Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Transkript

1 Beslut Tjörns kommun Tjörn (4) Dnr :3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 20 januari 2007 till och med den 8 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I rektorsområdes-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 23 november 2007 skall Tjörns kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (4) Dnr :3236 Den inspekterade verksamheten i Tjörns kommun präglas av ett genuint engagemang i elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare och skolan har en stark koppling till närsamhället och det lokala näringslivet. Inom förskolan och skolbarnsomsorgen sker ett lärande i den dagliga verksamheten och detta bidrar till att fördjupa och utveckla barnens lärande. Eleverna i grundoch gymnasieskolor i Tjörns kommun når i betygshänseende resultat som är likvärdiga med eller något över snittet i riket. Skolorna/kommunen bör dock utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas lärande i syfte att ytterligare utveckla verksamheten för att höja elevernas resultat. Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen och ytterligare främja deras möjligheter att utöva inflytande över det egna lärandet. Gymnasieskolan måste inrätta en skolkonferens enligt förordningens krav. Skolorna i kommunen har ett aktivt värdegrundsarbete och Skolverket bedömer att skolornas arbete med normer och värden överlag är av god kvalitet. Inspektionen har dock visat att det fortfarande finns enskilda elever som känner sig kränkta, vilket kommunen måste uppmärksamma. Skolornas likabehandlingsplaner utgår från centrala förlagor. Detta har fått till följd att skolornas likabehandlingsplaner har fått i stort sett samma utformning oavsett skolornas skiftande förutsättningar. De granskade planerna redovisar inte vilka åtgärder som respektive skola planerar att genomföra inom det kommande året. Kommunikationen mellan respektive förvaltningsledning och chefer/rektorer fungerar väl. Rektorerna har överlag relevant utbildning och erfarenhet för uppdraget och de är i stort förtrogna med sina verksamheter. Kommunen har till delar ett fungerande kvalitetsarbete. Arbetet med kvalitetsredovisningar behöver dock generellt på olika sätt utvecklas för att motsvara förordningens krav. I skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar redovisas bl.a. inte alla verksamheter och inte heller redovisas systematiska uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling. Skolverket vill i detta sammanhang framhålla att rektorernas förtrogenhet kan fördjupas och deras pedagogiska ledarskap öka. Det förutsätter t.ex att skolorna har system för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Det förutsätter också att fritidshemmens verksamhet följs upp och utvärderas i skolornas kvalitetsredovisningar samt att rektorernas förtrogenhet med denna verksamhet ökar. Inom gymnasieskolan saknas ett gemensamt system för att följa upp elevernas individuella studieplaner. Barn och elever i behov av särskilt stöd får överlag sådant stöd. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas dock inte enligt gällande bestämmelser och beslut om anpassad studiegång saknas i flera fall för elever som har sådan studiegång. Kommunen utreder inte heller elevers eventuella behov av studiehandledning på sitt modersmål.

3 Beslut (4) Dnr :3236 Skolverket vill peka på vikten av att kommunens planering av förskoleverksamheten sker på ett sådant sätt att platser kan erbjudas utan oskäligt dröjsmål under hela kalenderåret. Eleverna i grundskolan har i huvudsak tillgång till den utbildning som de skall ha enligt den nationella timplanen, men det finns brister när det gäller ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik samt brister i hur skolorna anordnar elevens val. Kommunen bör öka sina ansträngningar för att utreda behovet av (och eventuellt erbjuda elever) undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Tjörns kommun erbjuder ett brett utbud av gymnasieutbildningar. Beslut om intagning och utökat program sker dock inte för alla utbildningar i enlighet med de nationella bestämmelserna. Inom vuxenutbildningen informerar kommunen inte aktivt om rätten till grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux. Kommunen erbjuder heller inte fullt ut dessa utbildningar. Överlag har verksamheterna en relativt hög personaltäthet och personalen har i allmänhet relevant utbildning. Även i övrigt ger kommunen goda möjligheter för verksamhetens genomförande, men lokalernas standard är skiftande och tillgången till relevanta IT-resurser är begränsade. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Det finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationella kurser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Studerande inom sfi får inte en undervisning som i genomsnitt motsvarar 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4 a skollagen). - Information om och tillgång till samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux saknas (11 kap. 9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning samt 12 kap. 2b skollagen och 2 kap. 9 särvuxförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör förbättra den systematiska uppföljningen av grundskoleelevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, framförallt när det gäller de yngre eleverna. - Kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat i grundskolan och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. - Kommunen bör när det gäller grundskolan och gymnasieskolan arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. - Kommunen bör följa upp och analysera orsakerna till avbrotten inom sfi. - Kommunens kvalitetsredovisning bör utvecklas. - Kommunen bör när det gäller grundskolan ytterligare främja elevernas möjligheter att utöva inflytande över det egna lärandet.

4 Beslut (4) Dnr : Kommunen måste se till att skolorna utreder grundskoleelevers eventuella behov av studiehandledning på sitt modersmål och om behov konstateras anordnar studiehandledning på modersmålet. - Kommunen bör utveckla rutiner för att kvalitetssäkra betygssättningen inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. - Kommunen bör öka sina ansträngningar för att utreda behovet av och vid behov erbjuda eleverna undervisning i modersmål och svenska som andraspråk inom grundskolan och gymnasieskolan. - Elevernas tillgång till relevanta IT-resurser bör förbättras inom samtliga skolformer. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Bosse Jersenius Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Egon Andersson samt juristen Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

5 Bilaga 1 (2) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Fridas hage och Häggvallsskolan - Skolorna har inte upprättat likabehandlingsplaner enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut vid anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Myggenäs skola - Skolan har inte upprättat en likabehandlingsplan enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Bleketskolan - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning (8 kap 1 grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat en likabehandlingsplan enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Kållekärrs och Långekärrs skolor - Elever vid Kållekärrs skola upplever inte skolmiljön som lugn och trygg (1 kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolorna har inte upprättat likabehandlingsplaner enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap och teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

6 Bilaga 2 (2) Rönnängs rektorsområde - Skolorna har inte upprättat likabehandlingsplaner enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna vid Rönnängs skola får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 och eleverna vid Klädesholmens skola har inte tillgång till elevens val (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Skärhamns skola - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat en likabehandlingsplan enligt de krav som ställs. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Gymnasieskola och vuxenutbildningen - Gymnasieskolan saknar skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Intagning till de nationella programmen vid det s.k. Företagsförlagda gymnasiet görs inte enligt de nationella bestämmelserna (6 kap. 2-8 gymnasieförordningen). - Beslut om utökat program fattas inte för varje elev efter en individuell bedömning (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Gymnasieskolans och vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte lagens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kvalitetsredovisningen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Särvux saknar arbetsplan (1 kap. 7 särvuxförordningen).

7 Utbildningsinspektion i Tjörns kommun Dnr :3236 Utbildningsinspektion i Tjörns kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...9 Bedömning av förutsättningarna...17 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Tjörns kommun. Skolverket sände den 27 november 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 20 januari 2007 till och med den 8 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Tjörns kommun genomfördes intervjuer med förvaltningschefer och med representanter för den politiska ledningen. På skolorna 1

8 SKOLVERKET har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, liksom ett urval av fritidshem. Förskoleverksamheten och övrig skolbarnsomsorg har inte besökts. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskolverksamheten och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 512 Skolbarnsomsorg 478 Förskoleklass 141 Grundskola 1646 Obligatorisk särskola 21 Gymnasieskola 394 Kommunal vuxenutbildning 198 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 10 Svenskundervisning för invandrare 38 Källa: Kommunens statistik Tjörn är en kommun vid Bohuslänskusten. Med sina 167 km 2 är Tjörn Sveriges sjätte ö i storleksordning. Den karaktäristiska Tjörnbron förbinder den med fastlandet. Runt Tjörn breder en skärgård ut sig hade kommunen ca invånare. Huvudsakliga sysselsättningsområden är handel och kommunikation (sjöfart), utbildning och forskning, turism samt vård och omsorg. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetspendlar till Stenungsund, Göteborg eller Uddevalla. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning var 2005 något lägre än i riket som helhet. Även andelen arbetssökande var 2005 lägre än i riket som helhet. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för kommunens utbildningsväsende som omfattar ca hälften av kommunens totala budget. Administrativt är verksamheten på kommunal nivå indelad i två förvaltningar. Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolor och den obligatoriska särskolan samt musikskolan, medan gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har ansvar för gymnasie- och vuxenutbildningen samt uppdragsutbildning. Skolor har tidigare funnits på flera av de mindre öarna inom kommunen, men från och med höstterminen 2007 är det endast Klädeholmen som har skola. Övriga skolor är belägna på Tjörn. Förskolorna i Tjörns kommun är indelade i fem geografiska verksamhetsområden. Varje område består av förskolor och familjedaghem. Grundskolorna i Tjörns kommun är indelade i södra respektive norra skolområdet. Varje område består av flera F 6 skolor samt en 7 9 skola. 2

9 Tjörns kommun erbjuder ett brett utbud av utbildningar inom såväl gymnasieskola som vuxenutbildning genom egen verksamhet och i samarbete inom Göteborgsregionen. Den egna verksamheten kännetecknas av ett nära samarbete med det lokala arbetslivet. Inom gymnasieskolan är flera av utbildningarna specialutformade program. De flesta program innehåller stora delar företagsförlagd utbildning. Ett av de specialutformade programmen (sjöfart) har riksrekrytering. Gymnasieskolan är uppdelad i fem rektorsområden. Ca 20 procent av de elever som lämnade grundskolan i Tjörns kommun 2005 fortsatte i gymnasieskolan i den egna kommunen. Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildningar inom marinteknik och omvårdnad samt buss- eller lastbilsförare. Dessutom erbjuds svenska för invandrare, sfi, och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Den inspekterade verksamheten i Tjörns kommun präglas av ett genuint engagemang i elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare och skolan har en stark koppling till närsamhället och det lokala näringslivet. Inom förskolan och skolbarnsomsorgen sker ett lärande i den dagliga verksamheten och detta bidrar till att fördjupa och utveckla barnens lärande. Eleverna i grund- och gymnasieskolor i Tjörns kommun når i betygshänseende resultat som är likvärdiga med eller något över snittet i riket. Skolorna/kommunen bör dock utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas lärande i syfte att ytterligare utveckla verksamheten för att höja elevernas resultat. Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen och ytterligare främja deras möjligheter att utöva inflytande över det egna lärandet. Gymnasieskolan måste inrätta en skolkonferens enligt förordningens krav. Skolorna i kommunen har ett aktivt värdegrundsarbete och inspektörerna bedömer att skolornas arbete med normer och värden överlag är av god kvalitet. Inspektionen har dock visat att det fortfarande finns enskilda elever som känner sig kränkta, vilket kommunen måste uppmärksamma. Skolornas likabehandlingsplaner utgår från centrala förlagor. Detta har fått till följd att skolornas likabehandlingsplaner har fått i stort sett samma utformning oavsett skolornas skiftande förutsättningar. De granskade planerna redovisar inte vilka åtgärder som respektive skola planerar att genomföra inom det kommande året. Kommunikationen mellan respektive förvaltningsledning och chefer/rektorer fungerar väl. Rektorerna har överlag relevant utbildning och erfarenhet för uppdraget och de är i stort förtrogna med sina verksamheter. Kommunen har till delar ett fungerande kvalitetsarbete. Arbetet med kvalitetsredovisningar behöver dock generellt på olika sätt utvecklas för att motsvara förordningens krav. I skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar redovisas bl.a. inte alla verksamheter och inte heller redovisas systematiska uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna vill i detta sammanhang framhålla att rektorer- 3 SKOLVERKET

10 SKOLVERKET nas förtrogenhet kan fördjupas och deras pedagogiska ledarskap öka. Det förutsätter t.ex att skolorna har system för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Det förutsätter också att fritidshemmens verksamhet följs upp och utvärderas i skolornas kvalitetsredovisningar samt att rektorernas förtrogenhet med denna verksamhet ökar. Inom gymnasieskolan saknas ett gemensamt system för att följa upp elevernas individuella studieplaner. Barn och elever i behov av särskilt stöd får överlag sådant stöd. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas dock inte enligt gällande bestämmelser och beslut om anpassad studiegång saknas i flera fall för elever som har sådan studiegång. Kommunen utreder inte heller elevers eventuella behov av studiehandledning på sitt modersmål. Inspektörerna vill peka på vikten av att kommunens planering av förskoleverksamheten sker på ett sådant sätt att platser kan erbjudas utan oskäligt dröjsmål under hela kalenderåret. Eleverna i grundskolan har i huvudsak tillgång till den utbildning som de skall ha enligt den nationella timplanen, men det finns brister när det gäller ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik samt brister i hur skolorna anordnar elevens val. Kommunen bör öka sina ansträngningar för att utreda behovet av (och eventuellt erbjuda elever) undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Tjörns kommun erbjuder ett brett utbud av gymnasieutbildningar. Beslut om intagning och utökat program sker dock inte för alla utbildningar i enlighet med de nationella bestämmelserna. Inom vuxenutbildningen informerar kommunen inte aktivt om rätten till grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux. Kommunen erbjuder heller inte fullt ut dessa utbildningar. Överlag har verksamheterna en relativt hög personaltäthet och personalen har i allmänhet relevant utbildning. Även i övrigt ger kommunen goda möjligheter för verksamhetens genomförande, men lokalernas standard är skiftande och tillgången till relevanta IT-resurser är begränsade. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Bedömningarna av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Tjörns kommun grundar sig på intervjuer med förvaltningschefen, förskolechefer, rektorer, representanter för personal och föräldrar samt dokumentstudier. Verksamheten i förskolorna i Tjörns kommun tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan. Lekens stora betydelse för lärande, för social utveckling och för kreativitet framhålls vid intervjuerna och i dokumentationen. Språklig utveckling och matematik är prioriterade områden. Inspektörerna bedömer att arbetet med barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksam- 4

11 heten och att detta arbete ger goda resultat. Även intervjuer med föräldrar visar på att personalen tydligt utgår från läroplanen när verksamheten planeras. Förskolorna i Tjörns kommun har tillgång till genuspedagoger och arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster. De genomförda intervjuerna tyder på att barnen är trygga i förskolan och att personalen arbetar för att de skall få demokratiska värderingar, ta ansvar och utöva allt större inflytande. De intervjuade föräldrarna är mycket nöjda med den verksamhet som erbjuds deras barn. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Tjörns kommun stödjer barnens allsidiga utveckling. Enligt den intervjuade personalen prioriteras den fria leken inom fritidsverksamheten. I de flesta fritidshem uppger personalen att verksamheten i stor utsträckning styrs utifrån barnens intressen, även om frivilliga temaarbeten förekommer. Utifrån intervjuer med personal och föräldrar samt ett begränsat antal besök i fritidshem bedömer inspektörerna att verksamheten i skolbarnsomsorgen bidrar till att fördjupa och utveckla barnens lärande. Inspektörerna bedömer också att barnen är trygga i skolbarnsomsorgen. Barn- och ungdomsutbildning I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 redovisas inte elevernas resultat på nationella prov i årskurs 5. Vissa skolor redovisar dock resultaten i sina verksamhetsberättelser. På de skolor där detta inte framgår av verksamhetsberättelser har inspektörerna efterfrågat elevernas resultat på nationella prov. Utifrån dessa uppgifter och de intervjuer som genomförts under inspektionen bedömer inspektörerna att eleverna i årskurs 5 i hög utsträckning når de nationella målen i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och svenska. Flertalet skolor i Tjörns kommun följer också med olika metoder upp de yngre eleverna när det gäller utvecklingen av läs- och skrivkunskaper. Någon systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i övrigt i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna sker inte i någon större utsträckning vare sig på skol- eller kommunnivå när det gäller de yngre eleverna. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna att omfatta samtliga ämnen. Resultatet av denna analys kan t.ex. ligga till grund för en analys av eventuella variationer i resultat mellan skolor och skapa underlag för att förbättra måluppfyllelsen. Elevernas resultat vid de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska för 2005 och 2006 framgår av nedanstående tabell. Tabell 1. Resultat nationella ämnesprov SKOLVERKET Nationella ämnesprov årskurs 9 Andel (%) som minst uppnått resultatet G i engelska Andel (%) som minst uppnått resultatet G i matematik Andel (%) som minst uppnått resultatet G i svenska Kommunen Riket Före 2005 angavs enbart delprovsresultat i engelska och svenska varför jämförelser inte kan göras för åren före

12 SKOLVERKET Källa: Skolverket Tabellen visar att eleverna i Tjörns kommun når resultat som ligger i nivå med riket på de nationella proven i årskurs 9. Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för för elever i Tjörns kommun i förhållande till riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Andel (procent) som nått målen i alla ämnen Andel (procent) behöriga till nationella program Källa: Skolverket Kommunen Riket Tabellen visar att i Tjörns kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 varit relativt konstant under de senaste tre åren var det genomsnittliga meritvärdet 212 poäng och 2006 var det 209 poäng. Meritvärdet för eleverna i Tjörns kommun är högre än riksgenomsnittet under de tre jämförda åren var 92 procent av eleverna i Tjörns kommun behöriga till gymnasieskolan och andelen elever som har fått betyg i alla ämnen 83 procent, vilket i båda fallen är högre än riksgenomsnittet. Eleverna i Tjörns kommun har, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2, 2006 ett utbildningsresultat som är högre än de modellberäknade värdena när det gäller meritvärde och andelen av avgångseleverna som uppnått målen i samtliga ämnen. Sedan 2000 har de faktiska värdena legat högre än de förväntade, med undantag för Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde för i Tjörns kommun i förhållande till riket för pojkar respektive flickor. Resultatmått för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde, pojkar Genomsnittligt meritvärde, flickor Källa: Skolverket Kommunen Riket Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor ökar från 2004 till Dessa skillnader kommenteras inte i kommunens kvalitetsredovisning för 2006 och kommunen har inte heller i andra sammanhang analyserat skillnaderna eller redovisat vilka åtgärder som planeras för att öka måluppfyllelsen. Bleketskolan ingår dock i ett EU-projekt kring jämställdhet. Inspektörerna bedö- 2 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. 6

13 mer att kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Någon uppföljning av huruvida eleverna i obligatoriska särskolan når målen för utbildningen görs inte i verksamhetsberättelsen för särskolan Elevernas individuella utveckling följs upp med bl.a. individuella utvecklingsplaner. Eleverna i särskolan får om föräldrarna så önskar betyg. Inspektörerna konstaterar att elevernas resultat i grundskolorna i Tjörns kommun ligger över riksgenomsnittet inom de områden där det finns jämförbar statistik. Skolorna/kommunen bör dock enligt inspektörernas bedömning utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas lärande i syfte att ytterligare utveckla verksamheten för att höja elevernas resultat. I intervjuer med elever, föräldrar, lärare och rektorer framkommer att flertalet av eleverna trivs och är trygga vid grundskolorna i kommunen. Inspektörerna vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Inspektionen visar att skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete och att grundskolornas arbete med normer och värden är av god kvalitet. Kommunen måste dock uppmärksamma att det trots detta finns elever som upplever sig kränkta och i förekommande fall vidta åtgärder så att kränkningarna upphör. Skolan skall, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev, efter ålder och mognad får ett allt större inflytande över sitt lärande. Elevernas kunskaper om utbildningens mål är en viktig förutsättning för att de skall kunna vara delaktiga i planering och utvärdering av sitt eget arbete och för att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande. I Tjörns kommun varierar elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet mellan de olika grundskolorna, men även inom de olika skolorna enligt observationer och intervjuer med elever, lärare och rektorer. Även elevernas kunskaper om de nationella målen för undervisningen varierar. Vid skolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). För att konkretisera målen i de individuella utvecklingsplanerna har eleverna i flera av skolorna olika former av planeringsböcker i vilka eleverna planerar sitt kommande arbete. Skolorna har dock kommit olika långt när det gäller att konkretisera de nationella målen för eleverna, vilket gör att kopplingen mellan den egna planeringen och de nationella målen är otydlig för eleverna. Den obligatoriska särskolan har kommit långt i sitt arbete med att individualisera undervisningen medan man fortfarande inte hittat formerna för att konkretisera mål för eleverna. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen och deras inflytande över sitt lärande. Nedanstående tabell visar Tjörns gymnasieskolas resultat jämfört med riket de tre senaste åren avseende genomsnittligt meritvärde, andel elever med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier samt andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier har den som i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Tabell 4. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för för gymnasieelever i Tjörns kommun i förhållande till riket. 7 SKOLVERKET

14 SKOLVERKET Meritvärde (poäng) Andel elever med högskolebehörighet (procent) Andel elever med slutbetyg efter 4 år (procent) År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket ,1 14, ,7 14, ,5 14, Källa: Skolverket Eleverna vid Tjörns gymnasieskola når högre meritvärde än snittet i riket och andelen elever med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier är också högre än genomsnittet i riket. Andelen elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år är dock lägre än det genomsnittliga värdet i riket enligt Skolverkets statistik. Vid skolans granskning av rapporten uppger skolan att andelen som fullföljde sin utbildning inom fyra år är betydligt högre än vad Skolverkets statistik anger. Kommunen anger att 86, 79 respektive 81 procent fullföljer sin utbildning inom fyra år för åren 2004, 2005 respektive 2006, vilket skulle innebära att andelen elever som fullföljer sin utbildning gymnasieskolan i Tjörns kommun är högre än i riket. Eftersom Skolverkets statistik bygger på av kommunen redovisade uppgifter förutsätter inspektörerna att kommunen fortsättningsvis kvalitetssäkrar de uppgifter som lämnas till den officiella skolstatistiken. Inspektörerna har i rapporten avseende gymnasieskola och vuxenutbildning även ur andra aspekter bedömt att skolans administrativa rutiner bör förbättras. Inspektörerna konstaterar att elevernas resultat i gymnasieskolan i Tjörns kommun ligger över riksgenomsnittet inom de områden där det finns jämförbar statistik. Även gymnasieskolan bör dock enligt inspektörernas bedömning utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas lärande i syfte att ytterligare utveckla verksamheten för att höja elevernas resultat. Eleverna vid gymnasieskolan uttrycker att de trivs och att de känner varandra och personalen väl på grund av att de är så få på varje program/utbildning. Gymnasieskolan i Tjörn är utspridd på olika byggnader i flera orter och eleverna säger i intervjuer att de saknar samhörigheten inom Tjörns gymnasieskola. Personalen uppger att det i undervisningen ingår många samtal om den psykosociala arbetsmiljön ute på arbetsplatserna, om hur man skall bete sig och vad som gäller enligt lagar och förordningar. Även personalen menar att de har en nära och god relation till eleverna. Elevernas kunskap om kursmål och betygskriterier varierar beroende på vilken lärare som undervisar i kursen. Några lärare delar ut kursplan och betygskriterier till eleverna utan att diskutera och förklara desamma medan andra grundligt förklarar och diskuterar kursens mål och kriterierna för betygsättning. Hos flera lärare följs kursplanen upp och kopplas till undervisningen under hela kurstiden, särskilt i de kurser där vissa moment eller hela kursen är förlagd till en arbetsplats. Vuxenutbildning Skolverkets jämförelsetal för läsåret 2005/06 visar att 34 procent av de studerande inom grundläggande vuxenutbildning avbryter sina studier. Motsvarande siffra för riket är 28 procent. För den gymnasiala vuxenutbildningen är motsvarande siffror 15 procent för kommunen respektive 21 procent för riket. För sfi visar Skolverkets jämförelsetal att 50 procent av de studerande som påbörjade sina studier läsåret 2003/04 har avbrutit sina studier vid mätningen 2005/06. 8

15 Motsvarande siffra för riket är 34 procent. För särvux redovisar skolan inga resultat. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör följa upp och analysera orsakerna till avbrotten inom sfi. Tjörns kommun genomför regelbundet studier för att mäta effekten av studierna inom komvux sett till mål med studierna, tillfredsställelse, betydelse och sysselsättning efter studierna. Sammanfattning Barnens lärande vävs i förskolan på ett naturligt sätt in i den dagliga pedagogiska verksamheten och att arbetet med barnens lärande ger goda resultat. Verksamheten i skolbarnsomsorgen bidrar till att fördjupa och utveckla barnens lärande. Eleverna i grund- och gymnasieskolor i Tjörns kommun når i betygshänseende resultat som är likvärdiga med eller något över snittet i riket. Någon systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna sker inte i någon större utsträckning vare sig på skol- eller kommunnivå. Enligt inspektörernas bedömning bör kommunen utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas lärande för att ytterligare förbättra resultaten. Inspektörerna bedömer bl.a. att kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat i grundskolan. Kommunen bör också analysera orsakerna till avbrotten inom sfi. Skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete och skolornas arbete med normer och värden är av god kvalitet. Kommunen måste dock uppmärksamma att det finns elever som upplever sig kränkta. Kommunen bör arbeta för att öka grundskoleelevernas kännedom om målen för utbildningen och deras inflytande över sitt lärande. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Utbildningsverksamheten i Tjörns kommun leds av Barn- och utbildningsnämnden. För beredning och handläggning av ärenden har nämnden två förvaltningar, en för förskola, skolbarnsomsorg och grundskola och en för gymnasieskola och vuxenutbildning. Respektive förvaltning leds av en förvaltningschef. Intervjuer med olika företrädare för verksamheterna visar att det finns god kunskap om verksamheterna på central nivå inom den politiska ledningen och inom förvaltningsledningen. Förskoleverksamheten är indelad i fem områden, som vart och ett leds av en förskolechef. Förskolecheferna har var och en relevant utbildning och lång erfarenhet av verksamheten. Enligt skolförfattningarna skall det för skolans ledning finnas en rektor som genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och 9 SKOLVERKET

16 SKOLVERKET chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Grundskolorna i Tjörns kommun leds av en eller flera rektorer. Rektorerna inom grundskolan har relevant utbildning och erfarenhet för uppdraget. De är också förtrogna med verksamheten. Med hänsyn till rektors ansvar som pedagogisk ledare och för att verksamheten inriktas på att nå nationella mål vill inspektörerna dock framhålla att rektorernas kännedom om elevernas kunskapsresultat bör fördjupas. Det förutsätter t.ex att skolorna har system för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Det förutsätter också att fritidshemmens verksamhet i fortsättningen följs upp, redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar samt att rektorernas förtrogenhet med denna verksamhet ökar. Gymnasieskolan består av fem olika program som var och en leds av en rektor. Ledningsorganisationen är nyinrättad från och med hösten 2006 och håller på att finna sina former. Organisationen skall utvärderas efter 2 år. Förvaltningschefen är tillika rektor för ett av programmen samt för kommunens vuxenutbildning. Respektive rektor har stor frihet att tillsammans med personal och elever utveckla verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorerna är förtrogna med sin verksamhet, men deras kännedom om verksamhetens måluppfyllelse behöver öka bl.a. genom analyser av elevernas studieresultat och utveckling av kvalitetsredovisningen vad gäller skolans samlade resultat. Förvaltningscheferna träffar regelbundet chefer och rektorer inom sina respektive verksamheter för diskussioner om den löpande verksamheten och för strategiska diskussioner. Inspektörerna bedömer att kommunikationen mellan respektive förvaltningsledning och chefer/rektorer fungerar väl. Kvalitetsarbete I kommunens verksamheter pågår flera utvecklingsarbeten. Vissa har sitt ursprung i initiativ som tagits lokalt medan andra är gemensamma satsningar för en hel verksamhet. Exempel på pågående utvecklingsarbeten är genusperspektiv inom förskolan, läs- och skrivutveckling inom grundskolans tidigare år och utvecklingen av gymnasieskolans samarbete med näringslivet. Flera av de utvecklingsarbeten som genomförs stöds av medel från EU. Kommunfullmäktige i Tjörns kommun har den 14 september 2006 antagit ett Program för livslångt lärande, som också gäller som kommunens skolplan. Programmet är del ett av två och beskriver kommunens övergripande mål för verksamheterna. Del två av programmet som antagits under våren 2007 är kommunens årliga handlingsplan, som tar utgångspunkt i den senaste kvalitetsredovisningen. Den årliga handlingsplanen är tänkt att revideras årligen i samband med budgetarbetet. I del ett av programmet ger kommunen uttryck för sin syn på vad som skall känneteckna verksamheterna och hur kommunen vill att dessa skall utvecklas. I programmet utgår kommunen från behovet av ett livslångt lärande. I vissa fall är kännetecknen lokala ambitioner, medan de i andra fall uttrycker mål som redan gäller genom nationella bestämmelser. Samtliga de angivna målen har dock god samstämmighet med de nationella målen. 10

17 I Tjörns kommun skall varje enhet enligt programmet för livslångt lärande upprätta en årlig verksamhetsplan, som redovisar hur enheten tänker arbeta för att nå nationella och kommunala mål. Enligt skolförfattningarna skall varje skola upprätta en arbetsplan som beskriver hur skolan skall genomföra de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn har ansvar för att arbetsplanen upprättas och utvärderas. Skolorna i Tjörns kommun har, med undantag av särvux, upprättat arbetsplaner för Arbetsplanerna tar i varierande grad upp hur skolan skall genomföra de fastställda målen för utbildningen. I de fall inspektörerna bedömt att skolornas arbetsplaner behöver förbättras framgår detta av respektive skolrapport. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning skall bland annat varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall även verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten redovisas. Skyldigheten att upprätta kvalitetsredovisning gäller för kommunen, varje skola, varje förskola och varje fritidshem. Inspektörerna vill också framhålla att elever skall medverka vid upprättandet och föräldrar skall beredas möjlighet att delta i arbetet med en verksamhets kvalitetsredovisning. Förskolor och skolor i Tjörns kommun upprättar årliga kvalitetsredovisningar, inom ramen för den mall för upprättande av verksamhetsberättelse som Tjörns kommun tillämpar. I förskolornas kvalitetsredovisningar görs en bedömning av resultatet och utvecklingsåtgärder i förhållande till nationella mål, medan det i skolornas kvalitetsredovisningar varierar i vilken mån detta tas upp. Generellt uppfattas kvalitetsredovisningarna av ledning och personal i förskolor och skolor som ett verktyg för att förbättra verksamheten, även om en del av det utvecklingsarbete som förekommer på skolorna inte kommer med i redovisningarna, beroende på att de inte anses passa in i mallen. Enligt förordningen skall varje kommun sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats kända och enkelt åtkomliga för var och en. En grundläggande förutsättning är då enligt inspektörernas bedömning att respektive skolas kvalitetsredovisning benämns kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna från enheterna bildar underlag för kommunens kvalitetsredovisning. I den senaste (antagen av Kommunfullmäktige i maj 2006) redovisas verksamheternas samlade resultat i förhållande till nationella mål. Kommunens kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av resultat i förhållande till nationella mål och åtgärder som planeras för utveckling. Kostnaderna för de åtgärder som skall genomföras under kommande år behandlas i det kommungemensamma budgetarbetet. Inspektörerna bedömer att Tjörns kommun till delar har ett fungerande kvalitetsarbete. Av skolrapporterna framgår dock att skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar på olika sätt behöver utvecklas för att motsvara förordnings krav. I kommunens kvalitetsredovisning saknas till stora delar redovisning av verksamhetens förutsättningar och redovisningen av verksamhetens resultat saknar bl.a. en redovisning av resultat på nationella prov och betygstatistik. I de förutsättningar, resultat och åtgärder för utveckling som redovisas i kommunens kvalitetsredovisning bör också fritidshemmens, särskolans, komvux, sfi och särvux verksamhet synliggöras i högre utsträckning. 11 SKOLVERKET

18 SKOLVERKET Inspektörerna vill i detta sammanhang nämna att Skolverket har utarbetat allmänna råd avseende kommunernas arbete med kvalitetsredovisningar. Arbetsmiljö och delaktighet Intervjuer med elever, föräldrar och personal visar att förskolor och grundskolor i stort erbjuder en trygg miljö för barn och elever. Kränkande behandling är sällsynt. När det gäller situationen på skolorna stöds detta också i stor utsträckning av resultat på de enkäter eleverna besvarar och där frågor om trygghet och trivsel ställs till eleverna. Även inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen visar intervjuer och enkäter att eleverna upplever miljön som trygg och att få kränkningar förekommer. Inspektörerna bedömer att förskolor och skolor bedriver ett förebyggande arbete som i stor utsträckning främjar likabehandling. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen/huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7). Alla förskolor och grundskolor i Tjörns kommun har upprättat likabehandlingsplaner. Planerna utgår från en i kommunen gemensam förlaga. Denna är framtagen av en grupp förskolechefer, rektorer samt personal från resurscentrum. Därefter har en gemensam likabehandlingsplan för förskolorna upprättats, medan respektive skola har bearbetat förlagan och på så sätt tagit fram sin likabehandlingsplan. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har en inom den egna förvaltningen upprättad, gemensam likabehandlingsplan. Planerna redogör oftast på ett överskådligt sätt för enheternas förebyggande respektive åtgärdande verksamhet för likabehandling. Lagen ställer dock krav på att varje verksamhet skall upprätta en likabehandlingsplan. I de likabehandlingsplaner som upprättats i kommunen kan inte respektive skolas och verksamhets specifika förutsättningar urskiljas. Det går heller inte att i respektive verksamhets plan se hur förutsättningarna har analyserats och tagits tillvara när det gäller att utforma planen. Även ur andra aspekter, bl.a. mot bakgrund av att åtgärder som avses påbörjas och genomföras under året saknas, uppfyller planerna enligt inspektörernas bedömning, inte lagens krav. Elever och föräldrar har vid vissa grundskolor haft möjlighet att lämna synpunkter under utformningen av respektive skolas plan, men eleverna har inte beretts tillfälle att delta i utformandet av planerna. Intervjuer med föräldrar och elever inom grundskolan visar att kännedomen om verksamheternas likabehandlingsplaner varierar stort. Vid samtal med elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppger de att likabehandlingsplanen inte är allmänt känd men att gymnasieeleverna genom elevrådet blivit informerade om planen. Inspektörerna bedömer att förskolor och skolor bedriver ett förebyggande arbete som i stor utsträckning främjar likabehandling. Inspektörerna vill dock utifrån resultatet av inspektionen av skolorna påpeka att kommunen/skolorna måste se över skolornas likabehandlingsplaner så att dessa är förenliga med 12

19 gällande lagstiftning och i högre utsträckning blir ett stöd för att främja likabehandling. Enligt skolans styrdokument är det en prioriterad uppgift för skolorna att arbeta så att eleverna har inflytande över verksamheten och så att alla elever utvecklar sin förmåga att sätta mål, planera och utvärdera sitt arbete. Inspektionen har genom intervjuer och observationer visat att elevernas möjligheter till inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen i grund- och gymnasieskolan varierar mellan skolor och framförallt mellan olika lärare. Detta gäller även vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer att kommunen ytterligare bör främja elevernas möjligheter till att utöva inflytande över det egna lärandet. Enligt läroplanerna skall undervisningen i skolan bedrivas i demokratiska former. Undervisningen skall härigenom utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Det är alltså inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Skolorna i Tjörns kommun har former för att ge eleverna ett allt större inflytande över verksamheten i stort. I alla skolor finns elevråd inrättade och klassråd genomförs. På några skolor har även ytterligare rådsverksamhet, t.ex matråd inrättats. De frågor som behandlas i klass- och elevråd handlar i de flesta fall om frågor som ligger utanför själva undervisningen, t.ex. frågor om utrustning till skolgården och liknande frågor. De intervjuade eleverna är överlag nöjda med det inflytande de på detta sätt har över sin arbetsplats. Vid gymnasieskolan förekommer dock inte skolkonferens, som det enligt gymnasieförordningen skall göra. Se vidare rapporten för gymnasieskolan. Individanpassning och stöd Alla elever i grundskolan har individuella utvecklingsplaner. Elevernas arbeten dokumenteras på vissa skolor t.ex. med hjälp av portfolio. Eleverna vid gymnasieskolan och de studerande vid vuxenutbildningen har individuella studieplaner och utvecklingssamtal genomförs regelbundet inom gymnasieskolan. Därutöver finns ett lokalt politiskt beslut att varje elev vid gymnasieskolan skall ha en individuell utvecklingsplan, IUP och upprättande av dessa pågår. Enligt skolförfattningarna skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Inspektörerna vill framhålla de förändringar i grundskoleförordningen som gäller från och med den 1 juli 2006 avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn skall se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Förskolor och skolor i Tjörns kommun har en tydlig arbetsgång när det gäller att ge särskilt stöd till barn och elever. För barn i förskolan som behöver särskilt stöd finns resurser avsatta centralt i kommunen. Förskolecheferna fördelar, med stöd av förskolans specialpedagog, resurserna utifrån de aktuella behoven. Enligt den intervjuade personalen görs utredningar direkt, medan det kan ta längre tid innan åtgärder sätts in. De åtgärder som framförallt sätts in är handledning av specialpedagog till den berörda personalen. Även färre barn per grupp och/eller ökad personaltäthet är åtgärder som kan bli aktuella. I grundskolan har den undervisande läraren huvudansvar för att elevers behov av särskilt stöd upptäcks. Det finns en arbetsgång som innebär att specialkompetens utifrån det aktuella behovet används för att utreda vilka insatser som behövs. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Som stöd 13 SKOLVERKET

20 SKOLVERKET för förskolor och grundskolor när det gäller utredningar och i viss mån även insatser finns i Tjörns kommun ett s.k. Resurscentrum för barns och ungdomars utveckling och lärande. I resurscentrum har kommunen organiserat ett team som består av specialpedagoger, skolsköterskor, kuratorer, psykolog, logoped, talpedagog och ansvarig för undervisningen i svenska som andraspråk. Resurscentrum har en förebyggande, stödjande och utvecklande funktion inom förskolornas och grundskolornas elevvård. Utifrån intervjuer och observationer bedömer inspektörerna att barn och elever i behov av särskilt stöd överlag får detta stöd i förskolor och grundskolor. I princip skall alla elever i behov av särskilt stöd undervisas inom det ordinarie skolväsendet. Undervisningen skall vara inkluderande, dvs. elever skall i största möjliga mån undervisas tillsammans i sin ordinarie grupp. Om det finns särskilda skäl får stödet i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. I Tjörns kommun finns inom grundskolan fyra särskilda undervisningsgrupper samt en vid årsskiftet 2006/07 nyinrättad grupp vid Häggvallsskolan. Av de först nämnda är två inrättade för elever med inlärningsproblematik och två för elever med autismliknande symtom. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i Tjörns kommun av avlämnande skolas rektor på delegation av styrelsen. För att eleven skall få det stöd som den särskilda undervisningsgruppen kan ge och som skolan konstaterat att eleven behöver måste föräldrarna ansöka om plats. Av grundskoleförordningen framgår att beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp skall föregås av samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Samråd innebär inte att vårdnadshavarna måste vara överens med skolan om att en placering skall ske. Det är alltid styrelsen, eller i detta fall rektorn, som beslutar om stödet skall ges i en särskild undervisningsgrupp. Ansvaret för detta kan inte överföras till vårdnadshavarna. Beslut om att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Möjligheten att överklaga rektorns beslut framgår inte av de beslut som inspektörerna granskat, vilket inspektörerna bedömer som en brist. Att elevens vårdnadshavare gjort en ansökan om placering gör ingen skillnad härvidlag. De elever som går i den grupp som inrättats vid Häggvallsskolan har av skolan/kommunen inte bedömts tillhöra en särskild undervisningsgrupp. Vid tillfället för inspektion hade de berörda eleverna fått hela sin undervisning utanför ordinarie klass i ca en månads tid. Enligt inspektörernas bedömning är detta arrangemang att betrakta som en särskild undervisningsgrupp och rektorn skall därför fatta beslut om placering. För en elev som inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen besluta om anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång fattas i Tjörns kommun av rektor på delegation av styrelsen. Av inspektionen framgår att det förekommer att beslut om anpassad studiegång saknas för elever. Inspektörerna bedömer att beslut om anpassad studiegång måste fattas för de elever där det är aktuellt. Inspektörerna vill också peka på att kommunen bör se över rutinerna för beslut om anpassad studiegång. Vid gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen uppger de flesta elever att de får god information om sina studieresultat och att de är nöjda med det stöd de får då behov uppstår. Åtgärdsprogram upprättas vid gymnasieskolan av elevens mentor med stöd av någon av skolans två specialpedagoger. En elev har rätt att få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. I Tjörns kommun finns inga elever vare sig inom grund- eller gymnasiesko- 14