Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillsyn av fotvårdsverksamheter"

Hanna Lind
för 8 år sedan
Visningar:

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

2 Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun 2014 Grafisk form Pangea design

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Metod 2 Resultat 2 Kommentarer till övriga resultat 3 Fortsatt tillsynsarbete 3

4 Inledning Byggnads- och miljönämnden är enligt miljöbalken skyldiga att utöva tillsyn över verksamheter som erbjuder yrkesmässig hygienisk behandling. Verksamheter som innefattar stickande eller skärande behandling, som innebär risk för blodsmitta, bör ges särskild uppmärksamhet, bl.a. fotvård. Under vinterhalvåret har inspektioner gjorts av samtliga kända fotvårdsverksamheter inom Gävle kommun. Under projektet besöktes 25 st. Fotvårdsverksamheter är anmälningspliktiga till nämnden, enligt miljöbalken (förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 38 ). Bakgrund Regelverket för denna typ av verksamheter återfinns främst i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2006:4 med fördjupning i handboken om yrkesmässig hygienisk verksamhet (2006). Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll är tillämplig på fotvårdsverksamheter. Bland annat kan dokumenterade egenkontrollrutiner för drift och underhåll (5 ) samt förteckning av kemikalier (7 ) nämnas. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler är tillämpliga, bl.a. kunskapskravet (2:2 ), som innebär att den som bedriver en verksamhet även ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet. Kunskapskravet är inte i lagtext formaliserat hur det ska uppfyllas. Det finns i handboken om yrkesmässig hygienisk verksamhet kort beskrivet att kunskap om smittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder är viktigt att känna till liksom t.ex. smittrening av verktyg. I praktiken är det fotvårdsbranschens egna kurser och information som ligger till grund för fortbildning med hygienkunskaper. Vår bild är att flertalet fotvårdare är anslutna till branschorganisationen Sveriges Fotterapeuter. Många verksamma har också en bakgrund inom vården i landsting eller kommun och har därför goda grundkunskaper i hygien och smittskydd. Syfte Syftet med detta projekt är att minimera risker som förknippas med fotvård genom kontroll av moment som kan innebära risk för smitta mellan kunder. Syftet är även att öka kunskapen hos verksamhetsutövarna i gällande lagstiftning samt när det gäller tillämpningen av reglerna.

Under vinterhalvåret 2013-2014 har inspektioner gjorts av samtliga kända fotvårdsverksamheter inom Gävle kommun. Under projektet besöktes 25 st.

5 Metod Inför projektet upprättades en checklista där bedömningsgrunderna anges i direkt anslutning till frågeställningen. Frågor av större betydelse ur smittskyddssynpunkt och regler ur förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll prioriterades. Denna checklista, bestående av 30 st frågor skickades ut till verksamheterna i förväg. Resultat En sammanfattning av de viktigaste resultaten går att se nedan (kontrollfråga respektive antal verksamheter med avvikelse): Ej dokumenterad riskbedömning av verksamheten- 12 st Enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll så ska rutiner för drift och underhåll vara dokumenterade. Egenkontrollen ska vara riskbaserad. Beskrivning av hur smittskyddet säkras före och under en behandling är nödvändig. Även skriftliga rutiner för att förhindra smitta mellan varje kund behövs, i synnerhet blodsmitta såsom herpes- och Hiv- virus men även med hänsyn till fotsvamp, fotvårtor samt bakterier som stafylokocker (bl.a. MRSA, meticillinresistenta stafylokocker). Detta bör förbättras hos knappt hälften av verksamheterna. Sterilt engångsmaterial används inte- 10 st Sterilt engångsmaterial ifråga om rakblad finns tillgängliga på marknaden. I de fall ej sterila rakblad använts har detta resulterat i anmärkning. Det har vägts in att detta redskap har en större sannolikhet att penetrera huden och att det därför är motiverat med en högre säkerhetsnivå. Det kan övervägas om även andra verktyg ska vara sterila såsom tänger, credohyvlar (hornhudshyvlar) och borrar, men än så länge har vi bedömt att det är tillräckligt med att de hålls höggradigt rena i likhet med skalpell- och filskaft och liknande, för att förhindra risk för blodsmitta. Fotbadsvatten hälls inte ut på lämplig plats- 4 st Vi har ansett att förbrukad fotbadsvatten ej bör hällas ut i handtvättställ eller i vask vid plats för rengöring, vilket föranledde avvikelse. Fotbadsvatten ska kunna hällas ut utan risk för exempelvis spridning av fotsvamp. I projektet konstaterades dock att smittrening av fotbadsbehållare rutinmässigt sker på ett noggrant sätt med ytdesinfektionsmedel. Handtvättställ finns inte i behandlingsrum- 3 st Det bedöms befogat att kräva att handtvättställsfunktion finns i behandlingsrum för snabb åtkomst. Det är även befogat att en separat plats finns för smittrening av utrustning. Detta är detaljer som oftast säkerställs i samband med att en anmälan om ny verksamhet kommer in till Byggnads- och miljönämnden, vilket i sin tur är förklaringen till så få anmärkningar rörande själva lokalen. Det är viktigt att höga krav på lokalen ställs vid nyanmälningar.

Denna checklista, bestående av 30 st frågor skickades ut till verksamheterna i förväg.

6 Separat utrymme saknas för smittrening- 2 st Det ska finnas en speciell plats för rengöring och desinfektion av utrustning. Handdesinfektion före/efter behandling utförs inte- 1 st Tvättning och desinfektion av händer ska göras före det att engångshandskar tas på och efter det att de tas av. Mekanisk rengöring av verktyg sker inte- 1 st Så gott som samtliga verksamheter hade godtagbar rengöring av instrument. Den vanligaste förekommande kedjan för rengöring hos fotvårdarna idag är mekanisk rengöring, kemisk desinfektion samt värmesterilisering i varmluftsugn. Rätt utfört ger detta ett säkert skydd. Förvaringen efteråt är givetvis lika viktig för att förhindra återkontaminering. Felaktig värmesterilisering av rengöring av verktyg- 1 st Se ovan. Rätt tid och temperaturkombination är viktig, exempelvis värmesterilisering i 180 grader i 30 minuter. Kommentarer till övriga resultat Städutrymmen saknades eller var bristfälliga i enstaka fall. Brister i städutrymme kan röra sig om dålig städbarhet eller att tappställe/utslagsvask saknas. Vissa av lokalerna har ventilationssystem av självdragstyp och för att veta om de har tillräckligt luftflöde krävs mätning. Mätning kan endast ske under eldningssäsongen. Vid brister kan hjälpfläktar installeras. Lagring av fotvårdsverktyg kunde förbättras i vissa fall ifråga om dammfri och försluten miljö. Kemikalieförteckning behövde upprättas i flertalet fall. En enklare form av förteckning med säkerhetsdatablad bör vara tillräcklig. På en fotvårdsverksamhet hanteras i huvudsak endast hand- och ytdesinfektionsmedel, ytterligare desinfektionsmedel för kundens hud samt rengöringsvätska för desinfektion av verktyg. Fortsatt tillsynsarbete Uppföljning av eventuella avvikelser sker inom ramen för den fortlöpande tillsynen.

Mekanisk rengöring av verktyg sker inte- 1 st Så gott som samtliga verksamheter hade godtagbar rengöring av instrument.

Relevanta dokument

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund