Beslut för fritidshem

Transkript

1 Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun

2 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen fritidshem. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet 2. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Föreläggande Föreläggande I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen av fritidshemmet i Upplands Väsby kommun visar brister inom en rad områden som är avgörande för att kunna säkerställa att utbildningen i fritidshemmen håller en jämn och hög kvalitet samt kompenserar för elevernas skiftande förutsättningar och behov. Det framgår av tillsynen att det på huvudmannanivå inte bedrivs något kontinuerligt och långsiktigt arbete för att utveckla och förbättra utbildningen i fritidshemmet. Huvudmannen har inte tydliggjort vilka nationella mål som ska följas upp. Följaktligen har Upplands Väsby kommun inte heller efterfrågat resultat från fritidshemmen för att ktmna bedöma i vilken omfattning de nationella målen uppfylls. Detta limebär enligt att huvudmannen saknar grundläggande kunskaper om utbildningen i fritidshemmen, som skulle kunna läggas till grund för beslut om förbättringsåtgärder och därmed även säkerställa verksamhetens likvärdighet och kvalitet.

3 3(15) Avsaknad av ett systern för planering, uppföljning och utveckling av utbildningen vid kommunens fritidshem medför att resursfördelningen till de enskilda verksamheterna inte utgår från elevernas olika förutsättningar och behov. s tillsyn visar att huvudmannen för fritidshem i Upplands Väsby kommun behöver skapa rutiner för kartläggning och analys av vissa centrala förutsättningar för arbetet i fritidshemmet. Huvudmannen behöver intensifiera arbetet för att öka antalet personal som är behöriga för att bedriva undervisning i fritidshemmen och också erbjuda den nuvarande personalen en kompetensutveckling som utgår från fritidshemmets uppdrag och behov. Vidare har huvudmannen inte tagit ansvar för att följa upp och analysera huruvida elevgrupperna har lämplig sammansättning och storlek i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelningen av resurser. Avsaknad av sådana uppföljningar kan enligt s mening få negativa konsekvenser för likvärdigheten i utbildningen mellan olika fritidshem.

4 4(15) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Upplands Väsby kommun att senast den 7 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska ge chefen för fritidshemmet och övrig personal vid fritidshemmet förutsättningar, så att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda elever utbildning i fritidshemmet. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att förse fritidshemmen med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att elevgrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de rektorer eller förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid fritidshemmen, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående fritidshem vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Upplands Väsby kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö. (14 kap. 9 skollagen) Huvudmannen ser till att lärarna i fritidshenunet har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. (2 kap och g skollagen samt 33 införandelagen) Huvudmannen ser till att personalen i fritidshemmet ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs, för att de professionellt ska kuru-ta utföra sina uppgifter. (2 kap. 34 skollagen; Lgr 11, 2. Mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

5 5(15) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Kontinuerligt kartlägga och analysera elevgruppernas sammansättning och storlek med utgångspunkt i vad som är lämpligt med hänsyn till elevernas behov. Säkerställa att det vid varje fritidshem finns behörig personal i sådan omfattning att de kan ansvara för och bedriva undervisning enligt skollagen och läroplanen. Utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika uppdrag. Motivering till bedömning av brist Elevgruppernas storlek och sammansättning Enligt skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Vidare framgår att huvudmannen ska se till att elevgrupperna på fritidshem har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö. Av Skolverkets allmänna råd (2014:39) med kommentarer om fritidshem framgår att ansvariga för fritidshemsverksamheten kontinuerligt ska följa upp hur elevgruppernas sammansättning och storlek påverkar verksamhetens kvalitet. Skolverkets nationella statistik visar att antal inskrivna elever per avdelning i Upplands Väsby kommun är 48,8, jämfört med rikets 40,4. Av den till insända dokumentationen framkommer att storleken på barngrupperna på kommunens fritidshem varierar mellan elever per avdelning. Av dokumentationen framgår också att det genomsnittliga antalet barn per heltidsanställd personal är ca 24 elever. Vidare uppges att grupperna delas upp beroende på vilka aktiviteter som pågår inom de olika avdelningarna. I intervjun uppger rektorer att elevgruppernas sammansättning och storlek framför allt styrs av vilken klass eleverna går i och av den arbetslagsorganisation som är upprättad på skolan. I praktiken innebär detta att en fritidsavdelning i regel bildas genom en sammanslagning av elever från de klasser som organisatoriskt ingår i ett visst arbetslag. Rektorerna uppger att en viss förändring av elevgruppernas storlek och sammansättning kan ske i

6 6(15) den dagliga verksamheten genom att man fördelar eleverna inom den aktuella fritidsavdelningen i mindre grupper. Det framkommer dock i intervjuer med såväl rektorer som representanter för huvudmannen att det inte sker någon systematisk uppföljning eller utvärdering av elevgruppernas sammansättning och storlek i förhållande till den pedagogiska verksamheten. s utredning visar att Upplands Väsby kommun inte följer upp och utvärderar elevgruppernas storlek och sammansättning. Det är av största vikt att det förs en kontinuerlig dialog mellan huvudmannen och rektorerna om vad som är en lämplig gruppstorlek och gruppsammansättning på det enskilda fritidshemmet. Utgångspunkten för denna dialog ska alltid vara de förutsättningar som råder i det enskilda fritidshemmet och dess möjligheter att uppfylla sitt specifika uppdrag. Personalens behörighet Utgångspunkten i skollagen är att lärare ska ha utbildning för den undervisning de bedriver. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns lärare i fritidshem eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet. Enligt den nationella statistiken för år 2013 är andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen inom fritidshemmen i Upplands Väsby kommun 28 procent. Detta är betydligt lägre än i riket, där motsvarande andel utgör 53 procent. Andelen pedagoger med högskoleexamen har minskat med 10 procentenheter under de senaste fem åren. Av den till insända dokumentationen framgår att huvudmannen har identifierat brist på fritidspedagoger inom fritidshemmen, och att man inför varje nytt läsår försöker rekrytera behörig personal. I intervjun med rektorer framkommer att det finns fritidspedagoger på varje fritidshem, dock inte på alla fritidshemsavdelningar. Det finns även enstaka exempel på fritidshem som helt saknar högskoleutbildade fritidspedagoger. I samband med kommuniceringen av s protokoll uppger huvudmannen att personalen i fritidshemmen inte alltid är utbildade fritidspedagoger men är då istället utbildade lärare eller förskollärare. s utredning visar dock att huvudmannen har brustit i uppföljning, utvärdering och analys av fritidshemmens måluppfyllelse med utgångspunkt i de nationella målen för verksamheten (se avsnitt Utveckling av utbildningen i fritidshemmet). kan därmed konstatera att huvudmannen saknar kunskap om huruvida antal lärare eller fritidspedagoger är i sådan omfattning all undervisningen i fritidshemmen bedrivs med utgångspunkt i skollagen och läroplanen.

7 7(15) vill understryka att huvudmannen har det yttersta ansvaret för att det i fritidshem finns lärare eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen. Kännedom om verksamsamhetens kvalitet är en grundförutsättning för huvudmannens planering för kompetensförsörjning. Kompetensutveckling för personalen Enligt skollagen ska huvudmannen se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. I läroplanen anges att det är rektorn som ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter professionellt. Representanter för huvudmannen samt rektorer uppger att fritidshemmens personal får delta i de gemensamma projekt och utvecklingsinsatser som anordnas för all skolans personal. Ett exempel på dessa är projektet "Ett lärande Väsby" som främst syftar till att höja elevernas kunskapsresultat, men som även har direkt och indirekt påverkan på fritidshemmen. Ytterliggare exempel på utvecklingsinsatser som ges i intervjuer är gemensamma diskussioner kring läroplanen och de nya allmänna råden om fritidshem eller en gemensam studiedag om specialpedagogiskt förhållningssätt i fritidshemmet. En viktig komponent inom den kompetensutveckling som sker är det kollegiala lärandet, menar rektorerna. Samtidigt beskriver rektorer i intervjun att all personal på fritidshemmen skulle behöva få en kompetensutveckling som utgår ifrån fritidshemmets specifika uppdrag. "Det saknas tanken hos dem som inte har högskoleutbildning att förstå uppdraget", uppger en av de intervjuade rektorerna. s utredning visar att Upplands Väsby kommun inte fortlöpande kartlägger och analyserar fritidshemmens kompetensutvecklingsbehov. Den bristande systematiken i huvudmanens kvalitetsarbete innebär att kommunen saknar kunskap om verksamheternas faktiska behov. Vidare konstaterar att kommunen saknar strategi för hur kompetensutvecklande insatser används för att öka andelen personal som har den behörighet och kompetens som skolförfattningarna kräver. vill påtala vikten av att huvudmannen för fritidshemmen fortlöpande kartlägger och analyserar kompetensutvecklingsbehovet i nära samarbete med verksamheternas ledning och personal. Avsaknad av sådana kartläggningar och analyser ökar risken för att den kompetensutveckling som tillhandahålls inte är lämplig i förhållande till fritidshemmets uppdrag och behov. Motivering till föreläggande som ingripande

8 8(15) Eftersom verksamheten vid fritidshemmen inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Upplands Väsby kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i fritidshemmet inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid fritidshemmen. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende elevernas utveckling och lärande, och resultaten avseende tryggheten och studieron vid fritidshemmen. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger fritidshemmen, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som cheferna för fritidshemmen tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete på enhetsnivå, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som chefen för fritidshemmet tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid fritidshemmen. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan fritidshemmen anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas utveckling, lärande och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Upplands Väsby kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen)

9 9(15) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmarmen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom fritidshemmet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Huvudmannen ser till att det inom ramen för utbildningen i fritidshemmet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-9 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Förtydliga vilka mål som huvudmannen har som utgångspunkt i sitt kvalitetsarbete avseende verksamheten i fritidshemmen. Se till att information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat fortlöpande samlas in och dokumenteras. Analysera verksamheten i fritidshemmen i syfte att bedöma dess kvalitet i förhållande till nationella mål, och därigenom identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som därför kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Vid resursfördelningen beakta de lokala förutsättningarna och behoven vid olika fritidshem. Systematiskt följa upp resultaten angående det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling av eleverna i fritidshemmen, identifiera risker i verksamheterna avseende trivsel och trygghet och planera in relevanta insatser som ska genomföras under året. Motivering till bedömning av brist Det systematiska kvalitetsarbetet Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

10 10(15) Inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt regeringens proposition 2009/10:165 s.306 har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetetsarbete ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer om fritidshem framgår att huvudmannen och rektorn bör se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet. Det framgår även att det är viktigt att huvudmannen har en återkommande dialog med rektorn om verksamheten och behöver skaffa sig kännedom om hur fritidshemmets förutsättningar påverkar verksamhetens resultat och vilka åtgärder som krävs för att göra det möjligt att arbeta i riktning mot de nationella målen. I intervju med ansvariga politiker för utbildningen framkommer att Upplands Väsby kommun saknar ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå för fritidshemmet. Under de senaste åren har kommunen satsat på utvecklingen inom grundskolan därför har fokus inte varit på fritidshemmens verksamhet. Representanter för nämnden uppger att de inte varit tydliga med hur de vill att fritidshemmen ska utvecklas eller vilka områden som ska prioriteras. Tjänstemän inom förvaltningen beskriver att fritidshemmen utgör en naturlig del av grundskolan och därmed jobbar utifrån Väsby välfärds skolstrategi "Alla i mål". Samtidigt uppger representanter för huvudmannen att verksamheten i fritidshemmen inte har följts upp, analyserats eller planerats utifrån de nationella målen för fritidshemmet. Av intervju med rektorer framgår att de har efterfrågat nämndmål för fritidshemmens verksamhet och att avsaknad av sådana mål har medfört att denna verksamhet inte har synliggjorts på huvudmannanivå. Rektorer beskriver att fritidshemmens personal arbetar utifrån de mål som har formulerats för grundskolan och som syftar till att höja elevernas kunskapsresultat. Rektorerna beskriver vidare att trots att de enstaka fritidshemmens lokala behov och utvecklingsområden har identifierats på respektive skolenhet efterfrågar inte huvudmannen uppgifter om fritidshemmens resultat och utveckling utifrån verksamhetens specifika

11 11(15) uppdrag. Inte heller har det gjorts någon analys av verksamheten vid fritidshemmet på huvudmannanivå, menar de intervjuade rektorerna. Såväl representanter för huvudmannen som rektorer uppger att kommunen har utarbetat ett uppföljningsverktyg för grundskolan, Stratsys, som dock i dagsläget inte innehåller specifika frågor kring verksamheten i fritidshenunen. har även tagit del av ett par exempel på det dokumenterade kvalitetsarbete som avser den skolenhet vid vilken fritidshemmen bedrivs, och som enligt huvudmannen används som ett uppföljningsverktyg. Fokus i dokumentationen är uteslutande på skolans verksamhet och därmed får fritidshemmets perspektiv inte något genomslag. Någon dokumentation som skulle ge en samlad bild av kvalitet på undervisningen vid olika fritidshem i Upplands Väsby konunun finns inte heller att tillgå på huvudmannanivå. konstaterar att huvudmannen Upplands Väsby kommun inte arbetar kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i fritidshemmet. Avsaknad av uppföljning och utvärdering av verksamheten medför att huvudmannen saknar grundläggande kunskaper om nuläget vid fritidshemmen. bedömer att kommunen behöver utveckla sina metoder att följa upp och utvärdera fritidshemmens verksamhet. Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar behöver analyseras för att sedan nämnd och förvaltning ska kunna ta beslut om utvecklingsinsatser som syftar till att eleverna får en god utbildning. Detta arbete behöver dokumenteras för att ge en samlad bild av kvalitet i samtliga huvudmannens fritidshem. Resursfördelning Enligt skollagen ska kommunen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer om fritidshem framgår att huvudmannen behöver använda en modell för resursfördelning som bör ta hänsyn till upptagningsområdets socioekonomiska karaktär, elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd samt elevgruppernas sammansättning och storlek. s utredning visar att Upplands Väsby kommun uppvisar allvarliga brister i uppföljningar och utvärderingar av fritidsverksamheternas kvalitet i relation till de nationella målen. Därmed saknar huvudmannen kunskaper om fritidshemmens förutsättningar och behov som är grundläggande inför beslut om fördelning av resurser. Enligt representanter för huvudmannen och rektorer sker fördelning av resurser schablonmässigt och

12 12(15) fritidsverksamheten omfattas av det grundbelopp som grundskolan får. Visserligen sker det en viss differentiering av beloppets storlek utifrån elevernas ålder samt socioekonomiska faktorer såsom etnisk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot tar inte denna modell för resursfördelning hänsyn till fritidshemmens faktiska förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. vill påpeka att huvudmannen måste tillämpa ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur elevernas olika behov och förutsättningar ser ut. Kommunen måste kunna redogöra för hur förhållandena på fritidshemmen påverkat resursfördelningen och hur kommunen därmed vägt in elevernas olika behov och förutsättningar. I praktiken innebär detta att huvudmannen måste ha god insikt i hur fritidshemmets måluppfyllelse ser ut, till exempel avseende arbetet med trygghet och studiero som sammanställts och analyserats i kvalitetsarbetet. Det är inte tillräckligt för en huvudman att bygga resursfördelningen enbart på elevers förväntade behov, utifrån till exempel socioekonomiska variabler. Att resurserna viktas och fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov utgör ett viktigt instrument för att fritidshemmen ska kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av dokumentstudier samt intervjuer med representanter för huvudmannen framgår att huvudmannen inte har säkerställt att det inom varje fritidsverksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. På frågan hur kommunen följer upp arbetet mot kränkande behandling på fritidshemmen svarar huvudmannen i sin skriftliga redogörelse till att "Väsby välfärd följer upp likabehandlingsplanen där arbetet mot kränkande behandling ingår och rapporterar detta till huvudmannen". har tagit del av tre exempel på planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner som är gemensamma för grundskolan och fritidshem och kan konstatera att fritidsverksamheten inte alltid är synlig i dessa planer. Därmed kan inte huvudmanen använda de planer som inte återspeglar förhållanden i fritidshemmen som verktyg för att följa upp hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs. bedömer att det är av största vikt att fritidshemmens arbete för att motverka kränkande behandling struktureras och dokumenteras i

13 13 (15) skolans plan, eller i en egen plan mot kränkande behandling. Först då kan sådana planer användas som ett uppföljningsverktyg på huvudmannanivå. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid fritidshemmen inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Upplands Väsby kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. På s vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare Rata Gr 1 k Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun

14 O'N Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

15 drt Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun, med centralort Upplands Väsby, är belägen strax norr om Stockholm. Antalet invånare i kommunen är knappt I kommunen finns sex kommunala grundskolor med ett elevantal på totalt cirka elever. De sex grundskolorna är Bollstanäs skola, Breddenskolan, Grimstaskolan, Runby skola, Smedby skola och Väsby skola. Huvudman för verksamheten i fritidshem är utbildningsnämnden. Vid tiden för s tillsyn genomför Upplands Väsby kommun en omorganisation av den kommunala förvaltningen. Tidigare har utbildningsnämnden varit beställare av tjänster i en så kallad beställar- och utförarorganisation. Produktionsenheten Väsby välfärd har bland annat utfört tjänster inom utbildningsområdet men med anledning av omorganisationen i kommunen är såväl denna enhet som beställar- och utförarorganisationen under avveckling. Utbildningsförvaltningen i Upplands Väsby kommun, benämnd utbildningskontoret, leds av en utbildningschef. Upplands Väsby kommun genomför för närvarande ett treårigt kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt inom utbildningsområdet med målet att förverkliga kommunens vision om ett lärande Väsby. Projektet, som benämns "Ett lärande Väsby" och förväntas vara genomfört 2016, omfattar såväl kommunala som fristående skolor. Syftet med projektet är enligt Upplands Väsby kommun att ur ett helhetsperspektiv inom utbildningsområdet, från förskola till gymnasium, lägga en stabil grund för en långsiktig skolutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete. Inom Upplands Väsby kommun finns det sex fritidshem som är knutna till sex kommunala grundskolor. Rektorn för den grundskola som ligger i anslutning till fritidshemmet är även rektor för fritidshemmet. Vid tiden för tillsynen är ca 2000 elever inskrivna i de kommunala fritidshemmen. Enligt Skolverkets nationella statistik för år 2013 var det 79 procent av eleverna i åldrarna 6-9 samt 17,4 procent av eleverna i åldrarna inskrivna i de kommunala fritidshemmen. Motsvarande andel för riket var 82 respektive 19,7 procent. Vidare visar den nationella statistiken att det var 12 inskrivna elever per anställd, jämfört med rikets 12,9. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen var enligt nationell statistik 28 procent, vilket är betydligt lägre än genomsnittet för riket som var 53 procent.