Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Transkript

1 Beslut ' Göteborgs kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun

2 Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun under hösten 2015 och våren Tillsynen i detta beslut har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Kommunen redovisar inga resultat för förskolan förutom antalet barn per avdelning och hur många barn per anställd det finns. Dessa siffror rapporteras in till statistiska centralbyrån. Av den nationella statistiken från 2015 framgår att 80 procent av barnen i förskoleålder i Göteborgs kommun går i förskolan. I riket i övrigt är genomsnittet 83 procent. I Göteborg har man i genomsnitt 17,4 barn per avdelning och genomsnittet i Sverige är 19,9 barn per avdelning. Andelen årsarbetare med pedagogisk examen är 42 procent jämfört med genomsnittet i Sverige som är 45 procent. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är precis det samma som i riket det vill säga 5,3. Göteborgs kommun följer upp verksamheten i förskolan. bland annat genom att huvudmannen genomför enkäter till alla vårdnadshavare med barn i förskolan. Resultaten på en kommunövergripande nivå har haft en liten variation de senaste åren och svarsfrekvensen har varit låg. I den senaste enkäten som genomfördes i nio av tio stadsdelar konstaterar kommunen att flickornas föräldrar är något nöjdare än pojkarnas, detta resultat är genomgående på de flesta frågorna. Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på samtliga kvalitetsfaktorer. Några övriga resultat redovisas inte.

3 1 Beslut 3(15) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Tywav itiggpande " Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Utveckling av utbildningen i förskolan ii s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Göteborgs kommun har arbetat med att få plats för de barn som har rätt till förskoleplats inom den lagstadgade tiden. Vid tiden för tillsynen blir alla barn erbjudna plats inom fyra månader. Följden av detta arbete är att många nya förskolor har byggts men också att barngrupper vid befintliga förskolor har förtätats. Kommunen har också valt att öka serviceåtagandet genom ökade öppettider. Dessa beslut har i många fall inneburit förändrade villkor för barnen på de olika förskolorna. Det är alltid kommunens skyldighet att försäkra sig om att samtliga barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek. s tillsyn visar att det finns brister i kommunens arbete med att säkerställa att samtliga barngrupper i förskolan har en lämplig sammansättning och storlek. Huvudmannens ansvar för att samtliga barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek innebär att såväl barnens behov av en trygg vistelsemiljö som möjlighet att utvecklas i linje med läroplanens mål säkerställs. bedömer också att verksamheten inom förskolan inte på ett tillräckligt systematiskt sätt följs upp och utvärderas av huvudmannen. Det innebär att huvudmannen saknar möjlighet att utifrån kvalificerade analyser fatta välgrundade beslut om åtgärder som på ett tydligt sätt utvecklar verksamheten där det bäst behövs. Att kvalitetsarbetet dessutom ofta ser olika ut på enhetsnivå och stadsdelsnivå och inte alltid utgår från de nationella målen innebär att det i kommunen inte finns ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete som grund för att utveckla verksamheten. Kommunen behöver

4 Beslut 4(15) också förbättra sin dokumentation och analys, så att detta utgör ett verktyg i det långsiktiga utvecklingsarbetet.

5 Beslut 5(15) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 9 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. (8 kap. 8 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska säkerställa att barngrupperna i kommunens förskolor har en lämplig sammansättning och storlek. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Av förarbetena till skollagen prop. 2009/10:165 s. 346 framgår att barngruppernas sammansättning och storlek bör tillgodose det enskilda barnets och gruppens behov i relation till uppdraget. Det anges vidare att

6 esh.3t 6(15) bestämmelsen är en viktig markering och bildar utgångspunkt i det dagliga pedagogiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill anges att även för kommunernas övergripande planeringsarbete ska bestämmelsen kunna användas som riktmärke att utgå ifrån för en flexibel resurstilldelning till olika verksamheter. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentar för förskolan (SKOLFS 2013:179) bör såväl huvudmannen som förskolechefen innan ett beslut fattas, eller innan en åtgärd vidtas, genomföra en analys av vilka konsekvenser förändringen kan tänkas få för det enskilda barnet eller barnen i gruppen. Utifrån denna analys ska huvudmannen avgöra vad som är bäst för barnet eller barnen. För att kunna bedöma barnets bästa krävs att ett barnperspektiv anläggs inför alla beslut eller åtgärder som rör barn. Huvudmannen har ett ansvar för att se till att alla barn, vid varje tidpunkt erbjuds en god miljö för utveckling och lärande och måste säkerställa att varje förskoleavdelning har förutsättningar att uppfylla läroplanens intentioner. Detta innebär att sådana analyser behöver göras innan beslut fattas som får konsekvenser för barngrupperna i kommunens förskolor. s utredning Det framgår av intervjuer med centrala tjänstemän, områdeschefer, sektorschefer, politiker och förskolechefer att barngruppernas storlek minskat något i kommunen sedan sista mätningen år Dock framkommer samtidigt att det kommunala politiska målet är att barngruppernas storlek ska minska betydligt mer. Stadsdelarnas inrapporterade material visar att medelvärdet för barngruppernas storlek i kommunen per oktober 2014 var lägre (17,1) än motsvarande period år 2015 (17,5). Kommunens egen dokumentation visar att kommunen anser att måttet som anger barngruppernas storlek behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. Samtidigt beskriver de intervjuade en situation där de barn som har långa vistelsetider på grund av föräldrars förvärvsarbete ökat påtagligt. Nu finns det, enligt såväl förskolechefer som politiker från de olika nämnderna och kommunstyrelsen, många föräldrar som behöver mellan 50 och 60 timmar barnomsorg per vecka. Dessutom har, enligt de intervjuade, politiska beslut fattats om ökad servicegrad med ökade öppettider. Det kan enligt förskolecheferna delvis förklara att personaltätheten minskat trots att barngruppernas storlek minskat något, men inte så mycket som det politiska målet anger. Enligt förskolecheferna behöver fler parametrar vägas in, inte bara platsantal, för att kommunen ska veta vilka konsekvenser exempelvis förtätning av barngruppen eller ökat öppethållande ger på kvaliteten i den pedagogiska verksamheten på förskolorna. Det finns en tydlig gång hur förskolecheferna ska rapportera barngruppernas storlek uppåt i organisationen

7 Beslut 7(15) men, enligt dem, har de aldrig sett några resultat eller fått några återkopplingar. Det finns ekonomiska uppföljningar men inga uppföljningar som exempelvis visar om barngrupperna har en lämplig sammansättning eller hur barngruppernas storlek påverkar personalens möjligheter att bedriva verksamhet av godtagbar kvalitet. Huvudmannen frågar inte efter detta enligt både personal, förskolechefer och övriga chefer. De förskolelärare som intervjuats uttrycker att många förskolor behöver ta in fler barn för att klara sin budget, vilket räddar kösituationen och platsgarantin. Personalen uttrycker att konsekvensen av att ta in fler barn för att hålla budget och klara platsgarantin utfaller i en verksamhet som inte alltid utgår från uppdraget i läroplanen. Detta verifieras även av områdeschefer och sektorschefer. Enligt både förskolecheferna och personal har det inte gjorts någon analys av barngruppernas sammansättning och storlek innan det från politiskt håll fattades beslut om full behovstäckning (plats inom 4 månader) eller ökat serviceåtaganden. Däremot, uppger förskolechefer och områdeschefer, har de i några av stadsdelarna och på vissa enheter gjorts konsekvensanalyser av besluten ovan, men ingen har fått någon återkoppling på dessa. Detta bekräftas av politikerna i kommunstyrelsen som beskriver att de från någon stadsdel fått konsekvensbeskrivningar men att de inte gjort någon sammanställning eller analys och inte heller återkopplat. Enligt politikerna får de information om den pedagogiska verksamheten på en övergripande nivå men när det gäller förskolan så lider den, enligt politikerna, av att det är svårt att mäta kvalitet och de har inte diskuterat förskolans resultat. Enligt förskolecheferna har kommunen inte heller specificerat vilka resultat de vill ha eller på vilket sätt de ska titta på kvalitén i förskolan. De har inte heller diskuterat vad resultat i förskolan är eller vilka kvalitativa resultat som ska följas upp. "Förskolans resultat ser vi inte förrän de blir elever på skolan". Någon analys av barngruppernas sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö har inte gjorts. Det framkommer även vid intervju med centrala tjänstemän och politiker. Det finns en politisk vilja att minska grupperna, uttrycker de intervjuade. Barngruppernas storlek tenderar dock att öka för att förskolecheferna ska klara att hålla sin budget samt för att vissa stadsdelar har ett ökat behov av platser som inte planerats. Flera av de intervjuade politikerna hänvisar till "uppföljningsrapport 3" och att det i den redovisas konsekvenser av barngruppernas storlek. Dokumentstudier av "uppföljningsrapport 3" som gjort, visar att där redovisas genomsnittsvärden, exempelvis antal barn per personal, barngruppernas storlek osv, men inga kvalitativa effekter.

8 Besk,gt 8(15) s bedömning Utredningen visar att huvudmannen inte har ett system som säkerställer att barngrupperna i Göteborgs förskolor har en lämplig sammansättning och storlek. Förändringar i grupperna på grund av ökade vistelsetider, politiskt fattade beslut om t.ex. ökade öppettider, samt en pressad ekonomisk situation har inte föregåtts av en analys om alla barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek. Trots att kommunen har en uttalad ambition att gruppstorlekarna ska minska har det vid tiden för tillsynen bara lyckats marginellt. När större förändringar i barngrupperna sker utan föregående analys av vilka effekter det kan leda till riskerar kommunens ambition att inte ge de effekter man önskar. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av de gällande föreskrifter som gäller för verksamheten. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granslcningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som

9 Beskt 9(15) personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Huvudmannen ska följa upp resultaten inom förskolan i relation till de nationella målen. - Huvudmannen ska, utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. - Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om åtgärder och planeringen för att genomföra dessa dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. s utredning Göteborgs kommun har på begäran av inför tillsynen skickat in en beskrivning av kommunens uppföljningsarbete avseende förskolan. Av beskrivningen framgår att de mål som huvudmannen begär information om är andelen barn per avdelning och hur många barn det finns per anställd inom

10 Beshlic 10(15) förskolan. Utöver dessa två frågor finns i kommunens inrapporteringssystem en allmän fråga om hur stadsdelarna arbetar med modersmålsstödet till de barn som behöver det inom förskolan. Några övriga mål har inte huvudmannen beslutat. Stadsdelarna däremot har själva valt att sätta upp mål för förskoleverksamheten. Dessa mål varierar mellan stadsdelarna både när det gäller antal mål och innehållsmässigt. Det varierar även mellan stadsdelarna hur de valt att följa upp de politiska mål eller prioriteringar av nationella mål som satts. I det material som fått från stadsdelarna finns de som endast följer upp gruppstorlek och antal barn per anställd till de stadsdelar där politiker satt upp en mängd mål som ska följas upp. Detta gäller exempelvis stadsdelarna Angered, Frölunda, Högsbo. Förmågan att analysera verksamheten varierar också, vilket också stadsledningskontoret konstaterar i sin "uppföljningsrapport 3". Enligt stadsledningskontoret behöver Göteborgs kommun se över rapporteringen och även se över hur stadsdelarna redovisar resultat utifrån läroplanens mål. "Än så länge är det i dialoger resultaten diskuteras. Vi diskuterar hur vi ska få tag på andra värden än bara siffror". Enligt tjänstemännen ska kommunen titta på hur de systematiskt ska dokumentera exempelvis fyrpartsdialogerna för att det inte ska bli anekdotiskt och för att det ska bli möjligt att följa upp. Detta konstaterar också kommunstyrelsens politiker vid intervjun som gjort. Enligt förskolecheferna saknas det en inriktning för förskolan i Göteborgs kommun som beskriver vilka nationella mål kommunen gemensamt ska arbeta med och hur detta ska gå till. Förskolecheferna kan signalera behov till sin närmsta chef men enligt cheferna så "tittar inte huvudmannen på gemensamma insatser, vi ser inte vilka frågor som huvudmannen diskuterar förutom budget. Målen i budgeten är för få när det gäller förskolan, endast färre barn i grupperna". Enligt förskolecheferna behöver huvudmannen hitta en gemensam målbild som verksamheten kan riktas mot. Inte bara analysera antalet barn utan även göra en djupare analys av exempelvis vistelsetider och av det pedagogiska arbetet på förskolorna utifrån uppdraget i läroplanen. Enligt samtliga intervjuade grupper görs inte detta idag. Enligt Göteborgs kommun finns det ett gemensamt ramverk i kommunen att utgå ifrån. Kommunen har för att få hög förståelse, engagemang och nytta med kvalitetsarbetet, låtit varje nämnd äga sin process och produkt. Detaljutformningen av det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig åt mellan stadsdelarna eftersom förvaltningarna självständigt har fått utforma processen utifrån sin organisation och sina prioriteringar. Kommunen redovisar en

11 eslut 11(15) sammanställning av de olika verksamheternas beskrivningar av respektive verksamhet. Denna dokumentation utgör en bilaga till "uppföljningsrapport 3 I bilagan särredovisas de olika verksamheterna på övergripande kommunnivå, men den redovisning som gäller förskolan innehåller inte någon analys av förskolans pedagogiska arbete. Under rubriken Slutsatser och resultat redovisas demografisk utveckling, brukarenkäterna, rekryteringsbehov, personalens frånvaro, förutsättningar för ledarskapet, komp etensförsörjningsplan, lokaler, barns frånvaro och närvaro, jämställdhet och giftfri förskola. Däremot saknas en analys av förskolornas arbete utifrån läroplanens mål. I bilaga 3 redovisas en beskrivning av vad huvudmannen vill åstadkomma med projekten. Däremot redovisas inte vad som åstadkommits och på vilket sätt det i så fall är kopplat till de nationella målen så som de uttrycks i exempelvis läroplanen för förskolan. Kommunen har i bilaga 3 konstaterat att "ett utvecklingsområde som stadsdelarna lyfter fram i samband med analys, är att förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas". Enligt förskolecheferna finns det ett behov av att sitta och analysera resultaten och se vad som gjorts bra och vad som behöver utvecklas. Enligt förskolecheferna är det lätt att hamna i beskrivningar i stället för analyser och bristen på återkoppling bidrar inte till att kvaliteten på analyserna förbättras. I den budget som kommunfullmäktige har fastställt för år 2015 ges stadsdelsnämnderna i uppdrag att minska barngruppernas storlek i förskolan. Samma uppdrag och inriktning finns även i budget för år Stadsdelarna beskriver också system som innehåller muntliga dialoger mellan olika nivåer i organisationen, exempelvis sektorschef - områdeschef rektor. Dessa muntliga dialoger dokumenteras inte på något systematiskt sätt. Det gäller även de så kallade fyrpartsdialogen. Det uppger samtliga som intervjuats. I fyrpartsdialogerna redovisar tjänstemän och politiker sin verksamhet för centrala tjänstemän och representanter för kommunstyrelsen. Vid dessa samtal kan verksamhetens resultat diskuteras men eftersom det inte finns någon systematisk dokumentation går inte dessa samtal att följa upp, enligt de intervjuade. s bedömning Skolinspektions utredning visar att huvudmannens system för uppföljning och dokumentation av resultaten i förskolan inte uppfyller kraven i skollagen. Den dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet som tagit del av innehåller endast kortfattade och översiktliga beskrivningar av verksamheten. Det saknas en analys av hur de få mål som anges i uppföljningssystemet och i budgeten kan kopplas till resultaten för

12 Bes[ut 12(15) verksamheten. Det saknas även beskrivningar av utvecklingsåtgärder som är tydliga, konkreta och uppföljningsbara. Det muntliga uppföljningsarbetet som beskrivits vid intervjuer är inte tillräckligt. Detta särskilt eftersom det som efterfrågas främst är kvantitativa mått, exempelvis gruppstorlek och inte hur verksamheten lever upp till de nationella målen. Vidare har inte kommunens uppföljningsarbete dokumenterats. Huvudmannen saknar därmed förutsättningar för att kunna planera, följa upp och utveckla utbildningen i syfte att förbättra verksamheten vid kommunens förskolor. Motivering till föreläggande som ingripande Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av de gällande föreskrifter som gäller för verksamheten. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

13 Beslut 13 (16) På s vägnar 124A Hans Larson Enhetschef Kjell Ahlgren (Underyisningsråd/Föredragande Bilagor Bilaga 1- Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Göteborgs kommun Box 2320, Göteborg

14 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

15 Bilaga 2: Fakta om skoformen förskola i Göteborgs kommun Bilaga Göteborgs kommun har drygt invånare och ingår som en av 13 kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Kommunerna i GR samarbetar i skol- och barnomsorgsfrågor. Göteborgs kommun har en stadig befolkningsökning. Under den senaste 5-årsperioden har befolkningen ökat med i genomsnitt över 5000 invånare per år. Ökningen består av ungefär lika delar födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Kommunfullmäktige ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Göteborgs kommun är organiserad i tio geografiska områden, stadsdelar. Varje stadsdel styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnderna ansvarar i sitt geografiska område för förskoleklass, grundskola och grundsärskola, förskola samt fritidshem i stadsdelen. Göteborgs kommuns stadsdelsnämnder får sina ekonomiska ramar via en resursfördelningsmodell som utgår från befolkningens storlek, ålder och sammansättning. Modellen innebär att tilldelningen av resurser varierar mellan stadsdelarna på ett sätt som beräknas motsvara stadsdelens resursbehov utifrån lokala förutsättningar. Stadsdelsnämnderna har sedan att prioritera hur resurserna ska användas inom de olika verksamheterna i stadsdelen. Kommunfullmäktige styr barn- och utbildningsverksamheten bland annat genom att i den årliga budgeten ange prioriterade mål som stadsdelsnämnderna har att planera sin verksamhet utifrån. I budget beslutas också om de medel som nämnderna har att förfoga över. Center för skolutveckling är en enhet inom stadsledningskontoret som bistår kommunens barn- och utbildningsverksamheter med kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser. Denna enhets arbete styrs av det inriktningsdokument som årligen fastställs av kommunfullmäktige och som utgår från de i budget prioriterade målen för utbildningsområdet. Språkcentrum är ytterligare en enhet inom Göteborgs kommun. Språkcentrum organiserar modersmålsundervisningen och språkstöd för hela kommunen och stadsdelarna kan genom Språkcentrum köpa tjänster. I Göteborgs kommun finns 395 kommunala förskolor samt cirka 178 fristående förskolor över vilka kommunen har ett tillsynsansvar. Vid förskoleenheterna var det år 2015 (genomsnittsvärde) barn varav gick på fristående förskolor. Kommunen bedriver också pedagogisk omsorg i form av familjedaghem samt öppen förskole- och fritidsverksamhet. Förskolan har expanderat kraftigt under de senaste åren med cirka platser per år. I befolkningsprognosen från 2015 till 2025 ökar antalet 1-5 åringar i genomsnitt med 400 barn per år.