Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Transkript

1 Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S

2 Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö. En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättning för att felaktiga rutiner gällande t ex städning eller klagomålshantering upptäcks innan de orsakar miljö- eller hälsoproblem. Lagkrav Miljöbalken gäller alla. Många verksamheter kan påverka miljön eller människors hälsa i någon mån, allt från bilverkstäder till skolor. Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Man skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Ansvarsfördelningen i verksamheten ska framgå tydligt. För anmälningspliktiga verksamheter såsom skolor gäller preciserade krav på egenkontrollen; arbetet skall dokumenteras och finnas på plats i verksamheten. Hur skall arbetet genomföras? Skolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Att detta verkligen sker kontrollerar tillsynsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddsenheten. Tillsynen framöver kommer därför att inriktas på just detta. För att en skola ska kunna leva upp till miljöbalkens krav på hälso- och miljöskydd krävs även samverkan med fastighetsförvaltaren. Därför är en klar ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövare och förvaltare en mycket viktig del av egenkontrollen. Det är också mycket viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal. Hur skall arbetet redovisas? Egenkontrollen skall vara dokumenterad, dvs. skriftlig. Den skall kunna visas upp vid inspektion och finnas lättillgänglig för all personal. Egenkontrollprogrammet bör bestå av en sammanställning av vilka dokument (rutiner, system mm) som finns och var de är placerade. En dokumentationspärm rekommenderas för detta ändamål. Egenkontrollens innehåll Miljö- och hälsoskyddsenheten räknar här upp punkter som kan vara till hjälp vid införande av egenkontrollen. Detta är tänkt som en vägledning. Har vi sammanställning över lagar och bestämmelser inom detta område? Har vi sammanställning över tillsynsmyndighetens beslut och information? Har vi tillräcklig kunskap om dessa frågor? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att utföra behövligt miljöarbete, säkerställa god inomhusmiljö och följa bestämmelser? Utbildning kan behövas och ett brett kontaktnät är viktigt. Samarbeta med andra skolor. Ansvarsfördelning. Verksamhetsansvarig, skyddsombud, fastighetsskötare eller dyl. som ansvarar för inomhusmiljöfrågor respektive miljöfrågor ges formellt ansvar, metoder och resurser för att kunna verka inom sitt ansvarsområde. 2

3 Ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare. Klargör ansvarsfördelning för t.ex. underhåll och reparationer. Gränsdragningslista. Kommunikationsplan som reglerar hur t ex felanmälan och återkoppling skall göras mellan skolan och fastighetsägare och även internt inom verksamheten. Fortlöpande kontroll och utvärdering av inomhusmiljön. T.ex. kan Checklista skola som miljö- och hälsoskyddskontoret sammanställt användas. Även arbetsmiljörond eller Allergirond från Folkhälsoinstitutet kan användas. Resultat av obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska finnas tillgängligt. Hur ofta utförs OVK? Rutiner för att tillse att ventilationssystemet regelbundet sköts, rengörs och kontrolleras. T.ex. kan större kontroller och rengöringar ligga på fastighetsägaren medan mindre som rengöring av don på verksamhetsutövaren. Har verksamheten förändrats så mycket att utredning om ventilationens kapacitet måste göras? Ventilationsdimensionering ska finnas i verksamheten. Då vet man den maxpersonbelastning med avseende på ventilationen som rekommenderas i varje rum. Märk gärna upp klassrummen med dessa uppgifter. Överskrids dimensioneringen? Radonsituationen ska vara kartlagd. När behövs nya mätningar göras? Vem svarar för underhåll av eventuella åtgärder, t ex fläktar? Handlingsplan för större störningar som t.ex. omfattande fuktskador och hälsobesvär. Det ska framgå vem som ansvarar för kartläggningen och tillvägagångssätt, utredning och efterkontroll samt rapportering till tillsynsmyndigheten. Fortlöpande kontroll och utvärdering av miljöpåverkan. Ställs miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och transporter? Kan miljöpåverkan från person- och varutransporter bli mindre? Kan avfallsmängden minskas, alternativt kan mer återanvändas eller återvinnas? Kan användning av papper och andra förbrukningsvaror, vatten och energi (el och bränsle) minskas eller ändras? Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Produkter som kan vara farliga för miljö eller hälsa ska ersättas med mindre farliga alternativ enligt miljöbalkens produktvalsprincip. För att kunna göra detta måste man ha en överblick över vilka kemikalier som används i verksamheten och vilka effekter de har. Kemikalieförteckning ska ge en överblick av produkter som används i driften och skötseln av verksamheten och som kan innebära risk från hälso- och miljösynpunkt. Det är viktigt att inte glömma bort de kemikalier som används av entreprenörer. Kemikalier som normalt förekommer i hemmiljö och som är miljöanpassade, till exempel svanenmärkta, behöver inte tas upp på listan. Kemikalieförteckning ska innehålla. 1. Namn på produkten Avser normalt handelsnamnet. Det står vanligen på förpackningen eller i säkerhetsdatabladet 2. Omfattning och användning Årlig förbrukning. Till vad eller i vilket sammanhang används produkten? 3

4 3. Information om hälso- och miljöskadlighet Information om hälso- och miljöskadlighet finns på säkerhetsdatabladet. Rutiner för avfallshanteringen. Om farligt avfall uppstår i verksamheten måste en förteckning finnas över följande: 1. Den mängd avfall som uppkommer årligen 2. De slag av avfall som uppkommer i verksamheten 3. De anläggningar som olika slag av avfall transporteras till inkl transportdokument Städrutiner och system för uppföljning av städkvalitén. Följs städning och annan lokalvård och underhåll upp regelbundet? Finns ett städschema? Rutiner för åtgärder mot smittspridning. Magsjuka m.m. Information till vikarier Handtvätt. Personlig hygien. Rutin för systematisk hantering av klagomål på inomhusmiljö. Vilka rutiner finns för klagomålshantering? Hur sker återkoppling till de klagande? Ordningsregler med syfte att förbättra inomhusmiljön och rutiner vid överträdelse. Policy kan behövas för t.ex. lukter/parfym, allergen, /husdjur/klädombyte. Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll? Vem ansvarar för att egenkontrollen genomförs? Förenkla arbetet! Egenkontrollen bör inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Egenkontrollen kan inarbetas i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att undvika dubbelarbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet granskas av Arbetsmiljöinspektionen. Kraven i räddningstjänstlagen på förebyggande brandskyddsarbete är också en form av egenkontroll. Också brandskyddet bör kunna inarbetas i verksamhetens samlade egenkontroll. Tillsynsmyndighet för brandskyddet är kommunens räddningsnämnd. Uppföljning Miljö- och hälsoskyddsenheten kommer under kommande år följa upp hur egenkontrollen tillämpas, som en del i tillsynen. För att underlätta genomförande av egenkontroll bifogas ett försättsblad (t.ex. för en egenkontrollpärm) som kan användas som underlag. Kompletteringar kan behöva ske! Egenkontrollen är inget man blir klar med. Den ska fortlöpande ses över så att den följer förändringar i verksamheten. Ändringar och förbättringar ska göras när det är befogat. Information Denna information om egenkontroll samt checklista för inomhusmiljö kommer att finnas på service/miljö och hälsa. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Lidingö stad Stockholmsvägen vx miljo.stadsbyggnad@lidingo.se Miljö- och stadbyggnadskontoret FAX INTERNET Lidingö

5 Dokumentationspärm egenkontroll Innehåll Flik 1. Lagar och bestämmelser 2. Tillsynsmyndighetens beslut och information 3. Kunskap och utbildning 4. Ansvarsfördelning inom verksamheten 5. Ansvarsfördelning verksamhet - förvaltare 6. Kommunikationsplan t ex felanmälan 7. Kontroll och utvärdering av inomhusmiljön 8. Handlingsplan större störningar 9. Kontroll och utvärdering av miljöpåverkan 10. Förteckning kemikalier 11. Förteckning farligt avfall 12. Rutiner avfallshantering 13. Städrutiner och uppföljning 14. Rutiner smittspridning 15. Rutiner för klagomålshantering 16. Policy/ ordningsregler 17. Rutiner för uppdatering av egenkontroll 18. 5