PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010

Transkript

1 PROJEKT Tillsynskampanj 2010 Frisörer - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört vecka 42, 2010 Författare: Margareta Jonsson Jenny Hamrin Robert Anderson

2 Sammanfattning Vecka 42 utförde Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund en tillsynskampanj riktad mot 91 frisörer i våra medlemskommuner Nynäshamn, Tyresö och Haninge. Just hårvårdsbranschen valdes ut på grund av att den berörs av många olika frågeställningar avseende hygien och miljö. Dessutom finns det i våra kommuner en stor mängd verksamhetsutövare i den här branschen. Kampanjen gick ut på att kontrollera frisörernas verksamhet utifrån miljöbalkens bestämmelser om miljö- och hälsoskydd. 24 inspektörer har med hjälp av en checklista inventerat hårvårdsbranschen under veckan. Resultaten av inspektionerna visade att ca 10 % av verksamheterna inte fått några anmärkningar alls. En tredjedel har fått anmärkning på att de inte rengjorde sina saxar mellan varje kund. Sju verksamhetsutövare hade inte rutiner för att förhindra och hantera allergiska reaktioner som kan uppstå i samband med exempelvis hårfärgning. Vi hittade 32 produkter som saknade lagstadgad märkning samt tre produkter som var förbjudna att använda inom EU/EES. Det är dock positivt att alla frisörer hade rutiner för att hantera om de upptäcker hårlöss hos en kund och de allra flesta hade rent och snyggt i sina lokaler. Resultatet kommer att användas för att bedöma behoven av framtida tillsynsinsatser. Vad gäller felaktigt märkta och förbjudna produkter kommer den informationen lämnas över till Läkemedelsverket. Under hösten kommer det göras en fördjupad analys av inspektionsmetodiken. Bakgrund och problembeskrivning I frisörbranschen finns en mängd frågeställningar som berör hälsoskydd, smittskydd, avfall och hårvårdskemikalier. Enligt miljöbalken har förbundet som tillsynsmyndighet ansvar för att ha en överblick över verksamheter som faller under miljöbalken. Vi har varit medvetna om att det finns frisörverksamheter i våra kommuner som inte finns med i våra register. Därmed har det funnits ett behov att inventera den branschen och förvissa oss om att verksamheterna sköts på ett hygien- och miljömässigt bra sätt. Ett av målen för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är att utveckla och förbättra vår inspektionsmetodik. Vi arbetar ofta i projektform men då över relativt långa tidsspann (månader, säsonger, kalenderår). Vi har funderat på om det skulle fungera att göra punktinsatser genom att samlat använda all tillsynspersonal för att under en vecka utföra ett projekt. Eftersom det finns ett så stort antal frisörer i förbundets geografiska område så är de en lämplig grupp att hantera i en tillsynskampanj där man på kort tid går igenom många verksamheter. Syfte Syftet med kampanjen är främst att lyfta fram och kontrollera de hälso- och miljöfaror som finns inom hårvårdsbranschen och informera och utbilda företag och allmänhet. Eftersom det är den första tillsynskampanjen som förbundet utför där all inspektionspersonal samlat genomför alla inspektioner under en vecka, blir det här också en möjlighet att prova på en ny metodik. Mål och delmål Det viktigaste målet för kampanjen är att frisörerna och deras kunder ska bli tryggare ur hygienoch miljösynpunkt. Det är också viktigt att upplysa frisörer och allmänhet om vad lagstiftningen säger om hårvårdsverksamhet ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Exempelvis finns det inom branschen många otillåtna produkter som kan vara skadliga både för människor och miljö. Givetvis är hygienfrågorna också viktiga hos frisörer. Det är av centralt intresse för förbundet att få reda på hur det ser ut hos våra frisörer när det gäller hygieniska och miljömässiga frågeställningar. Vi förväntar oss att kampanjen ska resultera i 2

3 ett beslutsunderlag för att kunna bedöma vilka tillsynsresurser som kommer att krävas i framtiden för den här branschen. Ett annat mål är att prova en ny tillsynsmetodik där många verksamheter inspekteras på kort tid. Förbundet vill också för att uppnå miljöbalkens krav inventera frisörbranschen och ta reda på vilka företag som är verksamma inom vårt geografiska område. Avgränsning Vi vände oss till alla frisörer i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Avgränsningen för kampanjen var att göra en översiktlig inventering av verksamheterna och inte gå för djupt i detaljfrågor. Genomförande Projektet drevs av en projektgrupp som initialt bestod av miljöinspektörerna Margareta Jonsson (projektledare), Robert Anderson och Erika Dahlstrand. Under projektets gång ersattes Erika Dahlstrand av Jenny Hamrin. Projektgruppen har tagit fram listor på företag inom hårvård genom Statistiska Centralbyrån. Den listan har vi samkört med gamla data som vi haft sen tidigare. Från det digra materialet utkristalliserades det ca 125 aktiva objekt som delades ut på förbundets handläggare att inspektera. Kravet på checklistan var att den skulle vara upplagd så att man skulle kunna besvara frågorna med ja och nej. Dessutom skulle man med en halv dags instruktioner kunna utföra inspektioner. Ett utkast till checklista togs fram och testades hos åtta olika verksamhetsutövare. Utifrån resultatet av testet reviderades checklistan, se bilaga. Kampanjen utfördes under vecka 42. Den inleddes med utbildning och genomgång av checklista samt praktiska detaljer förknippade med projektet. Vi hade bjudit in Christina Mattsson från Kemisk-tekniska Leverantörsförbundet att hålla en föreläsning för oss om regelverket för kosmetiska och hygieniska produkter inom frisörbranschen. Därefter gjordes inspektionerna och data samlades in. Vad gäller information under projektets gång har politikerna i förbundets direktion kontinuerligt informerats om att kampanjen skulle ske vecka 42 och om vad den skulle komma att innehålla. Verksamhetsutövarna har informerats i samband med att inspektionerna har bokats och då fått både skriftlig och muntlig information. Pressmeddelanden har skickats ut både före och efter kampanjen. Det första pressmeddelandet ledde till intresse från Radio Stockholm och tidningarna Mitt i och Nynäshamnsposten. Resultat och diskussion Av de 125 objekt som identifierats inspekterades 91 under kampanjveckan. Det föll följaktligen bort 34 verksamheter som inte kunde inspekteras under kampanjveckan. Det var främst två orsaker till det. Den största gruppen var frisörer som inte kunde ta emot inspektörer på grund av sjukdom, semester etc. De är inbokade för inspektion senare under hösten. Det var också så att en del företag var registrerade hos SCB som hårvårdsverksamheter, vilket vid närmare kontroll visade sig vara felaktigt. 3

4 Antal salonger Ingen En Två Tre Fyra Fem Sex Sju Åtta Nio Tio Elva Antal anmärkningar Figur 1. Sammanställning över antal anmärkningar per salong. Av de frisörer som inspekterades fanns 42 i Haninge, 27 i Nynäshamn och 22 i Tyresö. Det fanns nio frisörer som inte fick några anmärkningar alls medan majoriteten av företagen fick ett fåtal anmärkningar, se figur 1. Det var ingen skillnad mellan antalet anmärkningar hos frisörerna i de olika kommunerna, i medeltal fick haningefrisörerna ca 3 anmärkningar var och i Tyresö och Nynäshamn fick de ca 4 var. Det är dock nedslående att så många företag fick anmärkningar när det gäller redskapen som används direkt på kunden. Förbundet bedömer att redskapen behöver rengöras mellan varje kund, det slarvas det med exempelvis vad gäller saxar (31 frisörer fick anmärkning), kammar (10 frisörer) och klämmor (21 frisörer), se figur 2. Sju verksamhetsutövare hade inga rutiner för att förhindra och hantera allergiska reaktioner i samband med behandlingar exempelvis hårfärgning. Procent Sax Kam, borste Klämmor Rakmaskin Handduk Krage till kappa Figur 2. Andel salonger som hade anmärkningar på att redskapen inte rengjordes mellan varje kund. Vid inspektionen kontrollerades särskilt hårfärgningsprodukter både som fanns till försäljning, men även de som användes i verksamheten. I projektet hittade förbundet 32 produkter som saknar lagstadgad varningsmärkning på svenska. Dessutom hittade inspektörerna tre produkter som innehåller det förbjudna ämnet HC Yellow No5 som är förbjudet i hela EU/EES-området. I kampanjen ställdes frågan om vad som sker med färdigblandade överblivna färgslattar. Visserligen är produkterna gjorda för att sköljas ur håret när behandlingen är över, men kommunernas VA-avdelningar vill ändå minimera mängderna som kommer till avloppsreningsverken där de kan störa reningsprocessen. Av de 57 verksamheter där frågan är aktuell, spolar nästan två tredjedelar av verksamheterna ut slattarna i avloppet, se figur 3. 4

5 37% Sköljs ned i avloppet 63% Kasseras som brännbart avfall Figur 3. Fördelning av var verksamheter som har överblivna färgslattar kasserar dem. Det fanns också positiva resultat, bland annat hade alla frisörer rutiner för det fall att de skulle hitta hårlöss hos en kund. De allra flesta hade också rent och snyggt i sina lokaler, med fungerande städning och underhåll. Vi kunde inte heller upptäcka att någon bedrev anmälningspliktiga verksamheter i sina lokaler som exempelvis piercing eller kosmetisk tatuering. Vad gäller metodiken har vi på kort tid lyckats gå genom ett stort antal verksamhetsutövare som i våra normala projekt skulle ha tagit en hel säsong, det är positivt. Vi behöver göra en grundlig utvärdering av metoden. Hur går vi vidare? Inspektionsresultatet överlämnas till hälsoskyddsavdelningen inom förbundet vad gäller hygienoch hälsoskyddsfrågor och miljöskyddsavdelningen vad gäller kemikalie-, avlopps- och avfallsfrågor. Avdelningarna kommer använda resultaten för att bedöma behoven av framtida tillsynsinsatser. Resultatet avseende felaktigt märkta och förbjudna produkter kommer lämnas över till Läkemedelsverket. Under hösten kommer det göras en fördjupad analys av inspektionsmetodiken. Bilaga: Checklistan 5

6 Checklista vid tillsyn Frisersalonger Salongens namn Närvarande Företagets namn Företagsadress Platsadress Huvudansvarig Datum för inspektion Org nummer Fastighetsbeteckning Telefon Anmärkningar Följande anmärkningar skall åtgärdas inom verksamhetens egenkontrollprogram. Kontroll sker vid nästa tillsynsbesök. Antal Punkter Övriga verksamheter Är verksamheten ambulerande? Finns det några anställda? Om ja: Hur många: Finns det uthyrda frisörstolar i lokalen? Om SMOHF ej har uppgifter: Fyll i namn och organisationsnummer Namn Org nr Namn Org nr Namn Org nr Erbjuder salongen något av följande? Öronhåltagning (ej med steril engångskasset eller blomdahlsprodukter) Piercing (anmälningspliktig) Akupunktur (anmälningspliktig) Fotvård med skalpeller (anmälningspliktig) Hudvård med lancetter (anmälningspliktig) Tatuering (även kosmetiskt) (anmälningspliktig) Avlopp Kommunalt VA Enskilt VA Om enskilt VA: Hur många kunder per vecka behandlas med hårfärgningsmedel, permanentvätska eller liknande produkter? 6

7 DEL 1. EGENKONTROLL Verksamhetsutövare ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. (26 kap. 19 miljöbalken) 1. Städning 1.1 Finns rutiner för städning av behandlingsstol och närliggande golvyta mellan varje kund? 1.2 Finns rutiner för städning av entréer och övriga ytor (en gång i veckan eller oftare vid behov)? 1.3 Finns rutiner för daglig städning av toalett? 1.4 Finns rutiner för städning av svåråtkomliga ytor (textilier, ventilationsdon, taklampor, hyllor med produkter på mm.) 1. 5 Ifall flera delar lokal finns en tydlig ansvarsfördelning för städning? Ej aktuellt Kommentar: Egenkontrollen bör inkludera rutiner för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt för kontroll av dessa åtgärder. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 2. Smittskydd/allergi 2.1 Finns rutiner om huvudlöss upptäcks? 2.2 Om ja: är dessa ändamålsenliga? Kommentar: Egenkontrollen bör inkludera rutiner vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa. Den som utför en behandling bör vara uppmärksam på eventuella sjukdomar eller sår hos kunden och göra en bedömning om speciella åtgärder behöver vidtas. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 2.3 Finns rutiner för behandling av kunder vid tillfällen då frisören har sår på händerna? 2.4 Om ja: är dessa ändamålsenliga? Kommentar: Skyddshandskar av engångsmaterial bör användas vid behandling med risk för blodsmitta och i övrigt vid behov. Den som har sjukdom eller sår som skulle kunna innebära smittorisk för kunden i samband med en behandling bör inte utföra behandlingen. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 2.5 Finns rutiner för att hantera och undvika allvarliga allergiska reaktioner? 2.6 Om ja: är dessa ändamålsenliga? Kommentar: Egenkontrollen bör inkludera rutiner vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa. Information om eventuella hälsorisker i samband med den hygieniska behandlingen bör lämnas till kunden. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 7

8 2.7 Finns rutiner för rengöring och desinfektion av kundens hud och utrustning ifall huden penetrerats? T. ex. klipp i örat. 2.8 Om ja: är dessa ändamålsenliga? Används ren uppsättning till varje ny kund av: 2.9 Sax Ej aktuellt 2.10 Kam/borste Ej aktuellt 2.11 Klämmor Ej aktuellt 2.12 Rakmaskin/trimmer Ej aktuellt 2.13 Handduk Ej aktuellt 2.14 Krage till kappa Ej aktuellt 2.15 Om nej, finns ändamålsenliga rutiner för att förhindra smitta? Kommentar: Instrument, redskap och produkter som används vid yrkesmässig hygienisk verksamhet bör vara av sådan beskaffenhet och skötas så att risken för spridning av smitta begränsas. Det innebär bl.a. att instrument och redskap, som inte är av engångstyp, bör rengöras noggrant innan de återanvänds. Skalpell- och rakblad bör dock alltid vara av engångstyp. Instrument och redskap bör rengöras mekaniskt före desinfektion. Instrument och redskap kan desinfekteras genom att kokas 5 minuter under lock. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 3. Avfall 3.1 Finns rutiner för hantering av hushållsavfall? 3.2 Sorterar verksamheten ut övrigt avfall (förpackningar, aluminiumfolie osv)? Ja Nej Kommentar: Enligt 15:5a miljöbalken ska den som innehar avfall se till att detta hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. I kommunernas renhållningsordningar anges: Förpackningar av metall, kartong, plast, wellpapp och glas lämnas i första hand vid någon av Förpacknings- och Tidningsinsamlingens (FTIs) återvinningsstationer, vid kretsloppscentralen eller på annan plats som anvisas av förpackningsproducent. KTF anser att väl tömda förpackningar kan lämnas till förpackningsinsamlingen (behöver inte sköljas ur). 3.3 Lämnas lysrör, elektroniska produkter och annat farligt avfall som farligt avfall? 3.4 Om ja: Hur hanteras farligt avfall och elskrot? a) Lämnas i särskilt soprum som fastighetsägaren tillhandahåller b) Körs till SRV, Återvinningscentral av verksamhetsutövaren, med anmälan c) Körs till SRV, Återvinningscentral av verksamhetsutövaren, utan anmälan Kommentar: Enligt 21 Avfallsförordningen får olika slag av farligt avfall inte blandas med varandra. Farligt avfall får heller inte blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material. Lysrör och elektroniska produkter är farligt avfall och ska utsorteras. Enligt 34 avfallsförordningen ska den som transporterar farligt avfall som uppkommit vid en yrkesmässig verksamhet anmäla detta till Länsstyrelsen. 8

9 3.5 Hur hanteras överblivna färg- och toningsprodukter? a) Sköljs ner i avloppet b) Torkas ur och kastas i soporna c) Ej aktuellt Kommentar: Det finns inget lagstöd för att hindra verksamheterna från att skölja ut produkterna i avloppet, men kommunernas VA-avdelningar ser in helst att de inte gör det. 4. Ventilation 4.1 Finns rutiner för klagomålshantering(från kund, till fastighetsägare etc) kring ventilation? 4.2 Om ja: är dessa ändamålsenliga? Kommentar: Lokalen bör ha en god luftkvalitet. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) DEL 2. IAKTTAGELSER VID TILLSYNSBESÖKET 5. Lokalen 5.1 Sker tobaksrökning i lokaler dit kunder har tillträde? Kommentar: Lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara rökfria enligt tobakslagen. Tobaksröken får inte spridas från rökutrymmen till rökfria utrymmen (SFS 1993:581, Tobakslag) 5.2 Är det så slitet i lokalen så att det är svårt att städa? 5.3 Om ja: Har verksamhetsutövaren en tanke/plan för att åtgärda det? Kommentar: Tecken på slitage och fuktskador kan vara avvikande lukt, missfärgningar, flagnande färg, sprickor, bubblor i golvmatta eller saltavlagringar. Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner för fortlöpande underhåll av lokaler och inredning. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 5.4 Finns separat arbetsplats/bänk avsedd för rengöring och desinficering? Ja Nej Kommentar: Lokalen bör vara utformad så att rengöring och desinfektion av såväl lokal som instrument underlättas, det bör finnas särskilda utrymmen med arbetsbänkar, rinnande varmt och kallt vatten samt lämpliga anordningar för rengöring och desinfektion av instrument och redskap. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) Kundtoalett 5.5 Rent 5.6 Ventilerat 5.7 Engångshanddukar 5.8 Textilhanddukar, fleranvändning 5.9 Flytande tvål 5.10 Toalettpapper 5.11 Kundtoalett finns inte 9

10 Städförråd 5.12 Rent 5.13 Ventilerat 5.14 Utslagsvask (toalett går även bra) 5.15 Upphängningsanordning för moppar och dyl.? Kommentar: I lokalen bör det finnas ett tillräckligt antal toaletter som är försedda med tvättställ med rinnande varmt och kallt vatten, flytande tvål och engångshanddukar. Det bör finnas ett ändamålsenligt städutrymme, INTE i toaletten, som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten. Lokalen bör ha en god luftkvalitet (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 6. Städning 6.1 Upplevs lokalen som smutsig? Om ja: Var: Vad: Kommentar: Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt för kontroll av dessa åtgärder. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 7. Smittskydd/allergi 7.1 Ifall håltagning sker finns rutiner för att kontrollera att utrustning är sterila och nickelfria? Ej aktuellt Kommentar: Smycken som används vid håltagning bör vara sterila. Sterila instrument, redskap och smycken bör förvaras i sterila förpackningar. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 7.2 Förvaras och hanteras rena och använda redskap/verktyg separat? Kommentar: Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingar vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 8. Ventilation 8.1 Upplevs det som dålig luft/ventilation i lokalen? Kommentar: Tecken på dålig ventilation är att det känns varmt/instängt, stark kemikalielukt från hårfärgning känns i hela lokalen. Lokalen bör ha en god luftkvalitet. (Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, SOSFS 2006:4) 9. Kosmetiska och hygieniska produkter 9.1 Finns produkter märkta med: Endast för yrkesmässig användning till försäljning? 9.2 Har företaget egen import av kosmetiska och hygieniska produkter från land utanför EU/EES? 9.3 Om ja: Har företaget gjort anmälan till Läkemedelsverket? 10

11 Kontroll av upp till 3 permanenta hårfärgningsprodukter (oxidationshårfärg) antingen till försäljning eller som används i verksamheten: 9.4 Namn: Tillverkare: a. Finns varningsmärkning? b. Är varningsmärkningen på svenska? c. Finns innehållsdeklaration? d. Innehåller produkterna något/några av följande förbjudna ämnen? i. HC Yellow No. 5 ii. Basic Blue 7 iii. Lead acetate 9.5 Namn: Tillverkare: a. Finns varningsmärkning? b. Är varningsmärkningen på svenska? c. Finns innehållsdeklaration? d. Innehåller produkterna något/några av följande förbjudna ämnen? i. HC Yellow No. 5 ii. Basic Blue 7 iii. Lead acetate 9.6 Namn: Tillverkare: a. Finns varningsmärkning? b. Är varningsmärkningen på svenska? c. Finns innehållsdeklaration? d. Innehåller produkterna något/några av följande förbjudna ämnen? i. HC Yellow No. 5 ii. Basic Blue 7 iii. Lead acetate Kommentar: Produkter som är märkta med Endast för yrkesmässig användning får inte säljas till konsumenter. Den som importerar en kosmetisk och hygienisk produkt skall till Läkemedelsverket anmäla produkten för förteckning i ett produktregister. Permanenta hårfärgningsprodukter ska ha varningsmärkning/-text, och den ska vara på svenska. Innehållsdeklaration ska finnas och den ska vara skriven med s.k INCI-namn. De tre ämnen som anges ovan får inte finnas i produkterna. (Läkemedelsverkets föreskrifter, LVFS 2004:12 samt LVFS 2007:4) 11