Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken.

Transkript

1 IP SIGILL Bas Flik 4 Giltig från Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken Karin Eliasson Hushållningssällskapet Sjuhärad Boel Carlsson Hushållningssällskapet Väst Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

2 SAMMANFATTNING Ett egenkontrollprogram är en del i företagets kvalitets och miljöarbete. Egenkontrollprogrammet kan fungera som stöd och säkerhet i vardagen och i dialogen med myndigheter. Lantbruk som är med i Sigill har en bra struktur och god möjlighet för ett egenkontrollprogram. Gårdspärmen med dess checklistor utgör ett bra grundmaterial. Viktigt är att ett egenkontrollprogram är en del i ett ledningssystem, företagets arbete mot ständig förbättring. Det är en fortlöpande, cyklisk och ständig process från utredning till bedömning till åtgärder och slutligen uppföljning. Därför är egenkontrollen svår att sätta in i en checklista som måste vara komplett för att företaget ska få godkänt. Generellt kan man säga att Sigill tillsammans med en korrekt ifylld Miljöhusesyn behöver kompletteras med några områden för att fullständigt uppfylla kraven på egenkontroll. Dokumentation bör enligt förordningen om egenkontroll i de flesta fall sparas i fem år, i vissa fall är dokumentationskraven hårdare. Dokumenthantering ska finnas där samtliga relevanta dokument har en förvaringsplats, förvaringsform, gallringstid och gallringsregel. Riskbedömning för olika moment i verksamheten ska finnas. Åtgärder ska nedtecknas och en ansvarig person finnas. Rutiner och förteckningar behöver i vissa fall kompletteras för att helt uppfylla kraven på egenkontrollprogram Vissa områden finns inte med idag i Sigill (eller i begränsad omfattning) men har betydelse för miljöpåverkan, dessa är t.ex. transporter, energi och vatten och avlopp. Lantbrukaren ska ha en kunskap om vilka områden i verksamheten som är miljöbelastande samt vilka risker det kan utgöra. Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 2

3 ALLMÄNT OM EGENKONTROLL Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Lagstiftningens regler är tänkta att ge förutsättningar för ett samhälle som är hållbart för både människor och miljön. Enligt Miljöbalkens 26 kap 19 skall alla som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan antas medföra olägenheter för hälsa eller miljö planera och kontrollera verksamheten i förebyggande syfte. Det innebär i praktiken att man ska ha ett egenkontrollprogram. Genom en planerad och i övrigt väl fungerande egenkontroll kan verksamhetsutövaren visa att man klara av att uppfylla kraven i miljöbalkens andra kapitel de skl. hänsynsreglerna. Egenkontrollen regleras i förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Förordningen innebär att alla anmälnings- och tillståndspliktiga företag ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen syftar till att varje verksamhet som kan ha miljöpåverkan ska bedriva ett aktivt och förebyggande arbete för att kontrollera så att ingen onödig miljöpåverkan sker. I detta arbete har en genomgång av Sigills allmänna gårdskrav genomförts med syfte på vad systemet behöver komplettera med för att leva upp till kraven på SFS 1998: Lite om bedömningen av egenkontrollprogram Bedömningen av ett egenkontrollprogram görs av tillsynsmyndigheten. Ett egenkontrollprograms värde bedöms därför utifrån den enskilde tillsynspersonen. Myndigheterna ska speciellt granska förebyggande moment, åtgärder, kunskapskrav, ansvarsfördelning och rutiner. En undersökning som gjordes i Östergötland 2007 visar att 10 av 12 tillstånds- och anmälningspliktiga företag kände till förordningen om egenkontroll. Kemikalielistor fanns hos flertalet. Däremot brast det i dokumentationskraven och riskbedömningarna på företagen. I Västergötland pågår via Västra Götalandsregionens miljöavdelning (Miljösamverkan i Västra Götaland) ett projekt som ska genomföras av miljö och hälsoskyddsinspektörer i kommunerna under Projektet innebär ökad kontroll av lantbruk det innevarande året. I den manual om tillsyn inom lantbruk som tagits fram i projektet står det För något större eller medelstora jordbruk är troligtvis LRFs Miljöhusesyn det bästa egenkontrollstödet. Fylls checklista och åtgärdsplan i årligen bör detta vara tillräckligt. För företag över 100 DE bör Miljöhusesyn eller annan dokumenterad egenkontroll av ungefär samma omfattning användas. Enligt det sist nämnda anses sannolikt Miljöhusesyn vara tillräckligt för egenkontroll på lantbruk, vilket vi stark ifrågasätter eftersom den inte fullständigt lever upp till de krav som ställs i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. 1.2 Vilka behöver ett egenkontrollprogram I Miljöhusesyn beskrivs vilka som behöver ett egenkontrollprogram samt vilka verksamheter som omfattas av kraven på miljörapportering. Ett lantbruk kan innehålla flera olika verksamheter. Om den huvudsakliga verksamheten kräver tillstånd eller anmälan så bör FVE (Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll) tillämpas på alla delar av verksamheten. Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 3

4 KOMPLETTERINGSBEHOV I SIGILL ALLMÄNNA GÅRDSKRAV Här nedan sammanfattas de delar som anses bör behandlas/kompletteras för att Sigills allmänna gårdskrav ska leva upp till kraven enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, nedan kallad FVE. De grå överstrukna punkterna är direkta kommentarer till kopplingen inom IP SIGILL. 1. Fördelning av det organisatoriska ansvaret I ett Egenkontrollprogram ska det finnas en fastställd och kommunicerad ansvarsfördelning av alla de frågor som har eller kan ha någon betydelse för skyddet av miljön och människors hälsa. I samband med det ingår en fördelning av arbetsuppgifterna. Detta bör sparas i fem år 2. Miljöbedömning och förbättringsåtgärder kopplade till miljöpåverkan Verksamhetsutövaren bör genom egna undersökningar, mätningar, förfrågningar hos leverantörer etc. skaffa sig kunskaper om hur verksamheten påverkar eller kan komma att påverka miljö och människors hälsa. Denna kunskap ska hållas aktuell. Kunskapen ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv och vara sammanställd så att den är användbar. Relevanta områden inom gården som innefattas av detta kan t.ex. vara o Ansvar och styrning o Stallgödsel o Växtodling o Råvaror o Transporter o Energi o Avfall o Vatten och avlopp o Natur och kulturvärden o Mediciner o Kemikalier Förbättringsåtgärder ska finnas med i bedömningen Uppdelningen av områden kan göras enligt den uppdelning som finns inom IP SIGILL Baskrav. Flera av områdena finns idag med och behandlas inom IP SIGILL, men någon tydlig miljöbedömning görs inte direkt. Kunskap ska finnas hos lantbrukaren om verksamhetens miljöpåverkan. 2.1 Avfall Journal ska föras på farligt avfall enligt 43 avfallsförordningen, den förteckning som görs idag inom IP Sigill anses vara tillräcklig Även vanligt avfall bör journalföras enligt Miljöbalkens 2 kap 5. Kraven är dock av mindre grad än vad gäller journalföring av farligt avfall. Avfallsslag, om det omfattas av producentansvar, mängd och omhändertagande bör förtecknas. 2.2 Energi och transporter Eftersom energi och transporter är miljöpåverkande ska detta utredas och vara känt på lantbruket. Det rör sig t.ex. om oljemängder till torken och uppvärmning samt el och Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 4

5 3. Lagkrav Förteckning ska finnas över de lagkrav som rör verksamheten. Lagkraven ska vara kända av verksamhetsutövaren. Den förteckning av lagkrav som finns i Miljöhusesyn är en bra början, den måste dock vara känd inom lantbruket för att den ska gälla inom egenkontrollprogrammet. 4. Rutiner för kontroll av utrustning Rutiner (skriftliga) ska finnas för kontroll av utrustning på gården. Rutinerna bör innehålla följande: o Skötsel, underhåll och reparation o Avläsning och kalibrering av instrument o Regelbundna intervall för skötsel och undersökning av rutinerna (t.ex. en gång/år) o Hitta och åtgärda avvikelser och fel som uppstått i verksamheten Ansvarig ska finnas för varje rutin. Även fysiska åtgärder ska undersökas t.ex. skyddsdiken, invallningar, stängsel, staket runt gödselbrunnar. Dokumentationen bör sparas i fem år. Vissa av dessa rutiner finns idag i Sigill, t.ex. rutiner för mjölkkylning. 5. Riskanalys En riskanalys ska göras på företaget enligt 6 FVE. o Riskerna ska undersökas och bedömas utifrån hälso- och miljösynpunkt. o Analysen ska dokumenteras och följas av en åtgärdsplan med ansvarig utförare. Riskanalysen kan förslagsvis göras genom en sannolikhet och konsekvensbedömnings matris. o Även risker vid speciella/ovanliga händelser ska finnas med För små företag räcker det med att göra en riskanalys varje eller vartannat år. Dokumentationen bör sparas i fem år 6. Underrätta myndigheter En förteckning med kontaktuppgifter till de myndigheter som har tillsynsansvar på gården ska finnas. Samtliga tillsynsmyndigheter som enligt miljöbalken kan vara berörda av störningar, olyckor etc. ska kontaktas. Varje anställd ska veta vid vilka tillbud kontakt ska ske till myndighet, tillbud kan till exempel vara o Olycka vid spridning av växtskyddsmedel o Oljespill o Akut förgiftning o Problem med cisterner o Olycksfall och brand De rutiner som finns idag i Gårdspärmen är en bra början. En tydligare myndighetsförteckning med de nämnda kraven ovan krävs dock. Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 5

6 7. Kemiska produkter Kraven på förteckning av kemiska produkter är tuffare i FVE än i de krav som ställs inom Sigill och Miljöhusesyn. Kemikalieförteckningen ska innehålla o Produkten eller organismens namn o Omfattning och användning o Information om hälso- och miljöskadlighet o Klassificering avseende hälso- och miljöskadlighet Det är framförallt de två senaste punkterna som inte finns med i listorna i Sigill. Det räcker alltså inte med att ha ett varuinformationsblad utan punkterna måste framgå av förteckningen. Anlitas en entreprenör bör lantbrukaren se till att få information om ovanstående punkter så att företeckningen över kemiska produkter verkligen omfattar alla de produkter som används i företaget. 8. Mäta och undersöka Förordningen NFS 2000:15 om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter, kan bedömas omfatta även större lantbruk. Då ställs strängare krav på dokumentation. o Mätningarnas syfte o Resultat o Tekniska egenskaper hos mätanordning o Förhållanden runt mätningar o Metoder för provtagning och analys o Plats och tid för mätningarna Dokumentationen skall sparas i fem år SAMMANSTÄLLNING Områden som bör kompletteras i Sigill för att få ett fungerande egenkontrollprogram Fördelning av organisatoriska ansvaret Miljöbedömning och förbättringsåtgärder kopplade till miljöpåverkan Lagkrav Rutiner för kontroll av utrustning Riskanalys Underrätta myndigheter Kemiska produkter Förslag på hur. Förteckning över vem i företaget som är ansvarig för vad, uppdelat på t.ex. moment och utrustning Miljöbedömningen ska vara känd. En miljöutredning bör göras med åtgärder. Gör den befintliga listan från Miljöhusesyn känd Rutiner för samtliga miljö och hälsopåverkande utrustning Riskanalys bör göras varje/vartannat år Komplettera befintlig lista Komplettera befintlig lista Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 6

7 INFORMATION Miljöbalken Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Naturvårdsvekets föreskrifter (2000:15) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll. NFS 2001:2 Naturvårdsverkets allmänna råd om tillsyn NFS 2001:3 Egenkontroll för C-verksamheter. Naturvårdsverket Fakta Juni 2005 Miljötillsyn på Lantbruk. Slutrapport av ett projekt Miljösamverkan Sydost Rapporteringsmall, Egenkontroll. Hushållningssällskapens förbund Förklaringar till checklista för tillsyn på Lantbruk, Bilaga 2. Miljötillsyn på lantbruk handledning för miljökontoren. Västra Götalands Regionen. Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 7