Ett nationellt tillsynsprojekt resultat från 28 kommuner i Västra Götaland

Transkript

1 Hygien i förskolan Ett nationellt tillsynsprojekt resultat från 28 kommuner i Västra Götaland Oktober 2010

2

3 Hygien i förskolan Ett nationellt tillsynsprojekt resultat från 28 kommuner i Västra Götaland Miljösamverkan Västra Götaland oktober 2010 Denna rapport har tagits fram av projektgrupp Inomhusmiljö. Gudrun Törnström och Lasse Lind har ansvarat för slutlig bearbetning och redigering i samråd med projektgruppen. Följande personer har deltagit i projektgruppen: Anna Pettersson, Lerums kommun Annika Borg, Trollhättans kommun Barbro Nilsson, Arbetsmiljöverket Gudrun Törnström, Länsstyrelsen Västra Götalands län Ingmarie Englund, Göteborgs stad Jan-Eric Bäck, Öckerö kommun Jan-Erik Andersson, Göteborgs stad Sten-Axel Wikenstedt, Västra Götalandsregionen Lasse Lind, Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland

4 Titelsida, om rapporten Sammanfattning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte Genomförande... 7 Kommunernas tillsyn... 7 Deltagande kommuner Särskilda insatser i Västra Götalandsregionen... 8 Projekt hygiensjuksköterska i förskolan - HYFS... 8 Skillnad mellan Göteborgs stad och övriga kommuner i Västra Götaland Resultat... 9 Egenkontroll Barnens handhygien Personalens handhygien Hygienrutiner Hygienutbildning Diskussion och slutsatser Egenkontroll Handhygien Hygienrutiner Hygienutbildning Sammanfattande bedömning och rekommendationer Referenser och litteratur Bilagor 1. Tillsynsformulär för hygien 2. Instruktion till förtydligat tillsynsformulär Baksidan: Om Miljösamverkan Västra Götaland, adressuppgifter

5 1. Sammanfattning Under 2009 genomförde Socialstyrelsen ett nationellt tillsynsprojekt kallat Hygien i förskolan där kommunernas miljökontor inbjöds att delta. I vårt län stöttades projektet av Miljösamverkan Västra Götaland, 28 av de 49 kommunerna i länet medverkade och besökte 454 förskolor. Syftet med det nationella tillsynsprojektet var att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom ökad medvetenhet om kravet på egenkontroll enligt miljöbalken. Ett av målen var att projektet skulle leda till ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom områdena hygien och smittskydd. Resultaten från tillsynen i Göteborgs stad har jämförts med svaren från de övriga 27 kommuner i Västra Götalands län som deltog. Syftet var att se om det finns skillnader som kan kopplas samman med den hygieninformation som lämnats av projektet hygiensjuksköterska i förskolan HYFS där hygienrutiner och råd om hygien gavs på förskolorna innan Göteborgs miljöförvaltning genomförde tillsyn. Motsvarande hade inte förekommit i de övriga kommunerna. Verksamhetsutövaren ansvarar för att ha kunskap om egenkontrollen och att den tillämpas. Trots att regeln funnits sedan 1999 finns det fortfarande många förskolor i de 28 kommunerna som inte tagit del av förordningen om egenkontroll. Bristerna tyder på ett stort behov av att miljönämnderna i sin tillsyn informerar om och ställer krav på en fungerande egenkontroll. Resultaten visar att kunskap om egenkontroll är betydligt bättre i Göteborg än i Västra Götaland i övrigt På övriga kontrollpunkter som jämförts, bland annat avseende handtvätt och hygienrutiner, var resultaten varierande men i så gott som samtliga fall och ofta i betydande grad var resultatet bättre i Göteborg. Sammantaget visar jämförelserna att HYFS varit av stort värde, och det är därför mycket positivt att det nu också börjat genomföras i övriga kommuner i länet. Tillsynsprojektet visar på behov av tillsyn, inklusive krav på egenkontroll och rådgivning om hygienrutiner. Därför är det viktigt att tillsyn av förskolor prioriteras i miljönämndernas tillsynsplaner. Återkommande inspektioner, exempelvis vart tredje år, behövs för att med jämna mellanrum lyfta hygienfrågorna som annars kan riskera att sjunka undan efterhand. Miljönämnderna har även betydelsefulla uppgifter i samband med nyetablering av förskolor när man ska bedöma lokalernas lämplighet i samband med den obligatoriska anmälan. Förutsättningar för god handhygien bör då särskilt beaktas. Nämnden bör då även lämna information om kravet på egenkontroll, vad egenkontrollen bör innehålla samt råd om hygienrutiner. 5

6 2. Inledning Socialstyrelsen är central tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör hälsoskydd inom miljöbalkens tillämpningsområde. Ansvaret för tillsynsvägledning delas med länsstyrelserna, som utövar vägledning i länet. En viktig del i tillsynsvägledningen till kommunerna är att ge stöd och råd samt initiera och samordna gemensamma tillsynsinsatser. Socialstyrelsen har ambitionen att genomföra ett nationellt tillsynsprojekt varje år tillsammans med kommunerna. I projekten prioriteras särskilt angelägen hälsoskyddstillsyn och kommunernas miljönämnder inbjuds att delta. År 2009 genomfördes projektet Hygien i förskolan. Insatserna i projektet och resultaten presenteras i en särskild rapport (1). Även länsstyrelserna erbjuds att medverka i de nationella projekten. Miljösamverkan Västra Götalands Inomhusmiljögrupp anslöt därför till tillsynsprojektet och verkade för ett högt deltagande i länet. Sammanlagt deltog 28 av länets 49 kommuner och 454 förskolor inspekterades. I denna rapport redovisas ett urval av resultat från de 28 kommunerna i Västra Götalands län. Bakgrund Barn i förskoleåldern är ofta sjuka. Att de får infektioner är i och för sig normalt och en viktig stimulans för barnets immunförsvar. Men man räknar med att förskolebarn är % mer sjuka än hemmabarn. Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika men genom kunskap om hur det smittar kan man minska onödig smittspridning. Det finns forskning som visar att skärpt hygien kan minska sjukfrånvaron i förskolan. Förbättrade hygienrutiner på förskolorna kan bidra till att minska antalet infektionssjukdomar bland barnen (2). Förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och omfattas även av kravet på egenkontroll enligt en särskild förordning a. Avsikten med egenkontroll är att verksamhetsutövare på egen hand ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete som följer miljöbalkens och myndigheternas krav. Verksamhetsutövaren ska ha klart för sig hur egenkontrollen i praktiken går till och känna till resultaten från den. Syfte Syftet med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan var att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom ökad medvetenhet om kravet på egenkontroll enligt miljöbalken. Målet var att projektet skulle leda till: - Ökade kunskap i hygien och smittskydd på kommunernas miljöförvaltningar. - Ökad kunskap på miljöförvaltningarna om förskoleverksamheternas egenkontroll enligt miljöbalken. a Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. 6

7 - Ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom hygien och smittskyddsområdena. - Möjlighet för kommunernas miljöförvaltningar att skapa nätverk för att diskutera hygien, minskad smittspridning och egenkontroll på förskolor. - En samlad bild för Socialstyrelsen av hygienrutiner och egenkontroll på landets förskolor. 3. Genomförande Kommunernas tillsyn De miljöförvaltningar som deltog i det nationella tillsynsprojektet valde själva hur många och vilka förskolor som skulle inspekteras samt när detta skulle ske under Vid tillsynen kontrollerades verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll och projektet fokuserade på den del av egenkontrollen som gäller hygien, rutiner för att minska smittspridning och övergripande städning. I samband med tillsynen användes ett tillsynsformulär som Socialstyrelsen tagit fram, se Bilaga 1 och verksamhetsansvarig förskolechef intervjuades. Efter inspektionen redovisade miljöförvaltningen digitalt de uppgifter som samlats in till Socialstyrelsen. Deltagande kommuner I Västra Götalands län deltog följande 28 kommuner, antalet inspekterade förskolor var 454 och antalet förskolor per kommun varierade mellan Medelvärdet var 16 och medianen 11. Kommun Antal inspekterade förskolor Bengtsfors 4 Bollebygd 9 Borås 6 Dals-Ed 4 Falköping 50 Färgelanda 3 Gullspång 1 Göteborg 99 Herrljunga 11 Hjo 5 Karlsborg 5 Lysekil 3 Mariestad 25 Mellerud 3 Munkedal 11 Mölndal 45 Orust 12 Partille 38 7

8 Kommun Antal inspekterade förskolor Skara 15 Skövde 24 Strömstad 15 Tibro 5 Tidaholm 2 Tjörn 11 Trollhättan 12 Töreboda 5 Vänersborg 20 Åmål Särskilda insatser i Västra Götalandsregionen Projekt hygiensjuksköterska i förskolan - HYFS I Västra Götalandsregionen pågår projektet hygiensjuksköterska i förskolan (2) som inleddes i Göteborg år 2006 och nu fortsätter i Västra Götalands övriga kommuner. Syftet med projektet är att förbättra hygienrutinerna på förskolorna och därmed minska antalet infektioner och sjukfrånvaron bland barnen. Hygiensjuksköterskor gör personliga besök på alla förskolor och arbetar efter en särskild modell. Projektet förväntas medföra positiva effekter som: - Utarbetande och väl förankrade hygienrutiner i förskoleverksamheten. - Ökat samarbete mellan barnomsorg och barnhälsovård. - Gemensamma, väl kända, riktlinjer som ger tryggare personal och föräldrar. - Riktlinjer för när barnen skall vara hemma vid sjukdom. - Riktlinjer för rådgivning och information vid infektionsproblematik i förskolan. Skillnad mellan Göteborgs stad och övriga kommuner i Västra Götaland Vid genomförandet av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt 2009 inspekterade Miljöförvaltningen i Göteborgs stad 60 kommunala och 39 fristående förskolor. Innan Miljöförvaltningens tillsyn hade HYFS-projektet besökt samtliga kommunala förskolor och hygiensjuksköterskan hade inventerat aktuella hygienrutiner, diskuterat riktlinjer för hygienrutiner samt lämnat hygienråd och anvisning om föräldrainformation. Även om de fristående förskolorna inte fått besök hade vissa av dem i alla fall deltagit vid något av de utbildningstillfällen som hygiensjuksköterskan anordnat hade HYFS-projektet inte besökt några andra förskolor i länet. Det var senare som projektet fortsatte i övriga kommuner i Västra Götaland och besök pågår för närvarande. 8

9 5. Resultat Efter viss databearbetning, där t.ex. felaktigt inrapporterade tillsynsformulär rensats ut, skickade Socialstyrelsen rådata till deltagande kommuner och berörda länsstyrelser. På så sätt gavs möjlighet att följa upp resultaten på lokal eller regional nivå. I Västra Götalands län har Miljösamverkans Inomhusmiljögrupp ansvarat för detta. Socialstyrelsens tillsynsformulär omfattande sammanlagt 42 frågor. Vid genomgång av svaren för de 28 kommunerna i Västra Götalands län begränsades uppföljningen till frågor som berör egenkontroll enligt miljöbalken, barnens handhygien, personalens handhygien, hygienrutiner samt hygienutbildning. Resultaten kan inte ses som representativa för länet eftersom urvalet inte skett slumpmässigt. Det var valfritt för kommunerna att delta och de bestämde själva vilka förskolor de skulle besöka. Tillförlitligheten i svaren kan till viss del variera på grund av olika kunskapsnivå. Detta gäller särskilt frågor om egenkontroll som ibland sammanblandas med motsvarande krav enligt livsmedels- och arbetsmiljölagen. Svaren från Göteborgs stad jämfördes med de övriga 27 kommuner i Västra Götalands län som deltog då det var av intresse att se om det finns skillnader till följd av hygiensjuksköterskans insatser. Vissa resultat har även jämförts med utfallet för riket som helhet. Resultaten redovisas i diagram på följande sidor. Med Göteborg eller Gbg avses Göteborgs stad, med Västra Götaland eller VG avses övriga 27 kommuner i länet som deltog. 9

10 Egenkontroll Känner verksamhetsutövaren till kravet på egenkontroll enligt miljöbalken (26 kap 19 )? Kommentar: Måttliga skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. Göteborg dock lite bättre. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 10

11 Har verksamhetsutövaren tagit del av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll? Har VU tagit del av förordningen om egenkontroll? 70% 60% 50% Andel av svar 40% 30% 20% Ja Nej 10% 0% VG Gbg Kommentar: Klart bättre i Göteborg än Västra Götaland. Ändå bara drygt 50 % i Göteborg. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 11

12 Övergripande skriftlig dokumentation över verksamhetens egenkontroll Finns övergripande skriftlig dokumentation av egenkontrollen? 90% 80% 70% Andel av svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Betydligt bättre i Göteborg än Västra Götaland. Ändå bara drygt 50 % i Göteborg. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 12

13 Information till personalen om dokumentation över egenkontrollen Kommentar: Avsevärt bättre i Göteborg än Västra Götaland. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej Dok saknas Dok saknas % % % 13

14 Miljöförvaltningens sammanfattande bedömning Sammanfattande bedömning: Egenkontroll av hygien o smittskydd motsvarar MBs krav 90% 80% 70% Andel av svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Avsevärt bättre i Göteborg än Västra Götaland. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 14

15 Barnens handhygien Vad används vid barnens handtvätt? Barnens handtvätt Andel av svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% VG Gbg VG Gbg VG Gbg VG Gbg Alltid Ofta Sällan Aldrig Hur ofta Enbart vatten Fast tvål + vatten Flytande tvål + vatten Kommentar: Mycket små skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. De minimala skillnader som finns går åt båda hållen. 15

16 Vad används vid barnens handtorkning? Barnens handtorkning Andel av svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% VG Gbg VG Gbg VG Gbg VG Gbg Alltid Ofta Sällan Aldrig Hur ofta Gemensam textilhandduk Personlig textilhandduk Engångshandduk Varmluft - ingen Kommentar: Måttliga skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. Göteborg dock lite bättre (klart större andel alltid engångshandduk). 16

17 Personalens handhygien Vad använder personalen vid handtvätt? Personalens handtvätt Andel av svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% VG Gbg VG Gbg VG Gbg VG Gbg Alltid Ofta Sällan Aldrig Hur ofta Enbart vatten Fast tvål + vatten Flytande tvål + vatten Kommentar: Mycket små skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. De minimala skillnader som finns är till Västra Götalands fördel 17

18 Vad torkar personalen händerna med efter handtvätt? Personalens handtorkning Andel av svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% VG Gbg VG Gbg VG Gbg VG Gbg Alltid Ofta Sällan Aldrig Hur ofta Gemensam textilhandduk Personlig textilhandduk Engångshandduk Varmluft - ingen Kommentar: Måttliga men tydliga skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. Göteborg lite bättre med klart större andel alltid engångshandduk, och mindre användning av textila handdukar 18

19 När använder personalen handsprit? Kommentar: Tydliga skillnader mellan Västra Götaland och Göteborg. Användning av handsprit vanligare i Göteborg än länet i övrigt (Västra Götaland), även om Västra Götaland har aningen högre andel alltid vid blöjbyte, men Göteborg har högre andel ofta där, vilket inte tagits med i diagrammet för att det inte skulle bli för svårläst. 19

20 Hygienrutiner Finns skriftliga hygienrutiner för blöjbyten? Finns skriftliga hygienrutiner för blöjbyten 80% 70% 60% Andel svar 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Stor skillnad mellan Västra Götaland och Göteborg. Avsevärt vanligare med skriftliga rutiner i Göteborg. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 20

21 Finns skriftliga hygienrutiner för blöjbyten uppsatta vid samtliga skötbord? Om ja på förra frågan finns hygienrutinerna uppsatta vid skötbord 90% 80% 70% 60% Andel av svar 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Liten skillnad, men vanligare i Göteborg att hygienrutinerna är uppsatta vid skötbord. 21

22 Förekommer textila underlägg på skötbord för blöjbyten? Förekommer textila underlägg på skötbord 90% 80% 70% 60% Andel av svar 50% 40% 30% Ja Nej 20% 10% 0% VG Gbg Kommentar: Stor skillnad till Göteborgs fördel. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Ja % Ja % 22

23 Används alltid nya engångsunderlägg vid blöjbyten? Används alltid nya engångsunderlägg vid blöjbyten 100% 90% 80% 70% Andel av svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Liten skillnad, men till Göteborgs fördel. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Ja % Ja % 23

24 Är skötbordsmadrassens yta lätt avtorkbar i samtliga skötrum? Är skötbordsmadrass lätt avtorkbar 100% 90% 80% 70% Andel av svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ja Nej 0% VG Gbg Kommentar: Minimal skillnad (till Göteborgs fördel). Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Ja % Ja % 24

25 Hygienutbildning Utbildas personalen i hygien/smittskydd? Utbildas personalen i hygien/smittskydd 60% 50% Andel av svar 40% 30% 20% Ja, all personal Ja, en del av personalen Nej 10% 0% VG Gbg Kommentar: Stor skillnad. Mycket större andel av personalen utbildad i hygien/smittskydd i Göteborg. Jämförelse nationellt enl. SoS rapport (obs! att Alla här är alla besökta, inte alla som svarat, därför är procentsatsen inte fullständigt jämförbar med våra resultat som tar procent av antal svar på frågan) Alla Nej % Nej % 25

26 6. Diskussion och slutsatser Med Västra Götaland avses här de 27 kommuner i länet som förutom Göteborg deltog i tillsynsprojektet. Egenkontroll Egenkontroll innebär att verksamhetsutövare ska ha kontroll över att miljöbalkens bestämmelser följs b. Förutom det generella kravet på egenkontroll ska den som bedriver en anmälningspliktig verksamhet, t.ex. förskola, också följa särskilda regler enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll c. Syftet är att en verksamhetsutövare på egen hand ska bedriva ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för att minimera riskerna för olägenheter. Enligt miljöbalken ska verksamhetsutövaren själv utforma egenkontrollen och en viktig del av miljönämndens tillsyn är att granska hur verksamhetsutövarens egenkontroll är utformad och fungerar. Kontrollen baseras på de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska egenkontrollen dokumenteras. Krav på egenkontroll finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete samt i livsmedelslag (SFS 2006:804) och livsmedelsförordning (2006:813). Behov av information Trots att kravet på egenkontroll funnits sedan 1999 visar det nationella tillsynsprojektet på stora kunskapsbrister. Endast en fjärdedel av förskolorna i Västra Götaland bedömdes ha en egenkontroll för hygien och smittskydd som motsvarar miljöbalkens krav. I Göteborg var resultatet avsevärt bättre där nästan 80 % av förskolorna uppfyllde detta krav. Ett av målen med tillsynsprojektet var att öka kunskapen om egenkontroll i förskolorna, främst inom områdena hygien och smittskydd. Genom tillsynsprojektet besöktes totalt 454 förskolor i länet och kunskapen hos dessa förbättrades genom den information som gavs. Mot bakgrund av projektets resultat kan antas att det finns ett stort behov av information om verksamhetsutövarens ansvar för egenkontroll även bland övriga förskolor i Västra Götalands län. b Miljöbalken (1998:808) 26 kap. 19. c Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. 26

27 Handhygien De generella rekommendationer om god handhygien som gäller i förskolemiljö för både barn och personal är tvättning med flytande tvål och vatten samt användning av pappershanddukar. I vissa situationer, t.ex. i samband med blöjbyten och under vissa epidemier och då framför allt vid smittsamma tarminfektioner, ska personalen även använda handdesinfektion för att minska risken att sprida smitta. Detta gäller även när personalen använder skyddshandskar. (5) I tillsynsprojektet konstaterades att de generella rekommendationerna om handhygien fått bra genomslag och att de tillämpas av de flesta förskolor. Detta gällde både handtvätt och handtorkning. Andelen personal som torkar sig med engångshanddukar var klart större i Göteborg, vilket sannolikt är en konsekvens av den hygieninformation som lämnats. Det är ännu vanligare att personalen använder flytande tvål och vatten vid sin egen handtvätt än vid barnens. Handtorkning med engångshandduk är ungefär desamma för både barn och personal. Personalen vid förskolorna i Göteborg använder handsprit i betydligt större utsträckning än vid förskolorna i Västra Götaland. Denna skillnad är särskilt tydlig när personalen snutit barn, när man snutit sig, före måltid, före bak/matlagning samt före dukning/servering. Behov av information Skillnader i resultat kan tolkas som en konsekvens av hygiensjuksköterskans information vid förskolor i Göteborg. Troligen finns behov av information om personalens användning av handsprit bland förskolorna i Västra Götaland. Hygienrutiner Hygienrutiner i förskolan bl.a. vid blöjbyte har betydelse för att minska smittspridningen. Hygiensjuksköterska i förskolan - HYFS gav i juni 2009 ut följande hygienråd för blöjbyte: Ha engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit inom räckhåll. - Blöjbyte görs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel) och engångsunderlägg - Använd handskar vid blöjbyte om barnet bajsat - Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar - Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen - Personal rengör händerna med handsprit efter blöjbyte - Barnen tvättar händerna efter blöjbytet - Skötbord inklusive tvättho rengörs med rengöringsmedel dagligen - Plastförkläde av engångstyp används vid risk för stänk, t.ex. vid diarré och kräkning. Hygiensjuksköterskans hygienrutiner har fått mycket stort genomslag i Göteborg där mer än dubbelt så många förskolor som i Västra Götaland tillämpar skriftliga rutiner för 27

28 blöjbyten. Bland de förskolor i Västra Götaland som har rutiner för blöjbyte är det liten skillnad jämfört med Göteborg beträffande frågan om hygienrutinerna är uppsatta vid skötbord. Detta är trots allt vanligare i Göteborg. Även när det gäller förekomsten av textila underlägg har hygieninformationen i Göteborg gett stor effekt. Endast knappt 20 % av förskolorna i Göteborg använder sådana, medan motsvarande siffra är ca 75 % för Västra Götaland. Angående användning av engångsunderlägg vid blöjbyten är det vanligt förekommande och liten skillnad mellan Göteborgs och Västra Götaland. Skillnaden är ännu mindre eller minimal beträffande om skötbordsmadrassens yta är lätt avtorkbar i samtliga skötrum. Behov av information Resultaten visar tydligt på värdet av projektet hygiensjuksköterska i förskolan för att förbättra förskolornas hygienrutiner och därmed bidra till att minska antalet infektioner och sjukfrånvaron bland barnen. Hygienutbildning Personalen vid förskolorna i Göteborg har i betydligt högre utsträckning än övriga förskolor i Västra Götaland utbildats i hygien/smittskydd. I Västra Götaland saknar ca 50 % av personalen sådan utbildning, vilket även överensstämmer med resultatet för riket. Behov av utbildning Tillsynsprojektet visar att det finns ett stort utbildningsbehov bland förskolepersonalen. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Hygieninformation och utbildning Jämförelserna mellan Göteborg och övriga kommuner i länet som deltog nu visar att projektet hygiensjuksköterska i förskolan HYFS varit mycket framgångsrikt. Det är därför utmärkt att Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet nu fortsätter med HYFS och ger hygieninformation till förskolorna i alla Västra Götalands kommuner. På så sätt kan förskolepersonalens kunskaper om hygien och smittskydd förbättras och därmed bidra till att minska antalet infektioner och sjukfrånvaron bland barnen. Det behövs dock mer information och utbildning, resultaten i projektet visade ju bland annat att bristfällig egenkontroll är vanligt. Vi rekommenderar därför att man med stöd av Miljösamverkan Västra Götalands nyligen publicerade handledning (6) ordnar lokala utbildningar i innemiljö i kommunerna. 28

29 Tillsyn och egenkontroll Resultaten i tillsynsprojektet visar att det finns brister i flera avseenden och tillsyn är därför angelägen. Genom tillsynen ska syftet med miljöbalken och de föreskrifter som meddelats med stöd av balken säkerställas. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Tillsynen kan vara både förebyggande och kontrollerande. Även om det nationella tillsynsprojektet avslutats rekommenderas miljökontoren i Västra Götalands län att utnyttja det vägledningsmaterial samt tillsynsformulär för hygien som Socialstyrelsen tagit fram. Det är angeläget att de kommuner som deltog i projektet fortsätter med tillsyn på resterande förskolor. Övriga kommuner i länet, som inte alls deltog nu, uppmanas att prioritera tillsyn av förskolor i sina tillsynsplaner. Återkommande inspektioner behövs för att med jämna mellanrum lyfta hygienfrågorna som annars kan riskera att sjunka undan efterhand på grund av personalomsättning med mera. Göteborgs miljöförvaltning fick positiv respons när man genomförde sina hygieninspektioner i detta projekt ett par år efter att hygiensköterskorna varit ute: Bra att ni påminner oss om detta igen Alla miljökontor bör göra återkommande inspektioner avseende hygienfrågorna, exempelvis vart tredje år. För att det inte ska bli för betungande kan då ett urval av frågorna från projektets frågeformulär användas. Verksamhetsutövaren ansvarar för att uppfylla reglerna om egenkontroll. Tillsynsprojektet har visat att det finns stora kunskapsbrister inom detta område. I samband med tillsyn bör tillsynsmyndigheten därför rikta krav mot verksamhetsutövaren på redovisning av egenkontroll enligt den särskilda förordningen. Som stöd kan Socialstyrelsens meddelandeblad (3) och rapporten Hygien i förskolan (1) utnyttjas. I rapporten ges exempel på vilka hygienrutiner m.m. som bör ingå i egenkontrollen. Anmälningspliktig verksamhet Förskolor är anmälningspliktig verksamhet enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I samband med miljönämndens handläggning av anmälan kan nämnden också verka förebyggande genom att lämna information till nya förskolor om kravet på egenkontroll, dess syfte och vad den bör innehålla. Sådan information rekommenderas därför. Vid behandling av en anmälan kan det även vara lämpligt att lämna muntlig och skriftlig hygieninformation samt att bl.a. kontrollera lokalens möjlighet till god handhygien för både barn och personal. Saknas sådan möjlighet bör miljönämnden förelägga verksamhetsutövaren att vidta försiktighetsmått med stöd av 27 samma förordning. 29

30 7. Referenser och litteratur 1. Hygien i förskolan. Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt Socialstyrelsen Projekt Hygiensjuksköterska i förskolan (HYFS), se och Projektplan Hygiensjuksköterska , n%20hyfs.pdf 3. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet, Meddelandeblad (rev utgåva). Socialstyrelsen Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, se 5. Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. Socialstyrelsen Handledning för att ordna lokala utbildningar om innemiljö i offentliga lokaler såsom skolor med mera. Miljösamverkan Västra Götaland juni

31 BILAGA 1

32

33

34

35

36 BILAGA 2

37

38 Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetssättet är framgångsrikt och har fått efterföljare i många andra län. Vi arbetar med många olika frågor. Några exempel på projekt är Tillsyn på verkstadsindustrier, Radon, Inomhusmiljö, Dagvatten, Biltvättar och Kemikalietillsyn. Utförlig information om alla projekt, verksamhetsplan, handledningar och annat material i fulltext finns på vår webbplats. Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Box Borås Tel Webbplats Projektledare Lasse Lind Tel lasse.lind@cirka.se Cecilia Lunder Tel cecilia.lunder@lansstyrelsen.se