Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Transkript

1 x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Bosiluft 2(12) Tillsyn av förskolan i Sandvikens kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Sandvikens kommun under hösten Sandvikens kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 14 oktober och den 6 november Fakta om förskolan i Sandvikens kommun Kunskapsnämnden har det yttersta ansvaret för förskolan i Sandvikens kommun. På förvaltningsnivå leds Sandvikens kommuns förskoleverksamhet av en förvaltningschef i samverkan med en skolformschef. I kommunen finns 26 förskolor vilka leds av 13 förskolechefer. I de kommunala förskolorna var vid tiden för tillsynen 1552 barn inskrivna. Kommunen erbjuder även annan pedagogisk verksamhet, till exempel familjedaghem, öppen förskola och omsorg på obekväm tid. I familjedaghemsverksamheten fanns vid tillsynstillfället 10 barn inskrivna fördelade på 2 dagbarnvårdare. Den öppna förskolan i Storvik hade i snitt 17 barn per vecka och den öppna förskolan i Sandviken hade i snitt 43 barn per vecka. Förskolan "Dag och natt" dit även barn upp till och med årskurs 4 är välkomna, hade totalt 69 barn/elever inskrivna varav 29 barn i förskoleåldern. Sandvikens kommun är finskt förvaltningsområde och erbjuder finskspråkig förskola med utbildad personal. Enligt Skolverkets statistik avseende år 2013 är antalet inskrivna barn per avdelning 16,0. Rikssnittet är 16,8 barn per avdelning. Skolverkets statistik visar avseende år 2013 att antalet inskrivna barn i den kommunala förskolan är 5,6 barn per årsarbetare att jämföra med rikssnittet som är 5,3 barn per årsarbetare. Enhgt Skolverkets statistik för år 2013 är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 83 procent, att jämföra med rikssnittet på 53 procent. Varje förskoleavdelning har minst en förskollärare. Flertalet av förskolecheferna har genomgått eller håller på att genomgå rektorsutbildrungen. Utöver den kommunala verksamheten finns det vid tillsynstillfället 4 fristående förskolor som drivs av enskilda huvudmän. I de fristående förskolorna var 86 barn inskrivna. De fristående förskolorna ingår inte i Skolinspektionens tillsyn. Sandvikens kommun har tillsynsansvar över dessa verksamheter och Skolinspektionen granskar att kommunen fullgör detta åtagande. Kommunen har regelbunden kontakt med de verksamheter som bedrivs i enskild regi och genomför pedagogisk revision som modell för tillsyn av dessa enheter.

3 BesEyt 3(12) I kommunen finns tillgång till fyra specialpedagoger för förskolan. Specialpedagogernas uppgifter består främst av konsultativt stöd i arbetet med hela barngrupper eller med enskilda barn som är i behov av särskilt stöd. Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn visar att Sandvikens kommuns förskolor och annan pedagogisk verksamhet i många delar motsvarar författningarnas krav. Kommunen har en hög andel högskoleutbildad personal vilka kan tydhggöra förskolans uppdrag och mål utifrån läroplanen för förskolan. Tillsynen visar att de allra flesta vårdnadshavarna är nöjda. Men utredningen visar också att det skiljer sig åt mellan områden och förskolor vilka förutsättningar förskolorna har att utföra sitt uppdrag. Sandvikens kommun behöver i ökad omfattning göra utvärderingar av barngruppernas storlek och sammansättning. Detta i syfte att analysera vilka konsekvenser gruppstorlek och sammansättning får för förskolornas möjhgheter att omsätta det pedagogiska uppdraget i enlighet med läroplanens krav och barnens bästa. Sandvikens kommun har ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljningar och utvärderingar av respektive förskola vilket benämns pedagogisk revision. Förskoleenheterna behöver dock tydligare se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tiuräckhgt för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Detta också för att huvudmannen i sitt fortsatta kvahtetsarbete ska få en helhetsbild av förskolans förutsättningar och därmed tydligare kunna identifiera förskolornas utvecklingsområden. Sandvikens kommun tar emot ett ökat antal nyanlända familjer. Kommunen behöver i anslutning till detta se till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Merparten av förskolorna har påbörjat ett arbete inom detta område men det finns förskolor där kunskapen om flerspråkiga barns behov och språkutveckling inte är tillräcklig. Tillsynen av förskolorna i Sandvikens kommun visar vidare att det finns brister i samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Det finns en kommungemensam plan för samarbetet men denna används inte i praktiken.

4 Rss"; 1 ut 4(12) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sandvikens kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 19 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Sandvikens kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med utveckling och lärande. Se till att alla barn i kommunens förskolor som har ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål, sin kulturella identitet som det svenska språket. Se till att det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Motivering Barn med annat modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Av läroplanen framkommer att förskolan ska sträva efter att varje bam som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Av Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att både modersmål och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål att använda både svenska och sitt modersmål. I intervjuer med personal och förskolechefer framkommer att det ser olika ut på förskolorna när det gäller arbetet med barn som har annat modersmål än svenska. Enhgt förskolechefema varierar kunskapen bland förskolepersonalen om uppdraget och vad som är framgångsfaktorer för att utveckla det svenska språket och barnens modersmål. Några exempel som framkommer i intervju med personalen är arbete med läsplattor och så kallade "språkpåsar" för att stärka alla elevers språk. Vid andra förskolor tar man även hjälp av vårdnadshavare i detta arbete. Personalen påpekar att de upplyser vårdnadshavarna om

5 Beslut 5(12) vikten av att läsa och låna böcker på modersmålet från biblioteket. Vid några förskolor, som har ett fåtal barn med annat modersmål, uttrycker personalen osäkerhet hur de ska arbeta med barnens modersmål. Personalen uppger att de saknar stöd från kommunövergripande nivå gällande modersmålsstöd i förskolan. "Det är inte bra" uppger personalen. Samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem Enligt läroplanen ansvarar förskolelärarna för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Det finns rutiner i Sandvikens kommun för hur övergången ska genomföras men enhgt huvudmannen följs dessa i varierande omfattning. Även förskolecheferna uppger i intervju att det finns mtiner för samverkan mellan förskola och förskoleklass, men att rutinerna inte fungerar. De uppger vidare att överlämningen kan bli bättre, det är enhgt förskolecheferna ett utvecklingsområde. I intervjuer med personal framkommer att ett visst samarbete mellan förskola och förskoleklass sker i samband med överlämningssamtal då förskolebarnen ska fortsätta till förskoleklassen. Detta samtal sker med skolans rektor och förskolans personal. I intervjuer med personal framkommer att det inte sker någon annan typ av samverkan mellan verksamheterna. Vidare saknas kunskapsöverföring om vad barnen lärt sig i förskolan. Det innebär enligt förskolans personal att barnen inte alltid blir utmanade i sitt lärande då de kommer till förskoleklassen. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister inom området utveckling och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sandvikens kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Trygghet och en god miljö Bedömning Sandvikens kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. Se till att personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha bhvit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen

6 B8S1I11 6(12) Se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska även innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Motivering Anmälan av kränkning till förskolechef Enligt skollagen är förskollärare och annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Personalen vid några förskolor uppger i intervju att de vid befarad kränkande behandling brukar trösta den som är ledsen och prata med barnen. Oftast brukar de då komma fram till vad bamen ska göra för att bh glada igen. Vid andra förskolor pratar man alltid med sin chef vid befarad kränkning. Förskolecheferna uppger att det finns rutiner kring anmälan av kränkande behandling I intervjuer med personalen framkommer dock oklarheter vilka rutiner som gäller för att anmäla kränkning till förskolechefen. Personalen ger varierande svar hur de ska agera om de får kännedom om att ett bam anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Någon ur personalen uppger bland annat att"...//... det är svårt med anmälningar här i kommunen överhuvudtaget. Det är ett stort problem. Vi är ganska fega.". Planen mot kränkande behandling I skollagen anges att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av bam och elever. Huvudmannen ska också se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga eller förhindra kränkande behandhng av bam och elever. Planen ska vidare innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Utredningen visar att samtliga förskolor har utarbetat, eller kommer att utarbeta, en plan mot kränkande behandling, för respektive förskola, giltig för läsåret 2014/2015. Planerna innehåller bland annat främjande aktiviteter och förebyggande arbete utifrån diskriinmerrngsgrundema. De planer som Skolinspektionen tagit del av innehåller inte några åtgärder baserade på resultatet av innevarande års kartläggning av barnens trygghet. Det saknas även en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Det går inte

7 k'~ ~- i " : 7(12) heller att utläsa varje enskild förskolas specifika arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. I intervju med personalen framkommer att planen mot kränkande behandling inte har varit så förankrad hos dem. Skolinspektionen bedömer att Sandvikens kommuns planer mot kränkande behandling inte tydligt anger åtgärder som ska genomföras under året för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det saknas även en redogörelse för hur föregående års åtgärder genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i förskolornas målinriktade arbete för att motverka kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sandvikens kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 6 och 8 skollagen Förskola och hem Bedömning Sandvikens kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom med förskola och hem. Se till att föräldrarna får information om både det egna barnet och verksamheten i stort. Motivering Enligt skollagen ska föräldrar få information både om det egna barnet och om verksamheten i stort. Av läroplanen för förskolan framgår att förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska få möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnets och föräldrarnas möjligheter till inflytande. I de intervjuer som Skolinspektionen haft med personal och vårdnadshavare framkommer att möjligheten till information varierar mellan olika förskolor. Det varierar vilken information om förskolans mål och innehåll som vårdnadshavarna har tillgång till gällande verksamheten i stort vid respektive förskola. Några förskolor har veckobrev eller månadsbrev som vårdnadshavarna får via e-post eller som papperskopia. Andra förskolor ordnar presentation av verksamheten, med hänvisning till förskolans läroplan, i form bilder och text. Några föräldrar uppger dock att de sällan får veta vad som hänt under dagen. Det finns enhgt vårdnadshavarna inte rutiner för hur informationen gällande verksamheten ska föras ut till dem. Den århga brukarenkäten från Sandvikens

8 B slyt 8(12) kommun som vårdnadshavare besvarar visar att de saknar information gällande förskolans verksamhet. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i hur vissa förskolor informerar vårdnadshavare. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sandvikens kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 14 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Sandvikens kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att förskolecheferna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som dokumenteras och innefattar planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Av skollagen framgår att det är förskolechefens ansvar att se till att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvahtetsarbetet ska vara mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn/förskolechefen se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tiuräckhgt för att ligga tul grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentahon som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvahtetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvahtet mom enheten. Vid dokumentstudier och intervjuer med förskolechefer och personal framkommer att varje förskola upprättar sin egen kvahtetsredovisning. Den innehåller tiu stora delar aktiviteter från föregående år. Kvalitetsredovisningarna saknar i flera fall en tydlig analys av verksamheten och ger inte en samlad bild av utbildningens kvahtet kopplat till de nationella målen. De fokusområden som identifieras inför kommande arbete är aumänt beskrivna. Utifrån enhetens

9 r - \\ gt 9(12) kvalitetsredovisning ska sedan utarbetas en årlig arbetsplan. Dokumentstudier visar att arbetsplanerna till stor del innehåller aktiviteter som inte fullt ut är kopplade till den tidigare genomförda kvahtetsredovisningen. Verksamheten på förskolorna följs upp genom en pedagogisk revision som görs av skolformschef, kvalitetsutvecklare från kommunövergripande nivå, förskolechefen och lokala kvalitetsutvecklare från respektive förskola. Det har enhgt huvudmannen framkommit att kvahtetsarbetet behöver stödjas genom att tydhgare koppla ihop kvalitetsredovisningarna med förskolomas arbetsplaner. Arbetet med förskolornas analys i samband med kvahtetsredovisningen behöver också förstärkas enhgt huvudmannen. Sandvikens kommun har formulerat kommunövergripande utvecklingsområde för förskolan i "Kvahtetsredovisning 2012/13 för förskolor, skolor och vuxenutbildning". Exempel på utvecklingsområden som har formulerats avseende förskoleverksamheten är: "Tydliggöra barns kunnande utifrån dokumenterat nuläge, Normkritiskt förhållningssätt, Analys av resultat och genomförda aktiviteter" och "Avgränsa målen, specificera måtten." Kommunen har, enhgt huvudmannen, gjort kompetensutvecklingsinsatser gällande kvalitetsarbete eftersom man funnit behov av att utveckla analysarbetet vid förskolorna. Sammanfatmingsvis visar utredningen att det finns vissa brister i Sandvikens kommuns systematiska kvalitetsarbete avseende förskolans verksamhet på enhetsnivå. Dokumentationen ger inte en samlad bild av utbildningens kvahtet inom enheterna och det saknas en analys av hur väl verksamheterna uppfyller de nationella målen. Det saknas därmed ett dokumenterat underlag som kan hgga till grund för prioriteringar och fortsatt utvecklingsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte förfathiingamas krav och Sandvikens kommun föreläggs att avhjälpa bristema. Författning 4 kap. 4-5 skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Sandvikens kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med gmppsammansättningens lämphghet. Utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses.

10 s, r ~n, 10(12) Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämphg sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Vid grappsammansättningen ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Av läroplanen framgår att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. I Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att för att kunna fördela resurserna i förhållande till de olika behoven på varje förskoleenhet är det viktigt att det förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen om vad som är en lämphg personaltäthet samt storlek och sammansättning av barngruppen utifrån de behov som råder på varje förskoleenhet. Vidare anges att vetenskap och beprövade erfarenhet har pekat på en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn till inför beslut om vilken storlek och sammansättning som är lämplig för en viss grupp. Sådana faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet och lokalemas utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund med även deras ålder, kön och fömtsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Vad som är en lämphg storlek samt sammansättning av barngruppen måste också ses i relation till uppdraget. Det framkommer i tillsynen att det är stor skillnad på hur många barn det är i grupperna mellan olika förskolor. I intervju med personal och vårdnadshavare uttrycker de oro över de stora bamgmppema på vissa förskolor. Det skiljer sig åt mellan områden och förskolor vilka förutsättningar förskolorna har att utföra sitt uppdrag. Personalen vid några förskolor uppger att de inte kan genomföra det planerade pedagogiska uppdraget i form av exempelvis utflykter eller biblioteksbesök på grund av för stora barngrupper i förhållande till antalet vuxna. Det innebär att det pedagogiska uppdraget får stå tillbaka eftersom fokus blir på trygghet och omsorg. De pohtiska representanterna för huvudmannen uppger i intervju att Kunskapsnämnden i samband med budget diskuterar förskolomas gruppstorlekar. De uppger "Men tillgängligheten är högre prioriterat än storlekarna. Vi har behållit siffrorna trots den stora inflythiingen." Av intervju med huvudmannen framgår vidare att skolformschefen har samtal med förskolecheferna en gång per termin. Enligt skolformschefen görs då en konsekvensanalys. I intervju framkommer dock att alla förskolechefer inte uppfattar att de har möjlighet att påverka barngruppernas sammansättning. De uppger att "Vi får bamen, det görs ingen konsekvensanalys från kommunens sida". Personalen uppger, gällande frågan om det genomförs konsekvensutredning och analys av barngruppemas sammansättning och storlek, att "inget görs, bamen stoppas bara in där de bor. Ingen konsekvensanalys." Vid några förskolor görs en muntlig konsekvensutredning och analys enligt personalen.

11 Etes ID t 11 (12) Enligt Skolinspektionen bedömning har huvudmannen inte fullt ut gjort någon utvärdering av vad storlek på barngrupperna eller gruppsammansättningar har för effekter på barnens utveckling och vad dessa faktorer får för konsekvenser för förskolans uppdrag utifrån skollag och läroplan. På förskolechefsnivå har ibland barnkonsekvensanalyser gjorts muntligt men analyserna finns inte dokumenterade. Sammanfatmingsvis visar utredningen att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppemas storlek och sarnmansättning och utifrån förutsättningarna för personalen att förverkliga det pedagogiska uppdraget. Verksamheten uppfyller därmed inte författningamas krav och Sandvikens kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare Kerstin Haster Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Bilaga 1 12(12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömnmgspunkter och under flera dagar. TiUsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstulf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tiusynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som heuiet för den utbildning kommunen bedriver. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök euer andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vul se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera mformation om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.