Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr :3983

2 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Tillsynsprotokoll med bedömningar Rapporter gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Beslut gällande skolor Asklanda och Nårunga skolor Fridhemsskolan Gullhögskolan Hol och Lena skolor Kesbergskolan Vårbergskolan Sundlergymnasiet Vuxenutbildningen Författningar

3 Beslut Vårgårda kommun Vårgårda (14) Dnr :3983 Kommunbeslut efter tillsyn av Vårgårda kommun

4 (14) Dnr :3983 Tillsyn i Vårgårda kommun Helhetsbedömning och beslut De låga utbildningsresultaten som nås i kommunen är ytterst huvudmannens ansvar. Måluppfyllelsen måste öka i samtliga verksamheter. Kommunen har inte i tillräcklig omfattning säkerställt att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de nationella målen. I kommunens kvalitetsredovisning påtalas bristande rapportering av resultat och måluppfyllelse från skolorna. Kommunens underlag för att fatta beslut i frågor som rör verksamhetens resultat grundar sig idag på ett otillräckligt underlag. Kommunen behöver underlag med högre kvalitet för att kunna utvärdera sina skolor och verksamheter i förhållande till de nationella målen. Detta underlag kan sedan ligga till grund för analyser och för att vidta åtgärder som förbättrar måluppfyllelsen. Vårgårda kommun har gjort en satsning inom matematik och svenska i grundskolan men en närmare analys av resultaten och ytterligare åtgärder behöver vidtas. En viktig uppgift för kommunen är därför att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs så att detta leder till resultatförståelse. Detta arbete ska innefatta utvärdering som ligger till grund för analys som omsätts i konkreta åtgärder och detta kan leda till resultatförbättringar i förhållande till nationella mål. Skolan ger inte varje elev det stöd som behövs för att eleven ska ha förutsättningar att nå målen för utbildningen, vilket man är skyldig att göra. Elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får inte det, vilket måste åtgärdas. Avsaknaden av studiehandledning ger eleverna sämre förutsättningar att nå målen. Utöver detta behöver elevernas inflytande och ansvarstagande i undervisningen på grundskolan utvecklas, vilket framgår av skolbesluten. Förskolorna bedriver en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande står i centrum. Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner. Det förekommer att man satt upp individuella mål för det enskilda barnet vilket inte är förenligt med läroplanen för förskolan. Verksamheterna lever inte upp till lagens krav på den årliga planen för arbetet mot kränkande behandling. Anmärkningsvärt är att flera av de brister som Skolinspektionen identifierat vid denna tillsyn även föranledde kritik vid den inspektion som gjordes av Skolverket år 2003.

5 (14) Dnr :3983 Skolinspektionen har i tillsynen av Vårgårda kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområde som måste åtgärdas: - Alla elever ges inte förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen (1 kap. 12 skollagen, Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) - En del av grundskolornas pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. (2 kap. 3 skollagen) - Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning. (1 kap. 12 skollagen och 1 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) - Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet. (14 a kap. 8 skollagen) - Kommunen ser inte till att verksamheternas planer mot kränkande behandling följs upp och utvärderas. (14 a kap. 8 skollagen och 3 a förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) - Kommunen ser inte till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna och rektorernas ansvarsfördelning är i vissa fall oklar. (1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94, 2.8 rektors ansvar) - Kommunen ser inte till att elevers behov av studiehandledning på modersmålet tillgodoses. (1 kap. 12 skollagen och 5 kap. 2 grundskoleförordningen) - Kommunen ser inte till att lokala utformningar trafikkunskap och tyska fördjupning - av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med författningarnas krav. (5 kap. 4 skollagen, 2 kap. 14, 16 gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrifter om förarutbildning i gymnasieskola, fristående gymnasieskola och inom gymnasial vuxenutbildning) Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: - Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för enskilda barn som inte är förenliga med läroplanen för förskolan. (Lpfö 98) - Kommunen ser inte till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. (Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande) - Förskolornas och familjedaghemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. (14 a kap. 8 skollagen)

6 (14) Dnr :3983 Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: - Fritidshemmens årliga planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. (14 a kap. 8 skollagen) Av bilagda beslut och rapporter framgår vilka brister som identifierats på skolor och verksamheter. Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas på skol- och huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 30 juni I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschefen Lena Dahlquist, undervisningsråden Agneta Wennberg och Elisabeth Fogelberg samt avdelningsjuristen Malin Rothlin. På Skolinspektionens vägnar Carina Abréu Avdelningschef Jonas Nygren Utredare/föredragande Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Tillsynsprotokoll med bedömningar Rapporter gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Beslut gällande skolor

7 (14) Dnr :3983 Allmänt om tillsynen Bilaga 1 Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Vårgårda kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspektionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden januari mars Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut. Övriga verksamheter, dvs. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, redovisas i var sin rapport och sammanfattas i beslutet. Besluten från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifogas som bilagor. Detta utgör Skolinspektionens slutliga beslut avseende tillsynen i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda beslut och rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vårgårda kommun genomfördes intervjuer med representanter för utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor, särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer

8 (14) Dnr :3983 genomförts med skolledningen samt, i vissa fall, med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut. Beskrivning av kommunen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 480 Skolbarnsomsorg 445 Förskoleklass 121 Grundskola 1167 Obligatorisk särskola 23 Gymnasieskola 410 Gymnasiesärskola 23 Kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda 88 Svenskundervisning för invandrare 40 Källa: Kommunens verksamhetsredogörelse 2010 Vårgårda kommun har invånare varav är ungdomar under 20 år. Andelen unga under 20 år, är högre i Vårgårda kommun än i övriga landet. Det bor ungefär lika många invånare i som utanför tätorten. Utbildningsnämndens verksamhetsområde omfattar förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklassen, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenska för invandrare (sfi) samt uppdragsutbildning. I Vårgårda kommun finns sju skolor med förskoleklass och grundskola. Tre av skolorna ligger i tätorten, de övriga fyra i kommundelarna Lena, Hol, Nårunga och Asklanda. Det finns en skola med årskurs 7 9, Gullhögskolan.

9 (14) Dnr :3983 De kommunala förskolorna är uppdelade i 9 enheter med sammanlagt 22 avdelningar. Vårgårda kommun har tre enskilda förskolor. I kommunen finns även ett antal familjedaghem. Den obligatoriska särskolan för årskurs 1 6 finns på Vårbergskolan och för årskurs 7 10 på Gullhögskolan. Gymnasiesärskola och särvux finns på kommunens gymnasieskola Sundlergymnasiet. På Sundlergymnasiet finns nationella- och specialutformade program, individuella program, och grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare samt lärcenter för distansstudier.

10 (14) Dnr :3983 Tillsynsprotokoll med bedömningar Bilaga 2 Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Ledning och utveckling Plan mot kränkande behandling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorns uppdrag Tillsyn över enskild verksamhet Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter Skolpliktsbevakning och registerkontroll

11 (14) Dnr :3983 Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Det har inte framkommit några brister i förskolorna, skolbarnsomsorgen och förskoleklassen. Bristområde: Kunskaper - Alla elever ges inte förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. 1 kap. 12 skollagen Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer och 2.2 Kunskaper Grundskolornas resultat från utprövningsomgången av nationella ämnesprov i årskurs 3 i matematik och svenska visar att flera elever inte uppnått kravnivån för dessa ämnen och resultaten är något sämre i matematik än svenska. Grundskolornas kunskapsresultat för årskurs 5 visar god måluppfyllelse förutom i ämnena matematik, svenska och engelska. För dessa ämnen uppvisar skolorna ett varierande resultat över tid. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 är låga i jämförelse med riksgenomsnittet och så har det varit under de senaste åren. De senaste fyra åren har det genomsnittliga meritvärdet legat poäng under riksgenomsnittet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen var 70 procent år 2009 att jämföras med riksgenomsnittet 77 procent. Andelen elever som inte nått målen i två eller flera ämnen år 2009 var 22 procent vilket är en hög siffra jämfört med riksgenomsnittet 14 procent. 17 elever i årskurs 9 deltar inte i undervisningen i alla ämnen läsåret 2009/10 på Gullhögskolan efter att rektorn beslutat om anpassad studiegång. Flertalet av dessa elever riskerar att inte nå målen i engelska, svenska eller matematik. Det är enligt lärarna främst naturorienterande ämnen som då tas bort ur elevernas timplan. Att så stor andel elever inte följer undervisningen i de naturorienterande ämnena under sitt sista år i grundskolan finner Skolinspektionen anmärkningsvärt mot bakgrund av att flertalet av dessa elever, enligt de granskade skolorna, nådde målen i dessa ämnen i årskurs 5. Skolinspektionen redovisar flera brister i skolorna som kan ha betydelse för elevernas måluppfyllelse. Som framgår nedan finns det bland annat brister i kommunens utvärdering och analys av grundskolans resultat. Till det hör att även att följa upp och utvärdera beslut om särskilt stöd såsom anpassad studiegång. I Vårgårda kommun ger grundskolan inte alla elever förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Vår-

12 (14) Dnr :3983 gårda kommun behöver i högre grad analysera och diskutera grundskolornas samlade resultat och vidta åtgärder så att förutsättningarna för eleverna att nå ökad måluppfyllelse förbättras. Tillsynen av kommunens gymnasieskola visar att resultaten är svaga och genomsnittligt betygsvärde på flera program ligger under medelvärdet i riket. Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng har sjunkit de senaste åren. Ett undantag är Barn- och fritidsprogrammet (BF). Några av dessa resultat finns angivna i kommunens kvalitetsredovisning men resultaten analyseras eller kommenteras inte. På huvudmannanivå saknas uppföljning och utvärdering av gymnasieskolans resultat. Kommunen saknar rutiner för att på ett systematiskt sätt redovisa obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolans kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Personal uppger vid intervjuer vid de olika verksamheterna att de bedömer att resultaten är goda på individnivå även om ingen samlad bild kan ges. Måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan kan därför inte bedömas. Kommunen saknar rutiner för att på ett systematiskt sätt redovisa kunskapsresultat vid vuxenutbildningen i förhållande till de nationella målen. Det uppgifter som anges i kommunens kvalitetsredovisning är motstridiga och kommenteras inte. Det finns enligt Skolinspektionen fler faktorer som kommunen och skolorna har möjlighet att påverka och som bör vägas in vid bedömningen om eleverna ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Förutom ett förbättrat kvalitetsarbete måste alla elever i Vårgårda kommun i behov av särskilt stöd ges det i tillräcklig omfattning och elever som behöver studiehandledning på modersmålet måste få det. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bristområde: Plan mot kränkande behandling - Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet 14 a kap. 8 skollagen I flera verksamheter upprättas inte planerna årligen, utan planerna är flera år gamla. De planer som granskats i samband med tillsynen av verksamheterna bedöms inte motsvara de krav som ställs i skollagen på en plan mot kränkande behandling.

13 (14) Dnr :3983 Planerna saknar bl.a. slutsatser som kan dras efter en aktuell kartläggning av situationen i respektive verksamhet. Slutsatserna ska ligga till grund för vilka insatser som bland andra avses påbörjas och genomföras det kommande året. Vissa planer omfattar flera skolor, vilket inte är i enlighet med skollagen, varje skola ska ha sin egen plan. - Kommunen ser inte till att verksamheternas planer mot kränkande behandling följs upp och utvärderas. 14 a kap. 8 skollagen 3 a förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Uppföljningen och utvärderingen av planer mot kränkande behandling, liksom av likabehandlingsplaner, ska enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet redovisas i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Bestämmelsen ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser år Vid genomgång av förskolor och skolors kvalitetsredovisningar framkommer att uppföljningar och utvärderingar i vissa fall saknas. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling - En del av grundskolornas pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 2 kap. 3 skollagen I en del av de grundskolor som har klasslärarsystem har inte den pedagogiska personalen utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Klasslärare som har behörighet i matematik och naturorienterade ämnen men saknar behörighet i svenska och samhällsorienterande ämnen eller det omvända undervisar sin klass i nästan alla ämnen. Det finns även exempel på lärare med examen för grundskolans tidigare år eller lågstadielärarexamen som undervisar äldre elever. Kommunen ska se till att eleverna

14 (14) Dnr :3983 får undervisning av personal som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag - Kommunen ser inte till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna och rektorernas ansvarsfördelning är i vissa fall oklar. 1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94, 2.8 rektors ansvar Som huvudman för det offentliga skolväsendet i kommunen har kommunen ansvar för att rektorerna leder utbildningen i skolorna och verkar för att den utvecklas och inriktas på att nå de nationella målen. Vårgårda kommuns skolor har uppvisat flera brister, vilka redovisats i skolbesluten, som rektor tillsammans med huvudmannen ansvarar för. Av skolbesluten framgår att rektorerna inte i tillräcklig grad följer upp, utvärderar och analyserar skolornas resultat. Rektorerna använder inte heller i tillräckligt stor utsträckning dessa som underlag för att utveckla metoder för att nå ökad måluppfyllelse. Med hänsyn till de låga resultat som redovisats under flera år är det viktigt att kommunen ser till att rektorerna i större utsträckning tar ansvar för arbetet med att nå ökad måluppfyllelse. Det är inte klart vem som är ansvarig rektor för den enskilde eleven vid Gullhögskolan och det är inte klart för alla elever och studerande vem som är ansvarig rektor vid Sundlergymnasiet. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste det stå klart vem som ska fatta beslut som rör den enskilde eleven och vem som bär ansvaret för de beslut som fattas.

15 (14) Dnr :3983 Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Uppföljning och utvärdering - Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning. 1 kap. 12 skollagen 1 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Det framgår i samtal med företrädare för kommunen och av Skolinspektionens dokumentstudier av kommunens handlingar att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp utbildningsresultaten i verksamheterna. Samtliga grundskolor redovisar en sammanställning av måluppfyllelsen för alla ämnen i årskurs 5 till huvudmannen men kommunen redovisar inte dessa sammanställningar i sin kvalitetsredovisning. Orsaken är enligt kommunledningen att sammanställningarna i övriga ämnen än matematik, svenska och engelska har kvalitetsbrister. I gymnasieskolan redovisas resultaten i kurserna matematik, svenska och engelska. För särskolan och vuxenutbildningen finns inte några samlade resultat redovisade. Kommunen anger i kvalitetsredovisningen för år 2008 vilka åtgärder som förvaltningen och skolorna behöver arbeta med för att öka måluppfyllelsen. Underlaget för dessa åtgärder bygger inte i tillräcklig utsträckning på uppföljningar och utvärderingar av kommunens verksamheter. Vårgårda kommunen måste i högre grad utvärdera och analysera sina skolor i förhållande till de nationella målen och ta tillvara resultaten på skol- och kommunnivå för att vidta åtgärder som förbättrar måluppfyllelsen. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter - Kommunen ser inte till att elevers behov av studiehandledning på modersmålet tillgodoses.

16 (14) Dnr : kap. 12 skollagen 5 kap. 2 grundskoleförordningen I flera av kommunens grundskolor finns elever med annat modersmål som inte behärskar det svenska språket. Bland dem finns elever som i undervisningssituationen behöver studiehandledning på sitt modersmål. Tillsynen visar att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål inte får det. Enligt förvaltningschefen beror detta på att kommunen inte klarat av att rekrytera lärare med kompetens att ge studiehandledning på elevernas modersmål. Kommunen har även försök att samverka med angränsande kommuner och Borås högskola, dock utan resultat. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Lokala utformningar Kommunen ser inte till att lokala utformningar trafikkunskap och tyska fördjupning - av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med författningarnas krav. 5 kap. 4 skollagen 2 kap. 14, 16 gymnasieförordningen Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:142) om förarutbildning i gymnasieskola, fristående gymnasieskola och inom gymnasial vuxenutbildning. Som lokal kurs inom gymnasieutbildningen erbjuder kommunen en grundläggande kurs i trafikkunskap inför Vägverkets prov i körkortsteori. Kursen erbjuds inom det individuella valet för samtliga elever oavsett program. Utbildning i trafikkunskap är inte motiverad på andra program än de som leder fram till behörighet som yrkesförare, i övrigt ligger inte körkortsutbildning inom ramen för gymnasieskolans uppdrag. Vidare erbjuds som lokal kurs Tyska fördjupning. Kursen avser att förbereda eleverna inför en resa till Tyskland. Detta är delar som ingår i samtliga nationella kurser i moderna språk och ska därför inte utformas som en lokal kurs.

17 Rapport (7) Dnr: :3983 Vårgårda Kommun Vårgårda Rapport förskoleverksamhet Tillsyn av förskoleverksamheten i Vårgårda kommun

18 2 (6) Tillsyn i förskoleverksamheten Helhetsbedömning Det har inte framkommit annat än att Vårgårda kommun tar ansvar för att de nationella målen är styrande för förskoleverksamheten i kommunen. Detta innebär att kommunen ser till att förskolorna präglas av en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande. Förskolorna behöver dock i högre grad främja en allsidig utveckling av de barn som har ett annat modersmål än svenska genom att medverka till att dessa barn utvecklar såväl sitt modersmål som det svenska språket. Kommunen och förskolorna planerar, följer upp och utvärderar verksamheten, tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen. Förskolornas arbete med att för varje barn upprätta en individuell utvecklingsplan behöver dock förbättras så att arbetet inte står i strid med läroplanens intentioner. Förskoleverksamheterna måste också dokumentera sitt arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling i en årlig upprättad plan mot kränkande behandling som svarar mot de krav som ställs på sådana planer. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande förskoleverksamheten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 30 juni Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Vårgårda kommun under januari till mars 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 och 11 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

19 3 (6) Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Vårgårda kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och förskolechef från samtliga kommunens föreskolenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av verksamheten Tabell 1: Antal barn i verksamheten Förskoleverksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi 436 Annan kommunal pedagogisk omsorg 52 Förskola i enskild regi 3 Källa: Kommunen Förskoleverksamheten i Vårgårda kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Förskoleverksamheten är organiserad i fem rektorsområden där tre rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg, förskoleklass samt den obligatoriska skolan årskurserna 1 6 inom ett geografiskt område. I två rektorsområden ansvarar rektorn endast för förskoleverksamhet inom ett geografiskt område. Det finns även ett rektorsområde som ansvarar för hela kommunens verksamhet för elever i årskurs 7 9 och årskurs 10 för särskolan. Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt nio kommunala förskolor, och ett antal familjedaghem. Det finns tre enskilda förskolor i kommunen. Denna rapport omfattar den kommunala förskoleverksamheten, dvs. förskolor och familjedaghem i kommunal regi.

20 4 (6) Tillsynsprotokoll för förskoleverksamheten Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning Förskoleverksamhetens lärandemiljö Fokus på utveckling och lärande Tillgång Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Grupper Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

21 5 (6) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Fokus på förskolans uppdrag Lpfö 98 - Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för enskilda barn som inte är förenliga med läroplanen för förskolan. Skolinspektionens beslut den 5 juni 2009 om kunskapskontroller av barn i förskolan i Haninge kommun, Dnr SV2008:1127 Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner i samverkan med föräldrar. I några av de individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av finns en anpassning av verksamheten planlagd. I andra exempel som förskolorna presenterat har förskolan emellertid satt upp individuella mål för det enskilda barnet. De insatser som ska genomföras läggs i vissa fall på vårdnadshavarna och ibland även på barnet. Exempelvis anges att ett litet barn ska klara toalettbesök, utveckla sin identitet och utveckla sin grovmotorik. Målen i läroplanen för förskolan är utformade som mål att sträva mot. Målen anger vad den pedagogiska verksamheten ska inriktas mot för att barn ska ges möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är viktigt att förskolan följer hur barns utveckling och lärande sker. Att följa barns utveckling är dock inte detsamma som att bedöma barns utveckling och lärande utifrån fastställda kriterier och normer. Förskolans läroplan innehåller, till skillnad från läroplanerna för de olika skolformerna, inga uppnåendemål för barns utveckling och lärande. Det saknas också empiriskt stöd för att det finns nivåer som alla barn kan förväntas uppnå vid en viss ålder. Att sätta upp individuella mål för det enskilda barnet och därtill lägga de insatser som ska genomföras på vårdnadshavarna eller det enskilda barnet är enligt Skolinspektionens bedömning inte förenligt med läroplanen för förskolan. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Fokus på utveckling och lärande - Kommunen ser inte till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

22 6 (6) Lpfö Utveckling och lärande I Vårgårda kommun finns barn med annat modersmål än svenska. Enligt intervjuer med förskolans personal och förskolans rektorer får inte alla dessa barn möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskoleverksamheten. Det som avgör om barnet får möjlighet att utveckla sitt modersmål är att det finns tillgång till anställd personal och flera barn med samma modersmål. Kommunen gör en inventering av behoven för på sikt kunna utöka modersmålsstödet. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande - Förskolornas och familjedaghemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer. 14 a kap. 8 skollagen och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Under år 2006 har likabehandlingsplaner utarbetats för förskolor och familjedaghem i Vårgårda kommun. Likabehandlingsplanerna omfattar även en plan mot kränkande behandling. Dessa är i en del fall gemensamma för både förskola, skola, fritidshem och grundskola. Planerna innehåller en allmän beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. Planerna mot kränkande behandling tar inte hänsyn till den rådande situationen i den specifika förskoleverksamheten. Planerna saknar slutsatser som kan dras efter en aktuell kartläggning av situationen i verksamheten. Slutsatserna ska ligga till grund för vilka insatser som bland andra avses påbörjas och genomföras det kommande året. Planerna upprättas inte heller årligen. Intervjuer med föräldrar, personal och rektorer visar också att barnen inte deltagit i arbetet med dessa planer. Göteborg den 30 juni 2010 Agneta Wennberg Marie Sjöberg

23 Rapport (7) Dnr: :3983 Vårgårda Kommun Vårgårda Rapport skolbarnsomsorgen Tillsyn av skolbarnsomsorgsverksamheten i Vårgårda kommun

24 2 (5) Tillsyn i skolbarnsomsorgsverksamheten Helhetsbedömning Det har inte framkommit annat än att Vårgårda kommun tar ansvar för att de nationella målen är styrande för skolbarnsomsorgen i kommunen. Av detta följer att kommunen ser till att barnen i skolbarnsomsorgen får en meningsfull fritid och att verksamheten kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. Kommunen och skolbarnsomsorgens olika verksamheter planerar, följer upp och utvärderar verksamheten och tar tillvara resultaten i åtgärder för att nå de nationella målen. Skolbarnsomsorgens olika verksamheter måste dock dokumentera sitt arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling i en årlig upprättad plan mot kränkande behandling som svarar mot de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande skolbarnsomsorgen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 30 juni Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Vårgårda kommun under februari 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 och 11 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

25 3 (5) I Vårgårda kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och chefer för skolbarnsomsorgen. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem, och föräldrar med barn i verksamheten. Några besök på fritidshemmen har dock inte gjorts. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av verksamheten Tabell 1: Antal barn i verksamheten Skolbarnsomsorgen Antal barn Fritidshem i kommunal regi 430 Barn 6 12 år i pedagogisk omsorg 15 Fritidshem i enskild regi 3 Källa: Vårgårda Kommun Skolbarnsomsorgsverkamheten i Vårgårda kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i fem rektorsområden där rektorerna ansvarar för såväl skolbarnsomsorgen som förskoleklass och den obligatoriska skolan i årskurserna 1 6 inom ett geografiskt område. I tre av rektorsområdena finns även förskoleverksamhet. Inom barn- och utbildningsnämnden finns även ett rektorsområde som svarar för hela kommunens verksamhet för elever i årskurs 7 9 och årskurs 10 för särskolan samt ett rektorsområde som avser gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och sfi. Enligt skollagen kan skolbarnsomsorg bedrivas som fritidshem, familjedaghem och som öppen fritidsverksamhet. I Vårgårda bedrivs skolbarnsomsorgen som fritidshem och familjedaghem. Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt nio kommunala fritidshem och även barn placerade i familjedaghem.

26 4 (5) Tillsynsprotokoll för skolbarnsomsorgsverksamheten Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Fokus på utveckling och lärande Tillgång Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Grupper Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

27 5 (5) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande - Fritidshemmens årliga planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. 14 a 8 skollagen och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling I Vårgårda kommun har förskolor, skolor och fritidshem belägna vid samma enhet en gemensam likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna omfattar en plan mot kränkande behandling. Planerna innehåller en beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. De planer mot kränkande behandling som inspektörerna tagit del av bygger inte på någon kartläggning av fritidshemmets specifika behov som ska vara utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna upprättas inte heller årligen. Barnen har inte heller varit delaktiga i upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen. Göteborg den 30 mars 2010 Agneta Wennberg Marie Sjöberg

28 Bilaga 4 Beslut gällande skolor Beslut gällande skolor efter tillsyn i Vårgårda kommun

29 Beslut Asklanda skola, Nårunga skola Vårgårda kommun Vårgårda (15) Dnr: :3983 Skolbeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Asklanda skola och Nårunga skola i Vårgårda Kommun

30 Beslut (15) Dnr: :3983 Rektor för Asklanda skola och Nårunga skola Vårgårda kommun Vårgårda Tillsyn i Asklanda skola och Nårunga skola Förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6 Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Asklanda skola och Nårunga skola och Vårgårda kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Det kan konstateras att de flesta eleverna klarar kravnivåerna i de nationella proven för årskurserna 3 och 5. Skolorna uppger att de försöker hjälpa alla elever att uppnå minst godkända resultat bl.a. genom att upprätta åtgärdsprogram och följaktligen ge eleverna särskilt stöd. Dock bedömer Skolinspektionen att ytterligare åtgärder behövs så att alla elever i Asklanda och Nårunga skolor ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Lärarna följer upp och utvärderar elevernas resultat, men en samlad resultatbild och en utvärdering av skolans resultat har inte redovisats de senaste läsåren. Det har vid dokumentgranskning och vid intervju med rektor och lärare framkommit att kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning endast i begränsad omfattning omfattar en dokumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen. Ett viktigt kvalitetsarbete består i att lärarna utvecklar skolornas arbete med åtgärdsprogram. Skolans arbete med att motverka alla former av kränkande behandling måste bli tydligare dokumenterat i planen mot kränkande behandling. Intervjuade elever är tydliga i sina positiva omdömen om studiemiljön på skolorna.

31 Beslut (15) Dnr: :3983 Det är viktigt att rektorn, som endast har varit rektor på skolorna i drygt ett halvår, leder skolornas kvalitetsarbete och har god kontroll på att eleverna får lagstadgat antal undervisningstimmar. Skolinspektionen har i tillsynen av Asklanda Skola identifierat följande brister som ska åtgärdas - Skolan ger inte alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. (Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) - Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar) - Planen mot kränkande behandling uppfyller inte kraven. (14 a kap. 8 skollagen) - Åtgärdsprogrammen upprättas inte i enlighet med grundskoleförordningen. (5 kap. 1 grundskoleförordningen.) - De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen upprättas inte i enlighet med författningarnas krav. (7 kap. 2 grundskoleförordningen.) - Det är oklart om eleverna får det garanterade antalet undervisningstimmar. (4 kap. 3a skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 grundskoleförordningen.) Bedömningarna redovisas i bilaga 2 Skolinspektionen har i tillsynen av Nårunga Skola identifierat följande brister som ska åtgärdas - Skolan ger inte alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. (Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) - Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar) - Planen mot kränkande behandling uppfyller inte kraven.(14 a kap. 8 skollagen) - Åtgärdsprogrammen upprättas inte i enlighet med grundskoleförordningen. (5 kap. 1 grundskoleförordningen.)

32 Beslut (15) Dnr: : Det är oklart om eleverna får det garanterade antalet undervisningstimmar. (4 kap. 3a skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 grundskoleförordningen.) Bedömningarna redovisas i bilaga 3 Rektor och Vårgårda kommun har ansvar för att Asklanda skola och Nårunga skolas brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Vårgårda kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Vårgårda kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Agneta Wennberg och Elisabeth Fogelberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Henrik Frykman Utredare/föredragande Leif Aljered Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolorna Tillsynsprotokoll och bedömningar för Asklanda skola Tillsynsprotokoll och bedömningar för Nårunga skola

33 (15) Dnr: : (15) Allmänt om tillsynen Bilaga 1. Skolinspektionen genomför tillsyn i Vårgårda kommun under perioden januari mars Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Asklanda skola och Nårunga skola den 4 februari Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Asklanda skola och Nårunga skola, dels den information som samlats in under besöket. I Asklanda skola och Nårunga skola intervjuades rektorn och samtal genomfördes med representanter för lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

34 (15) Dnr: : (15) Beskrivning av Asklanda skola och Nårunga skola Tabell 1. Antal elever på Asklanda skola och Nårunga skola Asklanda skola Antal elever Förskoleklass 7 Grundskola 56 Nårunga skola Förskoleklass 7 Grundskola 66 Källa: Skolans verksamhetsredogörelse 2010 Asklanda skola ligger i samhället Asklanda 1,5 mil från Vårgårda centralort. Skolan är från 1956 och verksamheten omfattar förskola, förskoleklass samt grundskolans årskurser 1 6 samt dagbarnvårdare. Förskolan bedöms i separat rapport och ingår i kommunbeslutet. Nårunga skola ligger en mil från Asklanda skola och 1,5 mil till Vårgårda centralort. Skolan är från 1964 och verksamheten omfattar förskola, förskoleklass samt grundskolans årskurser 1 6. Förskolan bedöms i separat rapport och ingår i kommunbeslutet. Skolan har tillgång till en sporthall för undervisning i idrott och hälsa. Sedan höstterminen 2009 har skolorna en ny rektor med ansvar för verksamheterna på de båda skolorna. Skolledning

35 (15) Dnr: : (15) Tillsynsprotokoll för Asklanda skola Bilaga 2. Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygg lärandemiljö Bedömning Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

36 (15) Dnr: : (15) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper - Skolinspektionen bedömer att alla elever inte ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer och 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan Asklanda skolas sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven för årskurs 5 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska har varierat de senaste tre åren. I engelska och matematik ligger andelen elever som klarade kravnivån mellan 78 och 100 procent. I svenska har resultaten varierat mellan 83 och 100 procent. Noteras bör att ovan angivna resultat i procent beräknats på som mest tolv elever under ett och samma läsår. Det senaste året har 100 procent av de endast sju eleverna i årskurs 5 uppnått kravnivån i engelska, 86 procent i matematik och 86 procent i svenska. År 2008 genomfördes de första nationella ämnesproven för årskurs 3. Resultatet visade att 88 procent av de åtta eleverna uppnådde kravnivån i matematik och att 75 procent av eleverna uppnådde kravnivån för svenska. Sedan några år följer skolan upp måluppfyllelsen i årskurs 5 i samtliga ämnen, dock har skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat inte granskats. Skolan anger i sin senaste kvalitetsredovisning att skolan vidtagit flera åtgärder för att förbättra resultaten i både svenska och matematik. Bland annat uppger man att skolan arbetat fram åtgärdsprogram och gjort dessa till levande dokument. Ytterligare åtgärder behövs dock så att samtliga elever ges förutsättningar att nå målen. Skolan behöver bland annat systematiskt följa upp och utvärdera kunskapsresultaten och låta utvärderingen ligga till grund för de åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering

37 (15) Dnr: : (15) - De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen upprättas inte i enlighet med författningarnas krav. 7 kap. 2 grundskoleförordningen. Inför utvecklingssamtalet utformar läraren ett skriftligt omdöme om kunskapsutvecklingen i de ämnen som eleven fått undervisning i. I det skriftliga omdömet anges i vilken mån eleverna bedöms vara på väg att nå kunskapsmålen i ämnet och läraren gör också kommentarer om elevens kunskapsutveckling. Det skriftliga omdömet ligger sedan till grund för den individuella utvecklingsplanen (IUP) vilken skrivs i samband med utvecklingssamtalet. I elevernas IUP framgår det inte alltid vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplan och kursplaner. De omdömen som ges är inte alltid kopplade till de nationella målen, exempelvis förekommer det uttryck som har att göra med elevens personliga inställning till ämnet. Rektorn och lärare på skolan menar att arbetet med IUP och skriftliga omdömen ännu inte funnit sina former. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering - Rektorerna tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. 2 kap. 6 grundskoleförordningen Lpo 94, 2.8 rektors ansvar Det har vid dokumentgranskningen och vid rektorsintervjun framkommit att kvalitetsarbetet i arbetsplan och kvalitetsredovisning inte omfattar en dokumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten på skolnivå. Vissa analyser och bedömningar görs muntligt i olika sammanhang och lärarna följer upp och utvärderar varje elevs kunskapsutveckling men det saknas systematik och dokumentation i arbetet med skolans resultat. Det redovisas resultat, men dessa resultat analyseras och bearbetas inte i alla ämnen i årskurs 3 och 5. Skolan redogör endast kortfattat för åtgärder för ökad måluppfyllelse.