FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

Transkript

1 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren MILJÖKONTORET JUNI 2004

2 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Elisabeth Bood Malin Lidow Camilla Olofsson Staffan Hansson Postadress Solna Stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Solnas webbplats

3 Sid 1(46) 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE UTFÖRANDE OCH METODER Inspektion RESULTAT DISKUSSION SLUTSATSER... 6 Bilaga 1 Inspekterade förskolor

4 1. Sammanfattning Sid 2(46) Miljökontoret bedriver tillsyn på anmälningspliktiga lokaler. Förskolor tillhör sådana och tillsynsbesök gjordes under åren på 50 förskolor i Solna kommun. Det som inspekterades var ventilation, luftkvalitet, fukt och mögel, slitet material, temperatur, ljusförhållanden, städning, hygien m.m. De vanligaste anmärkningarna var bristfällig ventilation och brister i städning. Tänkbara orsaker till det kan vara att städning prioriteras ned vid indragningar av budget, eller att många barngrupper blir större än vad storleken på lokalen och ventilationen är dimensionerad för. 2. Bakgrund Miljökontoret bedriver regelbundet tillsyn i verksamheter som är anmälningspliktiga. Förskolor är en sådan verksamhet. Efter införandet av miljöbalken 1999 (SFS 1998:808), har tidigare dock ingen periodisk tillsyn utförts på Solna Stads förskolor. Miljökontoret inspekterade därför under åren samtliga förskolor i staden, enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Som stöd vid bedömningarna användes Socialstyrelsens allmänna råd. 3. Syfte Miljönämnden ska kontrollera att miljöbalkens syften samt föreskrifter efterlevs. Syftet med förskoleinspektioner är att kontrollera vad barnen vistas i för inomhusmiljö så att det inte finns brister i inomhusmiljön som bidrar till att barnen blir sjuka. 4. Utförande och metoder Under åren utförde miljökontoret tillsynsbesök på 50 av Solnas förskolor. Både kommunala och enskilda förskolor besöktes, se bilaga 1. Inspektionerna har varit av översiktlig karaktär och endast indikerande mätningar har utförts. Inga förelägganden har därför utfärdats. Frågor om främst inomhusmiljön har besvarats muntligt eller via enkät av förskolechef eller personal på förskolan. Tillsynen har omfattat kontroll av ventilation, luftkvalitet, fukt och mögel, slitet material, temperatur, ljus, städning, hygien m.m. En av de 50 förskolorna, Gomorronsol, inspekterades för att de anmält ny verksamhet vilket innebar att varken barn eller möbler fanns i lokalerna. 4.1 Inspektion Följande aspekter kontrollerades vid inspektionerna och vägdes in i bedömningen av förskolornas skick: Städning Lokaler där barnen vistas stadigvarande granskades med avseende på städning. Synlig smuts och damm på golv noterades. Hyllor och andra vertikala ytor kontrollerades med avseende på hur dammigt det var. Toaletternas och skötrummens städning noterades. Det är extra viktigt att det är välstädat i dessa utrymmen, dels för att upprätthålla en god hygienisk standard och dels med tanke på risken för smittspridning. Förskolechef eller 2

5 Sid 3(46) personal intervjuades med avseende på städningsfrekvens, förekomsten av storstädning, städmetod, gardintvätt, rengöring av leksaker osv. Hygien Kontroll vid toaletterna gjordes om toalettpapper, tvål och handdukar fanns att tillgå. Det är viktigt att barnen tvättar sina händer efter varje toalettbesök för att undvika smittspridning. Slitage Sliten och gammal inredning försvårar städning och rengöring av lokalen vilket kan leda till att damm och smuts alstras och inte kan städas bort ordentligt. Slitna och felstädade linoleummattor kan dessutom mjöla och ge upphov till allergiska besvär. Golvmattor och inredning kontrollerades med tanke på slitage. Ventilation & Luftkvalitet I lokaler där människor vistas stadigvarande såsom bostäder och skolor, är det viktigt att ventilationen är tillräcklig och rätt dimensionerad för den rådande belastningen i just den lokalen. Ventilation och luftkvalitet kontrollerades, dels manuellt och ibland även med en mätinstrument. Användande av koldioxidloggan gick till på följande vis: Vid inspektionstillfället placerades en koldioxidlogga ut i ett rum där många barn vistades och misstanke fanns om att luften inte är tillräcklig för den rådande belastningen av lokalen. Fönster och dörrar var stängda vid mätningstillfället. Koldioxidhalten mättes för att ge en indikation på om den befintliga ventilationen var tillräcklig. Ventilationsdonen kontrollerades också, så att de fungerade, var rengjorda och att ett luftflöde fanns. Luftflödena kan minska med 70 % i system med fläktstyrd frånluftsventilation, om frånluftsdonen är dåligt rengjorda. Luftflödet kontrollerades med hjälp av rökalstrare. Fukt Fukt kan orsaka många problem i inomhusmiljön, bland annat mögel, röta, kvalster och ökade emissioner från byggnadsmaterial och inredningar i en byggnad. Många av dessa problem kan människan reagera negativt på, i form av olika hälsobesvär såsom allergier, astma och andra luftvägsproblem. Fukt kontrollerades därför med fuktindikator i utrymmen där fukt kan misstänkas finnas och i våtutrymmen såsom toaletter o dyl. Termiska förhållanden En lagom temperatur är viktigt för välmåendet. På förskolor rekommenderar Socialstyrelsen en temperatur på minst + 20 C. Alltför höga temperaturer kan bl.a. medföra illamående, trötthet och nedsatt koncentration. För låg temperatur kan i kombination med drag orsaka bland annat nedsatt muskelfunktion, vilket kan medföra minskad prestation. På sikt kan det även bidra till utvecklandet av reumatism. Vid behov kontrollerades förskolornas termiska förhållanden med lufttermometer. I vissa fall har även ventilationens till- och frånluft kontrollerats med termometer för att undersöka temperaturskillnader i luftflödena. Belysning och instrålning Möjligheten att avskärma rum från solinstrålning kontrollerades. Solens strålar kan värma upp rum till höga temperaturer, samt störa genom bländning. Förekomsten av solfilm, persienner och markiser vid fönster som var utsatta för solinstrålning antecknades därför. 3

6 5. Resultat Sid 4(46) Det som benämns som anmärkning i rapporten är de fel och brister som inspektören kunde upptäcka vid inspektionstillfället. De fel och brister som personal på förskolan berättade om är inte med bland dessa anmärkningar. Antal förskolor i Solna kommun med anmärkning (av totalt 50 inspekterade) Antal förskolor med anmärkning Ventilation Temperatur & drag 6 6 Ljud & buller Belysning & dagsljus 4 Hygien Slitet material 22 Typ av anmärkning Figur 1: Antal förskolor i Solna kommun som fått någon slags anmärkning vid tillsynsbesök, år Förklarande text till diagram, figur 1. Ventilation 28 stycken förskolor fick någon slags anmärkning som kopplas till ventilationen. Anmärkningarna var av olika karaktärer som t.ex.: - ej godkänd obligatorisk ventilationskontroll (ovk) - tveksamhet om luften var tillräcklig för det antalet personer som vistades i ett visst rum. Koldioxidmätning gjordes i vissa fall och anmärkning blev det om mätaren visade över 1000 ppm - främmande lukt. Fukt & mögel På 21 stycken förskolor indikerades förhöjd fukt i byggnadsmaterialet, i golv, vägg eller något annat. Förhöjd fukt var vanligt förekommande i golv runt golvbrunnar. Temperatur & drag På sex förskolor upplevdes/uppmättes för låg, för hög temperatur eller drag. Ljud & buller På sex förskolor noterades besvärande ljud från ventilationen. 4

7 Belysning & dagsljus På fyra förskolor saknades helt eller delvis solavskärmning. Sid 5(46) Hygien 18 stycken anmärkningar pga. att det saknades handduk eller tvål vid toaletterna. Städning & tvätt På 26 förskolor noterades brister i städning eller tvätt. Vanligt förekommande brister var att det var dammigt, ventilationsdon som var smutsiga eller smutsiga golv. Slitet material På 22 förskolor noterades slitet material. De flesta anmärkningarna var att golvmattor var slitna eller trasiga. 6. Diskussion Barnen är vår framtid. De ska inte behöva bli sjuka av en inomhusmiljö som de är tvungna att vistas i. En ökning av allergi och astma har konstaterats i Sverige men orsaken till det har forskarna ännu inte exakt lyckats klarlägga. Något de däremot är överens om är att ökningen av astma och allergier är relaterad till den inomhusmiljö som barnen vistas i. Ventilation och städning, de vanligaste bristerna Det har visat sig att barngrupperna kan bli större än vad som var meningen från början när förskolan startade. Det innebär att den nya luften som tillförs lokalerna inte alltid räcker till det antal barn som vistas i dem. Det är därför viktigt att ventilationen fungerar bra och att ventilationssystemen underhålls och sköts som de ska, så att inte de bidrar till att inneluften blir dålig. I inomhusluften finns alltid mer eller mindre stora mängder av olika svävande partiklar av alla de slag, vissa irriterar mer än andra. Exempel på föroreningar i luften kan vara mögelsporer, bakterier, bilavgaser, ämnen från byggmaterial och möbler, radon, ämnen från oss själva, barn eller personal med husdjur där t.ex. hundhår tas med till förskolan som lossnar. När luften upplevs som torr är det oftast inte låg luftfuktighet i rummet, istället kan det bero på att det är mycket partiklar eller gaser i luften eller för hög temperatur. De större partiklarna, damm, faller ned och hamnar på golvet där de små barnen ofta vistas. Städning och bra ventilation är viktigt för att minska partikelhalten och föroreningarna i inomhusluften. 28 stycken förskolor fick någon sorts anmärkning som hade med ventilationen att göra och på 26 förskolor noterades brister i städning eller tvätt. När det gäller smutsiga ventilationsdon har anmärkningen antecknats som brist i städning. Men är ett ventilationsdon mycket smutsigt kan luftflödena minska med 70 % i system med fläktstyrd frånluftsventilation. Slitet material På 22 förskolor noterades slitet material. De flesta av anmärkningarna var att golvmattor var slitna eller trasiga. Slitna och trasiga mattor bidrar till att golven blir svårstädade. Smuts och/eller fukt hamnar i håligheterna och orsakar olägenheter som t.ex. mikrobiell tillväxt. Linoleummattor behöver kontinuerlig skötsel för att inte blir en hälsorisk. De 5

8 Sid 6(46) ska inte utsättas för mycket vatten eller stort slitage och bör därför inte finnas i kök eller entréer. Ett tätt ytskikt av vax eller polish måste regelbundet läggas på golvmattan. Läggs polish på i ett för tjockt lager utan att det gamla tas bort kan det lossna och bilda ett vitt damm s.k. mjölning. Detta damm kan orsaka slemhinne- och hudirritationer. Hygien Infektioner sprids bland barn och personal ofta p.g.a. brister i handhygien. För att undvika smittspridning är flytande tvål och pappershanddukar att rekommendera. På de flesta förskolorna hade barnen varsin frottéhandduk. Det blev 18 stycken anmärkningar pga. att det saknades handduk eller/och tvål vid toaletterna. Inspektörerna är medvetna om att det inte går att ha tvål inom räckhåll där det finns riktigt små barn. Viktigt är att de barnen får hjälp med handtvätt av någon personal. Fukt & mögel På 21 stycken förskolor indikerades förhöjd fukt i byggnadsmaterialet, i golv, vägg eller något annat. Olika hälsoproblem som t.ex. allergi, luftvägsbesvär m.m. har ett samband med förhöjd fukt i byggnader. Fukten bidrar till att hälsoskadliga gaser bildas när vissa mikroorganismer, exempel vissa mögelsvampar och bakterier, tillväxer. Dessa tillväxer i organiskt material som har varit fuktigt en längre tid. Fukten kan även orsaka skadliga emissioner till inomhusluften genom att t.ex. mattlim eller kaseinhaltigt flytspackel bryts ned. Flera förskolor har fått anmärkning på förhöjd fukt i golvet. Förhöjd fukt var vanligt förekommande i golv runt golvbrunnar. Om problemet måste åtgärdas eller inte beror på hur allvarlig situationen bedöms vara. Ibland kan också mätinstrument indikera förhöjd fukthalt fast så inte är fallet. En förklaring kan vara att fuktindikatorn även kan utslag på annat material, t.ex. metall. Vad som finns under golvmattan eller i väggen kan inspektören inte se vid en inspektion. Byggnadskonstruktionen måste därför ofta undersökas närmare av en fackman. Ljud & buller Angående ljud och buller så var det endast sex förskolor där det noterades besvärande ljud. Ljudet kom från ventilationen. Hälsoskyddsinspektörerna är väl medvetna om att det största problemet med höga ljudnivåer kommer från barnens verksamhet. Miljökontoret har planer på att i framtiden göra ett bullerprojekt där ljudnivåer kommer att mätas och kartläggas. 7. Slutsatser Det är möjligt att det finns fler brister än som upptäckts vid inspektionsbesöken. De olägenheter som personalen har berättat om har inte alltid kunnat påvisas vid inspektionsbesöket. Uppföljning av åtgärder för att rätta till de konstaterade bristerna sker kontinuerligt. I stort sett kan det konstateras att förskolorna är medvetna om de problem som är kopplade till verksamheterna. Det är därför viktigt att ev. besparingar inte genomförs på så sätt att städningen blir eftersatt. De flesta anmärkningarna gällde bristande ventilation, städning och dåliga städrutiner. Förskolorna bör utarbeta egenkontrollprogram, så att de anställda får insyn i de problem som finns och är viktiga att belysa. Dessutom kan verksamheterna själva planera för större reparationer och renoveringar, och planera för denna kostnad i budgeten. Tillsynsavgiften planeras också att läggas över på fast årlig avgift. Även detta en åtgärd för 6

9 Sid 7(46) att underlätta förskolornas planering, samtidigt som det underlättar miljökontorets hantering så att större vikt kan läggas vid de objekt där stora problem finns. 7