Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Transkript

1 Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(8) Tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Växjö kommun under hösten Detta beslut avser det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Växjö kommun redovisar förskolans resultat i form av nyckeltal och analyser av verksamheten. Till grund för resultatet ligger dessutom kommunens egen brukarundersökning. Bmkarundersökningen visar att 96,6 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn tycker det är roligt att vara i förskolan. Undersökningen visar även att 97,1 procent av vårdnadshavarna tycker att personalen i förskolan uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och åsikter. Vidare visar resultatet att 93,4 procent av vårdnadshavarna anser att deras barn får vara med och bestämma. Slutligen visar undersökningen att 96,4 procent upplever att personalen i förskolan stimulerar barnen att utforska och lära. En av de framgångsfaktorer huvudmannen identifierat i sin analys av förskoleverksamheten för såväl området för värdegrundsarbetet som för kvalitet och måluppfyllelse, är möjligheten för förskolorna att dela upp barnen i mindre grupper. Av de utvecklingsområden huvudmannen identifierat och som är kopplade till områdena för kvalitet och värdegrundsarbete återfinns behovet av utbildade vikarier samt systematiken för den årliga revideringen av planen mot kränkande behandling. Enligt huvudmannen uppger områdescheferna att förskolornas pedagoger till stor del kan ge förskolebarnen det stöd och den stimulans som krävs. I syfte att möta ett ökat stödbehov i barngrupperna avser huvudmannen att under 2016 genomföra satsningar på kompetensutveckling och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens. Huvudmannen uppger att analysen visar att förskolorna kommit olika långt när det gäller analys av kvalitet och måluppfyllelse på enhetsnivå. Den kompetensutveckling som genomförts inom området uppges dock ha ökat förståelsen för och kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet och kommer, enligt huvudmannen, att följas upp med ytterligare kompetensutveckling inom område för det systematiska kvalitetsarbetet under 2016.

3 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3 (8) Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Föreläggande Utveckling av utbildningen i förskolan Ingen brist konstaterad 41 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Förskolorna i Växjö kommun bedriver i huvudsak en verksamhet som inriktas mot de nationella mål som finns för utbildningen. Förskolorna erbjuder barnen en verksamhet där omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Det pågår ett arbete med att förhindra att barn utsätts för kränkningar. Tillsynen i Växjö kommun visar dock att det finns brister inom ett av de områden Skolinspektionen bedömer vad gäller förskoleverksamheten. Huvudmannen måste säkerställa att samtliga förskolor medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

4 4 (8) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Växjö kommun att senast den 15 april 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Växjö kommun ska se till att samtliga förskolor medverkar till att barn med armat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Motivering till bedömning av brist I enlighet med skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

5 5 (8) I ett flertal av kommunens förskolor finns det barn som har ett annat modersmål än svenska och i intervjuer med förskollärare och förskolechefer framkommer att arbetet med att stödja barns språkutveckling i hög grad varierar mellan kommunens förskolor och att arbetet inte bedrivs på ett fullgott sätt. Såväl förskolechefer som förskollärare menar att problemen beror på att förvaltningen inte haft någon effektiv styrning av arbetet med att på olika sätt stödja språkutvecklingen hos de barn som har ett annat modersmål än svenska, så som författningarna föreskriver. Detta bekräftas av representanter för förvaltning och nämnd som menar att de behöver ta till vara på, sprida och använda den kunskap som finns men att detta ännu inte görs. Under intervjuerna uttrycker förskollärare, förskolechefer samt representanter för nämnd och förvaltning osäkerhet gällande innebörden av uppdraget att medverka till varje barns möjlighet att utveckla sitt modersmål och det svenska språket. I intervjuer med förvaltning och representanter för den politiska nämnden hänvisar man visserligen till ett dokument som benämns "Riktlinjer för nyanlända och flerspråkighet." Riktlinjerna uppges dock ej ännu vara implementerade i förskolan. Av utredningen framgår att Växjö kommun vid tidpunkten för den regelbundna tillsynen inte säkerställer att förskolorna i kommunen medverkar till att ge de barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionen gör därför bedömningen att Växjö kommun inom detta område inte bedriver utbildningen i enlighet med författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga bedömningsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna.

6 6 (8) Denna nuläges bild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och gransknings rapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Yvonne Larsson Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Växjö kommun

7 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 1 7(8) Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

8 Bilaga 2: Fakta om Växjö kommun Bilaga 2 8(8) Växjö kommun ligger i Kronobergs län. Kommunen har år 2015 cirka invånare. Växjö kommun gränsar i öster till Uppvidinge kommun och Lessebo kommun, i söder till Tingsryds kommun och i väster till Alvesta kommun i Kronobergs län samt i norr till Sävsjö kommun och Vetlanda kommun i Jönköpings län. Utbildningsnämnden bildades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av gymnasienämnden och skol- och barnomsorgsnämnden. Utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola och pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Dessutom ingår kulturskola, fritidsgårdsverksamhet och skolbibliotek. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Växjö kommun erbjuder verksamhet för förskolebarn i form av förskola, pedagogisk omsorg och i ett av områdena erbjuds även öppen förskoleverksamhet i samverkan med socialtjänst och familjecentral. Den kommunala förskoleverksamheten är organiserad inom fem geografiska områden varav ett utgörs av centralorten Växjö och de övriga av landsorten. Varje område har en områdeschef som har det övergripande ansvaret för förskola och skola. Områdescheferna är länken mellan verksamheterna och utbildningsförvaltningen. Det finns 24 förskolechefer varav 4 även har ett rektorsuppdrag. Varje förskolechef har ansvar för och formar sin verksamhet och dess organisation. I kommunen finns år 2015 totalt 91 förskolor varav 27 bedrivs i enskild regi. Två förskolor erbjuder kvällsomsorg. Enligt kommunens egna uppgifter för år 2015 är 4129 barn inskrivna vid kommunens förskolor och 31 barn inskrivna inom den pedagogiska omsorgen som bedrivs i form av familjedaghem i kommunal regi. Antalet barn med nattomsorg är 47 barn. I kommunen finns en familjecentral där socialtjänst, hälsovård och förskola samverkar. Enligt Skolverkets statistik från 2014 utgör andelen inskrivna barn i kommunal förskola i åldern 1-5 år 85 procent, vilket är något över rikssnittet. Andelen barn som är inskrivna i förskolor som drivs i privat regi är 18 procent vilket ligger i nivå med riket som helhet. Skolverkets statistik visar vidare att det finns 6,0 barn per årsarbetare, snittet för kommungruppen är 5,7 samt för riket 5,3 barn per årsarbetare. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 53 procent vilket kan jämföras med 52 procent för kommungruppen och 45 procent för riket som helhet.