Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Transkript

1 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sida 2 av 7 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 Bakgrund...3 Genomförande...3 Resultat...4 Egenkontroll 4 Ventilation 5 Fukt 5 Temperatur 5 Städning 5 Hygien 6 Övrigt 6 Sammanfattning...6 Bilaga 1: Checklista

3 Sida 3 av 7 Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsenheten har inspekterat idrottsanläggningar i Sollentuna kommun under våren och sommaren Arbetet är en del av miljö- och hälsoskyddsenhetens riktade tillsyn av offentliga lokaler. Idrottsanläggningar är en av de verksamheter som kommunernas miljönämnder eller motsvarande ska ägna särskild uppmärksamhet åt enligt 45 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Idrottsanläggningar är inte en anmälningspliktig verksamhet enligt 38 FMH, vilket innebär att miljö- och byggnadsnämnden inte behöver granska verksamheten innan den startar, samt att kraven på egenkontroll är lägre än för anmälningspliktiga verksamheter. Exempel på anmälningspliktiga verksamheter är t.ex. skolor och bassängbad. Miljö- och hälsoskyddsenhetens syften med tillsynen var att kontrollera inomhusmiljön samt att informera om och kontrollera verksamheternas egenkontroll. Det är första gången miljö- och hälsoskyddsenheten har gjort en liknande tillsyn över idrottsanläggningar i Sollentuna kommun sedan miljöbalken och reglerna om egenkontroll började gälla den 1 januari De områden som ingick i tillsynen var egenkontroll, ventilation, temperatur i lokalerna, varmvattentemperatur (risk för legionella), städning, fukt, lukt och avfall. Genomförande I tillsynen har miljö- och hälsoskyddsinspektörerna Birgitta Sturesson och Elin Stenberg från miljö- och hälsoskyddsenheten deltagit. Några veckor innan inspektionerna skulle genomföras, skickades ett brev till verksamheterna med förslag på tid för inspektion. Till brevet bifogades även den checklista som skulle användas vid inspektionen, se bilaga 1. Vid inspektionen informerades kort om tillsynen, miljöbalken och miljöoch hälsoskyddsenhetens myndighetsroll. Huvuddelen av inspektionen ägnades åt att gå igenom verksamhetens egenkontroll samt kontrollera lokalerna. Checklistan i bilaga 1 användes vid samtliga inspektioner. Som stöd i tillsynen användes Socialstyrelsens olika allmänna råd, vilka förtydligar reglerna i miljöbalken och dess förordningar. Efter varje inspektion skickades en inspektionsrapport till verksamhetsutövaren med en sammanfattning av inspektionen, inkl de noteringar och anmärkningar som framkommit. En allvarlig brist gav en anmärkning och innebar krav på redovisning av åtgärder. Mindre allvarliga brister innebar en notering i inspektionsrapporten. Noteringar kommer att följas upp vid kommande tillsyn. Till inspektionsrapporten bifogades en svarsblankett som verksamhetsutövaren skulle skicka tillbaka med ifyllda

4 Sida 4 av 7 uppgifter om vilka åtgärder som kommer att vidtas och när det ska ske. En kopia på inspektionsrapporten skickades även till fastighetsägaren. Resultaten av inspektionerna och svaren i svarsblanketten sammanställs i denna rapport. Parallellt fortsätter miljö- och hälsoskyddsenheten att följa upp de anmärkningar som inte åtgärdats eller där uppgifterna om åtgärder i svarsblanketten varit otillräckliga. Dessa verksamheter kan få ytterliggare en inspektion. Miljö- och hälsoskyddsenheten planerar att återkommande genomföra tillsyn över alla idrottsanläggningar vart tredje år. Resultat Nedan presenteras ett urval av vad som framkommit vid inspektionerna. Tillsynen och frågorna som tagits upp vid inspektionerna har varit ganska omfattande, se bilaga 1. Därför har de områden där det förekommit flest och allvarligast anmärkningar valts ut i denna rapport. Övriga områden tas upp mycket kort. Totalt finns 36 idrottsanläggningar i Sollentuna. Miljö- och hälsoskyddsenheten har inspekterat 25 av anläggningarna inom detta projekt. Av de anläggningar som inte har inspekterats är 9 skolgymnastiksalar, vilka inspekteras i samband med tillsynen av skolorna. Dessutom kommer två nyöppnade gym inspekteras först efter att denna rapport har skrivits. Egenkontroll Egenkontroll enligt miljöbalken innebär t ex att verksamheten ska ha en skriftlig ansvarsfördelning, rutiner för hantering av klagomål, rutiner för kontroller och mätningar samt rutiner för hantering av avfall. Idrottsanläggningar är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken och omfattas därför inte om kraven i förordningen om egenkontroll. Däremot omfattas de av de allmänna kraven Miljöbalken (MB) kap (se nedan) och av de allmänna hänsynsreglerna (2 kap MB) 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen. Av de 25 verksamheter som inspekterades hade 13 st anmärkningar och 2 st noteringar på egenkontrollen. Det som saknades i olika verksamheter var rutiner för städning, rutiner för rengöring av redskap och mattor, rutiner för kontroll av städning, rutiner för klagomål samt rutiner för kontroll av ventilation etc. Rutinerna bör vara skriftliga och finnas samlade i pärm eller på datorn.

5 Sida 5 av 7 Ventilation Enligt det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 ha en dokumenterad fungerande ventilation. I lokaler där människor vistas mycket är det viktigt att ventilationen är tillräcklig och rätt dimensionerad för den rådande belastningen och användningen av just den specifika lokalen. I duschutrymmen är det extra viktigt att ventilationen är rätt dimensionerad för att undvika fuktskador och eventuell mikrobiell tillväxt. Det är också av stor vikt att ventilationsdon hålls rena och öppna för bästa funktion. Smutsiga ventilationsdon kan försämra ventilationens kapacitet betydligt. För att kontrollera och bedöma ventilationen granskades protokoll över luftflöden och tilluftstemperaturen mättes (denna bör ligga 2-3 grader under rumstemperaturen för att uppnå en bra luftcirkulation i rummet). Av de 25 verksamheter som ingick i projektet kunde 22 verksamheter vid inspektionen inte uppvisa protokoll från den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). Flera av verksamheterna hade dock anslag om att OVK var genomförd och var giltig till ett visst datum. I många fall finns kännedom om ventilationen och kontrollen av denna endast hos fastighetsägaren. Fukt Fukt kan orsaka mögel, röta, kvalster och ökade emissioner från byggnadsmaterial och inredningar. Fuktskador kan även medföra hälsobesvär som allergier, astma och andra luftvägsproblem. Fyra verksamheter fick anmärkningar på fukt vid inspektionen. Orsakerna till misstänkta fuktskador och mögeltillväxt var läckage från tak vid snösmältning och dålig ventilation i fuktiga lokaler. Temperatur För höga temperaturer kan orsaka trötthet, illamående och minskad arbetsprestation. Två verksamheter fick anmärkningar på temperaturen. Städning I offentliga lokaler där många personer vistas samtidigt, som t ex i idrottsanläggningar, är det viktigt att städningen är av god kvalitet för att minska risken för smittspridning. Verksamheternas skriftliga städrutiner gicks igenom vid inspektionerna och synligt smuts och damm noterades. Sliten och gammal utrustning kan försvåra städningen och rengöringen av lokalerna, vilket kan leda till att damm alstras och inte kan städas bort ordentligt. Dåligt underhållna duschutrymmen kan dessutom medföra risk för spridning av bakterier, speciellt om kakel- och klinkerplattor är trasiga och fogarna gamla och slitna.

6 Sida 6 av 7 De vanligaste anmärkningarna på städningen var på smutsiga ventilationsdon, synligt damm i omklädningsrum och gymnastiksal samt att städutrymmet inte omfattades av städrutinerna. Hygien För att minska risken för smittspridning i lokaler där många människor vistas behöver en god hygien kunna hållas vid toalettbesök. Därför ska flytande tvål och pappershanddukar finnas på samtliga toaletter som tillhör idrottslokalen. Flera verksamheter fick anmärkningar på detta vid inspektionen. Övrigt Miljö- och hälsoskyddsenheten kontrollerade även följande hälsoskyddsfaktorer; Dagsljus (belysning) Temperatur varmvatten (Legionella) Avfall Lukt Inom dessa områden förekom endast någon enstaka anmärkning och enheten har valt att inte fokusera på dem i denna rapport. En anmärkning innebär oavsett det att åtgärder behövs och att miljö- och hälsoskyddsenheten följer upp dem. Sammanfattning Detta var första gången miljö- och hälsoskyddsenheten gjorde ett samlat tillsynsprojekt av idrottsanläggningarna i Sollentuna. Det var tydligt att mycket var nytt och att verksamheterna behöver förbättra sina rutiner inom flera områden. De anmärkningar som förekom flest gånger var brister på dokumentation av egenkontrollen samt bristande rutiner för obligatorisk ventilationskontroll och kännedom om ventilationen hos verksamheten. I de fall det förekom fuktskador och bakterietillväxt hade verksamhetsutövaren dålig vetskap och kontroll på problemet. Ofta använda duschutrymmen utgör en stor risk för bakterietillväxt, särskilt om ventilationen är dålig. De verksamhetsutövare som uppmärksammat problem med fuktskador och/eller bakterietillväxt har ibland endast åtgärdat dessa problem provisoriskt. Det fanns ibland även en dålig kännedom hos verksamhetsutövarna vad gäller ventilationens funktion och hur viktigt det är att den fungerar, särskilt i våtutrymmen.

7 Sida 7 av 7 Vad gäller hygienrutiner upplever miljö- och hälsoskyddsenheten att verksamhetsutövarna var väl medvetna om de brister som fanns. Bristerna berodde främst på skadegörelse och sabotage. Till exempel förekommer det att besökare proppar toaletterna fulla med pappershanddukar och orsakar stopp. På grund av att tvålkrig förekommer har en del verksamhetsutövare helt tagit bort den flytande tvålen. Därtill gjordes anmärkningar inom en del olika områden. Bland annat uppmärksammades problem med sliten inredning och bristande städning. Sammanfattningsvis kan konstateras att nivån på bristerna var ungefär vad som kunde förväntas, särskilt i de äldre byggnaderna/lokalerna. Den regelbundna tillsyn som miljö- och hälsoskyddsenheten numera genomför på bland annat idrottsanläggningar bör bidra till att verksamhetsutövarna får bättre kunskap om gällande krav på egenkontroll för inomhusmiljö, samt blir mer medvetna om de eventuella brister som förekommer i deras verksamhet. Tillsynen visade att miljöbalkens kunskapskrav (MB kap. 2 2) om den egna verksamheten var bristande hos många av de besökta verksamheterna. För närvarande pågår uppföljning av de anmärkningar som verksamhetsutövarna har uppmanats åtgärda.