Hälsa och ventilation

Transkript

1 Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

2 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2

3 Varför behövs ventilation? 3

4 Man ventilerar för att föra ut föroreningar och fukt, som genererats inomhus (mänsklig aktivitet, möbler, byggnadsmaterial, förbränningsprodukter med mera), men Naturligtvis kan uteluften innehålla föroreningar (och fukt), som förs in i byggnaden 4

5 Om dålig ventilation Föroreningar som alstras blir kvar i inomhusluften Hög luftfuktighet kan uppkomma (särskilt om samtidig hög fuktproduktion) En god grundventilation viktigt för god inomhusmiljö! 5

6 Historik Lång historik vad gäller ventilationskrav i byggnader. Tredgold (1836): en av de tidigaste ventilationsberäkningarna (2 l/s) utifrån CO 2, fukt och syrgasbehov för ljus och lampor. 6

7 Hälsoeffekter Dålig ventilation => Hög luftfuktighet => Fuktskada och därmed de hälsoproblem som tidigare beskrivits + kvalstertillväxt Dålig ventilation => Mer luftburna partiklar och kemisk exponering 7

8 Finns studier i kontorsmiljö, som visat att ökat luftflöde, även över riktvärden, resulterade i minskad frekvens av rapporterade symtom. Finns begränsat med data för hem, förskolor och skolor 8

9 Hälsoeffekter (fortsättning) Dålig ventilation => Komfortproblem (trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter) och ökad risk för smittspridning Drag => Psykiskt påfrestande. Nedkylning. (muskelbesvär, nackspärr och irriterade ögon). 9

10 Torr luft Luftfuktigheten inomhus varierar med luftfuktigheten utomhus, dvs den varierar med årstiderna. Människan har god tolerans mot variationer i luftfuktighet. Vår förmåga att objektivt avgöra RH är generellt dåligt utvecklad. Varm luft upplevs som torrare, sänka temperaturen en enkel åtgärd (om möjligt) Andelen personer som upplever luften som torr minskar med ökat uteluftsflöde Upplevelsen av torr luft kan vara tecken på att luften är förorenad av partiklar 10

11 RH Boverket Så mår våra hus (2009). Medelvärde av 2 veckorsmätningar RH under perioden okt-maj på olika platser i Sverige. 11

12 Problem kan också uppstå om ventilationssystem sköts dåligt (smutsiga filter med mera) Luftkonditionering är ett eget kapitel 12

13 FoHMFS 2014:18 Riktvärden berör två parametrar: Luftflöden och luftomsättning (minimikrav) Fuktöverskott I kompletterande vägledning står: Viktiga indikationer på dålig luftkvalitet är om människor upplever byggnadsrelaterade besvär, oönskad lukt eller dålig luft 13

14 Boverket Så mår våra hus (2009). 14

15 FoHMFS 2014:18 Vid bedömning av om olägenhet för människors hälsa föreligger bör en helhetsbedömning göras av byggnadernas eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten Skolor, barnomsorg, andra allmänna lokaler: Antalet personer som vistas i lokalen Användningssättet Vistelsen längd Vädringsmöjligheter och rutiner för detta 15

16 FoHMFS 2014:18 Ventilationen bör också undersökas om andra brister i inomhusmiljön konstateras eller befaras t ex: Radon Formaldehyd (fastnar ej på vanlig Screen Air, TVOC etc. ) Andra hälsofarliga kemiska ämnen Skador på golv Luktproblem Mikrobiell växt (luftfuktigheten för hög pga låg ventilation) Kondens på fönsters insida 16

17 FoHMFS 2014:18 Kompletterande vägledning om ventilation Hälsofarliga ämnen, som exempel nämns partiklar och kemiska ämnen (t ex från fuktskador), målning, golvpolish, nytt bohag mm. I första hand är det källan till föroreningar som ska åtgärdas Nyrenoverat ett exempel på när ventilationen har till uppgift att ventilera ut emissioner, här ska ju inte källan åtgärdas (snarare kanske något redan är åtgärdat) 17

18 Koldioxid FoHM Allmänna råd 2014:18 Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1000 ppm bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. Koldioxid i sig har ett hygieniskt gränsvärde på 5000 ppm (8 tim) och direkta hälsoeffekter (t ex huvudvärk, yrsel) vid halter > ppm - Hur många personer är ventilationen anpassad för? - Används lokalen idag till vad den en gång byggdes för? 18

19 Ventilationen bör alltid undersökas vid utredning av byggnad där människor uppger byggnadsrelaterade hälsobesvär! 19

20 Luftrenare joniseringsaggregat Finns flera olika varianter på aggregat Genererar syrejoner Laddar partiklar i luften så att de klumpar ihop sig och faller till golvet eller fastnar på ytor Reaktiva syreföreningar reagerar med kemiska ämnen i luften via oxidationsreaktioner. Ozonaggregat generar ozon primärt, används vid sanering av brandskador 20

21 Joniseringsaggregat och ozon Ozon kan bildas som biprodukt Varierar mellan olika aggregat Varierar även beroende på spänningen över joniseringsröret (finns ofta flera steg att välja mellan) Lite ozon finns alltid inomhus, normalt lägre halter än utomhus Ozon är luftvägsirriterande och ska inte avges till inomhusluften i någon större utsträckning Ozon luktar stickande 21

22 Joniseringsaggregat som luftrenare Använd ett aggregat som är anpassat till den rumsvolym som aggregatet ska placeras i Aggregat kan testas för att mäta avgången av ozon Be att få information om det aggregat som ska användas är testat och godkänt för bruk i inomhusmiljö 22

23 23

24 Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

25 Bakgrund VMC kontaktades av skolchefen Oro bland föräldrar att barnen vid förskolan påverkades skadligt av inomhusmiljön på förskolan. Miljöförvaltningen inkopplad

26 Undersökte besvär bland barnen på förskolan med hjälp av enkät till barnens vårdnadshavare Jämförde resultat från enkäten med frekvensen av besvär bland barn i allmänhet (Barnens Miljöhälsoenkät) Hälsobesvär bland personal utreddes av Företagshälsovård

27 Byggnadsteknisk skadeutredning Materialprover tagna av konsult visade mikrobiella skador i ytterväggar och golvkonstruktion (ca 50 % av proverna) i fyra avdelningar på förskolan. Vattenläcka i takkupoler Fukt i bottenplattan. Två luftprover tagna i förskolans lokaler.

28 Besök på förskolan Besök tillsammans med miljöinspektör och förskolechef Ett tvättrum med toaletter avspärrat pga stora luktproblem (spikat igen dörren, plastat in hela tvättrummet) Vi delgav preliminära resultat från enkäten Diskuterade de luftprov som tagits i lokalerna och förklarade att luftproverna inte kan användas som underlag för bedömning av de hälsobesvär som kopplats till vistelse i lokalerna.

29

30

31 93/103 föräldrar besvarat enkät i februari % läkardiagnostiserad astma 16% långdragen snuva/nästäppa utan förkylning 9% ögonirritation 12% läkardiagnostiserat eksem 78% öron- eller halsinfektion senaste 3 mån (influensa säsong) Sammanfattningsvis var förekomsten av astma, långdragen snuva, öron/halsinfektion och eksem ungefär lika stor som bland andra barn. Hänsyn tagen till vintersäsong.

32 Slutsatser I enkät framkommer inte någon ökad sjuklighet hos barnen på förskolan. Forskning och klinisk erfarenhet pekar på att vistelse i byggnader med fukt- och mögelskador kan ge ökade besvär för barn med astma. Ökad risk för irritativa besvär i ögon och näsa. Det saknas vetenskapligt underlag för rekommendationer avseende fortsatt vistelse för personer som upplever byggnadsrelaterade besvär. Däremot finns det erfarenhet av att symtomen ofta förvärras vid fortsatt vistelse i den aktuella byggnaden om skador inte åtgärdas.

33 33