlat städbolag och 6 verksamheter egen anställd städpersonal. Av de 9 privata verksamheterna anlitar 6 verksamheter ett städbolag och 3 verksamheter har egen anställd städpersonal. 16 verksamheter har det kommunala fastighetsbolaget Armada Fastigheter AB som fastighetsägare. Nedan redovisas antalet skolor som fått anmärkning inom olika delar som rör ventilation. Sida 7 av 13

8 Diagrammet visar antalet skolor med olika anmärkningar rörande ventilation. En anmärkning inom egenkontroll kan innebära att verksamheten saknar rutin inom en eller flera områden som rör ventilation alternativt att rutinen inte följts och brist har konstaterats i samband med inspektion. 10 verksamheter fick en eller flera anmärkningar gällande egenkontrollen för ventilationsfrågor. 8 verksamheter saknade kunskap om hur många personer ventilationen i respektive klassrum var anpassad för. Deplacerade don (don som sitter i vistelsehöjd) förekom sparsamt i verksamheterna. 2 av verksamheterna där deplacerade don förekom hade i vissa av klassrumen möblerat för donen. I endast 1 av verksamheterna bedömdes ventilationen som så bristfällig i en del av en byggnad att åtgärder krävs. Anledningen till den bristfälliga ventilationen är en för hög personbelastning i klassrummet. I ytterligare 2 verksamheter finns misstanke om en bristfällig ventilation. MHE har dock med hjälp av koldioxidmätning inte kunnat konstatera detta i samband med inspektionen. Den ena av verksamheterna har en helt ny ventilation som är rörelsestyrd. Vid inspektionen var inte personantalet i rummet så pass stort att MHE utförde koldioxidmätning. MHE lånade dock ut koldioxidmätaren så att verksamheten på egen hand har kunnat utföra mätningar som indikerat för höga koldioxidhalter. Den andra av verksamheterna har i vissa klassrum fått klagomål på ventilationen från skolans personal. MHE:s koldioxidmätning visade att koldioxidvärdet vid lektionens slut tangerade det värde som indikerar att ventilationssystemet inte räcker till. Sida 8 av 13

9 2 verksamheter kunde inte visa att det fanns någon utförd aktuell OVK. Buller från ventilationen var inget som systematiskt kontrollerades vid inspektionerna. Dock var bullret från ventilationen så pass tydligt i en skola att indikerande mätningar utfördes med ljudnivåmätare Brüel & Kjaer Mätningen visade i vissa lektionssalar/studiesalar ekvivalenta ljudnivåer upp mot 50 dba och i vissa fall var ljudet av lågfrekvent karaktär (riktvärdet för ekvivalent ljud är 30 dba). Radonmätningar har nu utförts och redovisats för samtliga verksamheter utom 1. Ingen av verksamheterna har radon över 200 Bq/m 3. Nedan redovisas antalet skolor som fått anmärkning inom olika delar som rör städning. Diagrammet visar antalet skolor med olika anmärkningar rörande städning. En anmärkning inom egenkontroll kan innebära att verksamheten saknar rutin inom en eller flera områden som rör städ alternativt att rutinen inte följts och brist har konstaterats i samband med inspektion. 18 verksamheter fick en eller flera anmärkningar gällande egenkontrollen för städfrågor. Samtliga verksamheter hade en egenkontrollrutin där dammtorkning på hög höjd ingick. I samband med inspektionen noterade MHE dock att höghöjdsytor i 12 verksamheter var i dammigaste laget. Sida 9 av 13

10 Många av verksamheterna hade i vissa klassrum klädda stolsdynor, gardiner och klädda soffor. 11 av verksamheterna hade bristfälliga rutiner för rengöring av dessa textilier. Heltäckningsmatta förekom inte i någon verksamhet. I 3 av verksamheterna var ventilationsdon dammiga. 1 2 verksamheter var rengöring av golv bristfällig. Bristen innebar att det var smutsigt och dammig speciellt i hörn samt på lister och rör. En av dessa verksamheter var samma som fått anmärkning gällande svårrengörbara ytor. Exempel på detta var elsladdar på golv och inredning som ska hänga på vägg som inte satts upp. Kanter längs med väggar är smutsiga. 4 verksamheter saknade rutin för rengöring av samlingsmattor. Samlingsmattor förekommer främst i skolverksamhet för de lägre åldrarna. I några verksamheter hade personalen ansvar för t.ex. att dammsuga samlingsmattor och damma hyllplan i klassrummen. I dessa verksamheter saknades dock rutiner för att informera personalen om detta ansvar vilket resulterade i ett varierat resultat beroende av vilket klassrum som inspekterades. Ett fåtal verksamheter hade ett tre-stegs-system vid entréerna (galler, borst och matta). En av verksamheterna hade en entré som saknade samtliga steg för att stoppa att smuts från skor fördes vidare in i verksamheten. MHE noterade dock inte i någon Sida 10 av 13

11 av verksamheterna problem p.g.a. smuts från skor. De flesta av verksamheterna hade någon form av matta vid entrén för att suga upp väta. Rengöringsfrekvens för entrémattorna varierade stort. Mattorna skickade på tvätt allt från varannan vecka till aldrig. Mattorna dammsögs dock regelbundet. Diskussion Vid föregående tillsyn av inomhusmiljön i kommunens skolor (2012) inspekterade MHE bl.a. ventilation. Under 2013 följde MHE upp de brister som hade konstaterats. Vid MHE:s inspektioner av ventilation inom detta projekt konstaterades en förbättring gentemot tidigare inspektion. Fler av verksamheterna hade en bra egenkontroll gällande ventilation och antalet konstaterade brister var mycket lägre än vid föregående inspektion. För 1 verksamhet där bristfällig ventilation konstaterats redan vid föregående inspektioner kommer ett nytt ventilationssystem att installeras under sommaren MHE kommer att under hösten 2015 följa upp hur det går för de 2 verksamheter som befarar bristande ventilation och som nu arbetar med dessa frågor inom egenkontrollen. MHE har skickat ut inspektionsrapporter till verksamheterna där uppföljning krävts gällande bl.a. avsaknad av kunskap om personbelastning. Det kommunala fastighetsbolaget fick även information om att verksamheterna saknade denna kunskap. För de flesta av verksamheterna har fastighetsbolaget tagit fram och försett verksamheterna med denna information. För den verksamhet som har höga bullernivåer kommer ärendet att fortsätta handläggas. Fastighetsägaren har kommunicerats om störningen. MHE avvaktar yttrande från verksamhet och fastighetsägare. För den verksamhet som inte redovisat resultat från utförd radonmätning finns ett föreläggande från 2014 som kommer att följas inför mätsäsongen 2015/2016. De verksamheter som hade förmöblerade don åtgärdade redan det mesta i samband med inspektionen. Vid inspektionen 2012 var det förhållandevis få skolor som hade en dokumenterad egenkontroll av de viktigaste frågorna inom ventilationsområdet. Resultatet i detta projekt visade att fler verksamheter blivit medvetna om sitt ansvar att ha en egenkontroll och inte enbart förlita sig på att fastighetsägaren har kontroll över att allt fungerar även om det i flesta fall är fastighetsägarens ansvar att utföra ventilationsåtgärder. För att egenkontrollen ska fungera krävs att ansvarsfördelningen är känd för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och att felanmälningar, Sida 11 av 13

12 förebyggande arbeten, undersökningar och åtgärder kommuniceras dem emellan. För att detta ska fungera krävs en dokumenterad egenkontroll. MHE har inte tidigare utfört tillsyn där städningen kontrollerats specifikt som i detta projekt. När det föreligger brist i städning kan vara svårt att avgöra, i alla fall om det inte är helt uppenbart. Bedömningen kan säkerligen även skilja sig beroende av vilken inspektör som utför tillsynen. Den vägledning om städning i skolan som Folkhälsomyndigheten tagit fram samt även de diskussioner som förts inom Miljösamverkan Stockholm har hjälp till vid inspektion av städning. Vid MHE:s inspektioner av städning visade det sig ofta att verksamheter som hade bra rutiner för egenkontroll av städning även hade en bra städning i verkligheten. Verksamheter som inte kommit lika långt med egenkontrollrutiner för städning var ofta de verksamheter där bristande städning konstaterades vid inspektion. Rutiner gör så att inget riskerar att glömmas bort eller blir beroende av att olika personer utan uttalat ansvar ser till att städning utförs. Variationer i städresultat förekom. Den variation som förekom hade inte att göra med om verksamheten var kommunal eller privat. Variationen bedöms inte heller bero på om städningen utförs av ett städbolag eller en egen anställd städpersonal. De vanligaste bristerna var bristfällig dammtorkning på hög höjd och avsaknad av dokumenterade rutiner för ansvar och frekvens för tvätt av olika typer av textilier inkl. samlingsmattor. MHE har i inspektionsrapporterna som skickats ut till verksamheterna som haft brister inom endast dessa områden bedömt att åtgärd kan utföras inom egenkontrollen. Uppföljning kommer att ske i samband med nästa ordinarie inspektion. För de 2 verksamheter där en bristfällig städning av bl.a. golv konstaterats har MHE bedömt att dessa ärenden ska drivas vidare då uppföljningar behöver göras. MHE hade när checklistan togs fram som ambition att jämföra verksamheternas städresultat med den kostnad som de betalar för utförd städning alt. timmar som åtgår till städning, i förhållande till städyta. Dessa uppgifter visade sig dock i vissa fall vara svåra att få fram och även om uppgifterna fanns blev det svårt att jämföra kostnad med tidsåtgång. MHE:s erfarenhet från inspektionerna tyder dock på att resultatet i städning främst beror av verksamhetens rutiner för egenkontroll. MHE har haft Folkhälsomyndighetens vägledning om ventilation och städning som stöd vid bedömning. MHE har dock inte sett det som en avvikelse i alla fall där vägledningen inte följts. T.ex. så rekommenderar Folkhälsomyndigheten filterbyte 2 ggr/år. Filterbyte utförs i de flesta fall i Österåkers skolor minst 1 ggr/år och 2ggr/år vid behov. Oftast kan tryckfall mätas för att avgöra om det är aktuellt med filterbyte. MHE har bedömt att denna rutin är tillräcklig. Vad gäller tre-stegs-metoden vid Sida 12 av 13

13 entréer har MHE inte bedömt att brist föreligger i det fall det inte har varit smutsigt i samband med inspektionerna. Folkhälsomyndigheten har rekommenderat storstädning minst 2 ggr/år. MHE har här främst tittat på resultatet vid inspektionen. I det fall brister förekommit gällande t.ex. damm eller tvätt av textilier är detta något som verksamheten fått anmärkning på. En åtgärd kan vara att ta med dessa områden i storstäd alt. ha fler storstädningar per år. MHE har skickat en sammanställning över resultatet dels till MSL Stockholm och dels till Folkhälsomyndigheten. Någon rapport över kommunernas resultat i Stockholm respektive Sverige har ännu inte publicerats. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se Sida 13 av 13