Städning och ventilation

Transkript

1 Städning och ventilation

2 Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav som ska följas. Nationella mål Hur bra ska städning ske? Berätta grundläggande om ventilation och exempel på bra ventilation. 2

3 Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation? Det är nödvändigt för att alla ska må bra på skolan och i förskolan och kunna utvecklas och lära sig! 3

4 Fysiska behov kommer först! 4

5 Många personer på liten yta 5

6 Astma och allergi i skolan 10 % har astma 15 % har allergisk snuva 3-5 barn i varje klass 6

7 Vad bestämmer mängden pälsdjursallergen i skolan? Antal pälsdjursägare Luftomsättning Inredning Städrutiner Vi som tillsynsmyndighet kan påverka 3 av 4 med stöd av miljöbalken 7

8 Nationellt tillsynsprojekt Inomhusmiljö i skola Folkhälsomyndigheten Städning och ventilation Hälften av landets skolor 20% behöver förbättra städningen 15% hade dålig ventilation Stora brister i egenkontrollen 8

9 Ventilation 9

10 Ventilationens grunder Ren luft in = tilluft/uteluft Smutsig luft ut = frånluft Från rent till smutsigt 10

11 Vad finns i vår inomhusluft? Fukt Mikrororganismer, mikrosvampar Lukter Partiklar från människor Allergener Byggnadsmaterial och inredning emitterar olika gaser, ex VOC och partiklar damm Mikroorganismer kan emittera olika gaser, ex MVOC Koldioxid Olika partiklar från utomhusluften 11

12 Hälsoproblem vid bristfällig ventilation Luftvägsbesvär Astma Allergi Kliande ögon Huvudvärk Koncentrationssvårigheter Trötthet Ökad sjukfrånvaro Leder dessutom till sämre prestation Påverkar alla men vissa påverkas mer! 12

13 Krav på ventilationen beror på verksamheten Graden av nedsmutsning har betydelse för hur snabbt luften måste bytas ut Systemet måste skötas så att luften som kommer in verkligen är ren 13

14 Ventilationssystem S - självdrag F - frånluftsfläkt FT (x) fläktstyrd frånluft och tilluft/uteluft (med värmeväxlare) 14

15 Tilluft 15

16 Överluft 16

17 Frånluft 17

18 Omblandande ventilation 18

19 Deplacerande ventilation 19

20 Forskning om ventilationens betydelse Mer nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid låg luftomsättning och vid omblandande mekanisk ventilation (tilluftsdon i taket) Mindre nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid deplacerande ventilation (tilluftsdon vid golv) Mindre ögon och luftvägsbesvär vid nytt deplacerande ventilationssystem Mindre ögon-och luftvägsbesvär och mindre nästäppa vid nytt filter i tilluftsaggregat Förbättrad ventilation minskar frekvens av astmasymtom Förbättrad ventilation minskar halten luftburna bakterier 20

21 Vad säger lagen? Miljöbalken: Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig Stöd för bedömningar ges i allmänna råd exempelvis ventilation och städning Skyldighet att bedriva egenkontroll Tillräcklig kunskap, göra undersökningar och förebygga och åtgärda olägenheter för hälsa och miljön Systematiskt och dokumenterat Bygglagstiftningen - Obligatorisk ventilationskontroll- vart tredje år 21

22 Folkhälsomyndighetens råd om ventilation Uteluftsflöde vid stillasittande verksamhet: 7l/s per person (människors emissioner) 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea (byggnadens emissioner) Exempelvis gymnastiksalar kräver mer 22

23 Tecken på bristfällig ventilation enligt de allmänna råden Byggnadsrelaterade hälsobesvär Dålig luft Främmande lukter Luften strömmar åt fel håll Oventilerade rum/ avsaknad av överluftsdon Förorenad tilluft 23

24 Frågor?

25 Städning 25

26 Smitta- bakterier och virus Från person till person - smittskyddslagen Objektburen smitta miljöbalken 41% av ytorna bar förkylningsvirus Smittan måste komma in i vår kropp oftast via händer till ansikte Ögon, näsa, mun - 15,7 gånger / timme 26

27 Städning kan hindra smitta Handtvätt Rengöring av tagytor Gnugga, mekaniskt viktigt för borttagning av virus Rengöringsmedel/desinfektionsmedel dödar främst bakterier Råd vid smittoutbrott: Minska textilier och saker Öka städningen Tvätta leksaker Storstäda lokalen Desinficera ytor 27

28 Varför ska vi städa? 28

29 Torr luft eller damm? Luften känns torr Kliande ögon Torr i halsen Kliande näsa Damm irriterar slemhinnor Kemikalier binds även till damm Allergener finns i damm Påverkar alla men de med astma och allergi påverkas mest! 29

30 Forskning om damm och skolbarn Barn som gått i skolor med mer damm fick oftare astma och pälsdjursallergi Barn med allergi hade mer besvär om de gick i skolor med mycket damm Barn med astma och pälsdjursallergi mår sämre i klasser med många kattägare I skolor med mer kattallergen fick fler elever ny astma Mer fina partiklar och mer skadliga (biologiskt aktiva) i skolor än i kontor och i bostäder Avgången av ftalater från PVC-mattor ökar med mängden damm i lokalen 30

31 Vad säger de allmänna råden? Allmänna råd om städning i skolor, förskolor med flera Planera lokalen Undvik textilier Daglig städning Anpassade städmetoder 31

32 Hur påverkar inredning? Elever med astma hade mer besvär om de gick i skolor med mer öppen förvaring av material Mer katt-och hundallergen i klassrum och förskolor med mer öppen förvaring av material Mer damm och allergen i klassrum och förskolor med mer textilier Mer allergen i förskolor med fler krukväxter 32

33 Är det dåligt med heltäckningsmattor? Mer damm, allergen och mögel i mattor än på hårda golv Biologiskt aktivt damm Vanligt förekommande städning av mattor fångar endast ytligt liggande damm Virvlar det upp? 33

34 Planera för en bra städning Lokaler och inredning bör vara så utformade att de motverka ansamling av damm och städning underlättas Entréer Förvaring Svårstädade ytor Textila golv och inredning 34

35 Vad säger de allmänna råden? Allmänna råd om städning i skolor, förskolor med flera Planera lokalen Undvik textilier Daglig städning Anpassade städmetoder 35

36 Har tätare städning effekt? Påvisbar effekt på mängden partiklar vid varje dag städning av golv jämfört med varannan dag varje till varannan dag avtorkning av fria ytor jämfört med en gång per vecka. Mindre djurallergen om ytorna städades oftare Daglig rengöring av tagytor minskade sjukfrånvaron 36

37 Hur bra ska städning ske? Frekvensen vikigare än hur bra städningen utförs! Inte samlas damm! 37

38 Städfrekvens och omfattning Dimensioneras utifrån verksamheten och belastningen i lokalerna Daglig städning Golv, bord, stolar, stoppade möbler och mattor Ytor man ofta tar i med händerna, t.ex. handtag Hygienutrymmen, en till flera ggr dagligen Skötbord och liknande bör rengöras efter varje användning Storstädning, återkommande under året (2-3 gånger) 38

39 Städmetoder Minska damm utan att virvla upp Anpassa efter det som ska städas Undvik våtmoppning Desinfektionsmedel bör användas för ytor med stor risk för smittspridning 39

40 Snuskiga skoltoaletter? Flera larm de senaste åren Stort problem att barn och elever inte vill gå på toaletten Ofräsht Otryggt 40

41 Frågor?