Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Transkript

1 Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan ESLÖV (1) Dnr :3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig Gymnasiet i Eslövs kommun Skolverket har till uppgift att utöva tillsyn över och granska kvaliteten i utbildningen vid fristående gymnasieskolor. Inspektionen avser att kontrollera att de krav som ställs för rätt till bidrag alltjämt uppfylls av skolan. Skolverket har genomfört inspektion av utbildningen vid Grundtvig Gymnasiet i Eslövs kommun. Skolverket bedömer att Grundtvig Gymnasiet alltjämt uppfyller kraven för att vara berättigade till bidrag från elevernas hemkommuner. Skolverket har dock i den bilagda rapporten uppmärksammat huvudmannen på områden där skolan ytterligare behöver utveckla sin verksamhet. På Skolverkets vägnar Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har även undervisningsrådet Peter Ekborg deltagit. Bilaga Rapport Kopia till Eslövs kommun Enligt fastställd sändlista Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig Gymnasiet i Eslövs kommun 1 Inledning 1.1 Inspektionens syfte och genomförande Utbildningen vid fristående gymnasieskolor står enligt 9 kap. 13 skollagen under tillsyn av Statens skolverk. Skolverket skall också enligt sin instruktion granska kvaliteten i skolväsendet. Med anledning av detta har Skolverket genomfört en inspektion av Grundtvig Gymnasiet i Eslövs kommun. Detta är Skolverkets första inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet hösten Inspektionen har bestått av dokumentstudier samt ett besök vid skolan den 25 januari 2005 utfört av undervisningsråden Barbro Nässén och Peter Ekborg. Vid besöket fördes samtal med företrädare för skolans styrelse, rektorn, lärare, kuratorn och elever. Dessutom granskades lokaler, utrustning och läromedel och ett antal lektioner följdes. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Eslövs kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Eslövs kommun har ett löpande samarbete med Grundtvig Gymnasiet och menar att skolan utgör ett bra komplement till de kommunala gymnasieskolorna. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 skollagen och 2 kap. 2 a förordningen om fristående skolor. Inspektionens uppgift är att klargöra om och hur väl en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Den rättsliga regleringen framgår av bilaga 1. Alla faktauppgifter i rapporten är, förutom då annat anges, hämtade ur den dokumentation som skolan har lämnat till Skolverket eller den information som lämnats av ledningen för skolan. Huvudmannen för Grundtvig Gymnasiet har givits möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Grundtvig Gymnasiet är en fristående skola vars utbildning skall motsvara gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. Av Skolverkets beslut den 19 november 2002 (dnr 2002:1255), där skolan förklaras berättigad till bidrag, framgår att utbildningen i bidragshänseende skall hänföras till samhällsvetenskapsprogrammet. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Huvudman för skolan är Eslövs folkhögskolas garantiförening med organisationsnummer Garantiföreningen som är en ideell förening är huvudman för Eslövs folkhögskola och skall enligt stadgarna understödja och upprätthålla folkhögskola samt driva friskola. 2.3 Stabilitet Ekonomi Skolverket har tagit del av Eslövs folkhögskolas årsredovisning för räkenskapsåret Grundtvig Gymnasiet är inte synligt som en egen del i årsredovisningen, men totalt visar föreningen ett överskott. Budgeten för år 2004 visar på ett nollresultat för Grundtvig Gymnasiet. Elevantal Vid tidpunkten för Skolverkets besök var antalet elever 23 fördelade på årskurser och kön enligt följande: Årskurs Totalt Flickor Pojkar

3 Totalt Skolans avsikt är att ha en klass med 12 elever i varje årskurs. Inför läsåret 2005/06 planerar emellertid skolan att ta in 20 nya elever i årskurs ett. Eventuellt kommer det planerade elevtalet för skolan att höjas från 36 till 60 elever. 2.4 Principer för intagning Skolan är öppen för alla elever och urval sker i enlighet med gymnasieförordningen. Cirka fyra platser avsätts för intagning på fri kvot. 2.5 Skolhälsovård Skolan har avtal om skolhälsovård med Salliusgymnasiet i Eslöv. En heltidsanställd kurator finns på skolan. Hon delar sin tid mellan folkhögskolan och gymnasieskolan. 2.6 Avgiftsfri utbildning Skollunch serveras i folkhögskolans matsal till en låg kostnad (20 kr). Eleverna betalar kronor för en studieresa till Stockholm. Efter Skolverkets inspektion har skolans styrelse fattat beslut om att de tre studieresor som görs till Stockholm, Köpenhamn och Bryssel skall vara kostnadsfria. Vidare kommer det i fortsättningen att finnas miniräknare till utlåning. 2.7 Bedömning Skolverket bedömer att Grundtvig Gymnasiet uppfyller de krav på stabilitet och allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten. 3 Kunskaper och färdigheter 3.1 Skolans organisation och ledning Eslövs folkhögskolas garantiförening utser styrelse för Grundtvig Gymnasiet. Styrelsen består av tolv ordinarie ledamöter. Rektorn och ekonomiansvarig är självskrivna ledamöter. Två ledamöter representerar lärarna och övrig personal. Rektorn för folkhögskolan är rektor för Grundtvig Gymnasiet. På gymnasieskolan finns dessutom en pedagogisk samordnare som fungerar som biträdande rektor. Den pedagogiska ledningen sker övergripande på skolan och det är svårt att skilja ut den del som riktar sig mot gymnasiet. Det är tydligt både för elever och personal vem som är rektor för skolan. 3.2 Lärarkompetens Skolans lärare har tjänster som delas mellan folkhögskolan och gymnasieskolan. Totalt undervisar tolv lärare på Grundtvig Gymnasiet. Deras tjänstgöring motsvarar 2,3 årsarbetare. Undervisande lärare har i mycket hög utsträckning utbildning för den undervisning de ansvarar för. Personalen får kompetensutveckling både generellt och individuellt. 3.3 Lokaler och utrustning Skolan finns i folkhögskolans lokaler centralt i Eslöv. Lokaler finns för naturkunskap och idrott. Skolans lokaler är väl anpassade till verksamheten. Datorer med internetuppkoppling finns i god omfattning. En datasal står öppen för eleverna under skoldagen. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Skolan har fyra lokala kurser om vardera 50 poäng, europakunskap, skånsk historia, sociologi samt interkulturell kommunikation. I övrigt följer man nationella kursplaner. Enligt den insända poäng/timplanen erbjuds den garanterade undervisningstiden mer än väl. Projektarbetet introduceras i årskurs 2 och fullgörs under årskurs 3. Ingen elev har för närvarande svenska som andraspråk. Två elever har modersmålsundervisning. Viss undervisning sker i grupper där gymnasieelever och folkhögskoleelever blandas. Eleverna uppfattar blandningen av vuxna och ungdomar som positiv. Folkhögskolepedagogiken genomsyrar arbetet 3.5 Skolans resultat och betygssättning Betygsresultaten är svaga. Detta uppfattas vara en följd av elevernas låga betyg vid intagningen till skolan. Dessutom är elevernas frånvaro hög, särskilt i årskurs 1. Elever som avbrutit sin utbildning på en annan skola och därefter sökt sig till Grundtvig Gymnasiet har också haft begränsad tid att ta igen det de tidigare missat.

4 Rektorn ser ett visst problem med distinktionen mellan folkhögskolans relativa betygssättning och gymnasieskolans målrelaterade betyg. I synnerhet när undervisningsgrupperna är blandade är det svårt att tydliggöra de olika kriterierna för eleverna. Lärarna säger sig emellertid vara väl medvetna om skillnaden i bedömningssystemen. Skolan genomför de obligatoriska nationella proven för gymnasieskolan. Uppgifter avseende genomförda prov visar dock att många elever inte genomfört samtliga delprov. Detta uppges bero på elevernas frånvaro. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att lärarkompetensen vid Grundtvig Gymnasiet ger förutsättningar för undervisning på gymnasienivå. De resultat i form av betyg på avslutade kurser och resultat från nationella prov visar dock att andelen elever som inte når målen är förhållandevis stor. Vid bedömning och betygssättning bör kriterierna ytterligare tydliggöras för eleverna så att det klart framgår att gymnasieskolans betyg är målrelaterade. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att Grundtvig Gymnasiet uppfyller de krav som ställs på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar gymnasieskolans. 4 Allmänna mål och värdegrund 4.1 Skolans mål och värdegrund Skolan har presenterat fastställda mål för Grundtvig Gymnasiet. Förutom målet att förbereda för vidare utbildning betonas personlighetsutveckling och utvecklingen till goda samhällsmedborgare. Det kritiska tänkandet och förmågan att sortera i informationsutbudet betonas också. 4.2 Skolans arbete mot kränkande behandling och för jämställdhet Skolan har en handlingsplan mot mobbning som ger personalen god handledning i hur man skall agera vid misstänkt mobbning. Handlingsplanen har efter inspektionsbesöket kompletterats och behandlar nu olika former av kränkningar Den vuxna miljön uppfattas som en garant för ett accepterande och tolerant förhållningssätt. I en gjord enkätundersökning uppger 91 procent av eleverna att de trivs på skolan och att de känner sig trygga. Ingen elev uppger sig ha blivit mobbad. På skolan upprättas årligen en jämställdhetsplan och arbete för att främja jämställdheten på skolan sker kontinuerligt. Internateleverna har kunnat delta i en tjejgrupp där värdegrundsfrågor såsom könsroller, sex och relationer, gränssättning och homosexualitet diskuterats. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande I den vuxna miljön ställs krav också på elever i ungdomsskolan att ta ansvar. Grundtvig Gymnasiet och folkhögskolan har gemensamt elevråd och gemensamt kursråd. Eleverna i årskurs 2 och 3 upplever problem med att komma in i utbildningen efter en tid på annan gymnasieskola och känner sig dåligt informerade och förutsättningarna. Eleverna i årskurs 1 är däremot nöjda med informationen. Eleverna är inte informerade om kursmålen och är i vissa fall tveksamma till om kursmålen följs. Eleverna anser inte att de deltar i planeringen av kurserna. Intervjuade lärare instämmer i att informationen om kursmålen är bristfällig men bedömer å andra sidan att eleverna har stort inflytande över undervisningen. Rektorn menar att elevrådet också bör arbeta med inflytandefrågor rörande undervisningen, men att detta ännu inte fungerar. Styrelsen har efter inspektionen dragit upp riktlinjer för bättre information och delaktighet i kursuppläggningen. 4.3 Allsidighet och saklighet i undervisningen De läroböcker som används i undervisningen är sådana som används i kommunala gymnasieskolor. Skolan har inget eget bibliotek och eleverna hänvisas till Eslövs kommunbibliotek vilket dock är okänt för flera av eleverna som aldrig varit där. Ett samarbete har dock inletts med

5 kommunbiblioteket med inbokade besök, där eleverna får en orientering i det utbud av informationssökning som biblioteket erbjuder. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Skolan ger stöd i förhållande till behoven. Läxläsning är obligatoriskt schemalagt för årskurs 1 och erbjuds frivilligt för årskurserna 2 och 3. Arbetet för att följa upp elever i behov av särskilt stöd sker i den pedagogiska gruppen som sammanträder en gång i veckan om behov finns. Gruppen består av rektorn, kurator, pedagogisk samordnare och representant från lärarna. Förslag till åtgärder ges till lärarrådet som består av samtliga undervisande lärare på skolan. Elever i behov av stöd och deras vårdnadshavare kallas till möten på skolan för att diskutera och planera insatser. Formella åtgärdsprogram upprättades dock inte vid tiden för inspektionen. Arbetet med att ta fram och använda åtgärdsprogram har emellertid startat efter inspektionsbesöket. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Där deltar klassföreståndaren, den pedagogiska samordnaren, eleven och vårdnadshavare för omyndig elev. Alla elever har individuella utvecklingsplaner som tjänar som underlag vid utvecklingssamtalen. Vägledning inför vidare studier ges av den pedagogiska samordnaren. I samarbete med folkhögskolan erbjuds eleverna att följa med på en studieresa till Stockholm där riksdagen, regeringskansliet, utbildningsdepartementet och SIDA besöks. En studieresa planeras även till Belgien och Tyskland. EU-kommissionen i Bryssel skall då besökas liksom den svenska ambassaden i Berlin. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att Grundtvig Gymnasiet uppfyller de krav på att utbildningen skall motsvara gymnasieskolans allmänna mål och värdegrund som ställs för bidragsberättigande. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans arbete med kvalitetsfrågor De undervisande lärarna ansvarar för att varje enskild kurs utvärderas. Lärarna ansvarar för att utvärderingen följs upp och att förändringar och åtgärder presenteras. Skolan har även gjort en utvärdering avseende trivsel, trygghet och framtidsplaner. Utvärderingen var nätbaserad. Resultatet har presenterats och följts upp med elevrådsrepresentanter. Enskilda frågor har diskuterats närmare i den pedagogiska gruppen. 5.2 Skolans kvalitetsredovisning Skolan har lämnat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. 5.3 Bedömning Skolverket bedömer att skolan uppfyller kraven vad gäller kvalitetsarbete. Rättslig reglering Fristående gymnasieskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 8 anges vad som krävs för att bli berättigad till bidrag: "Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,

6 4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor." Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 1 kap. 2 a skollagen skall skolan på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare finns en hänvisning till bestämmelserna i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om skyldigheten att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd. Enligt 9 kap. 10 skollagen skall utbildningen vid fristående gymnasieskolor vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Enligt 9 kap. 16 b skollagen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 skollagen om behörighet och anställningsvillkor även för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Enligt 14 kap. 7 a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Fristående gymnasiesärskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 8 b anges vad som krävs för att bli berättigad till bidrag: "Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning." Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 1 kap. 2 a skollagen skall skolan på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare finns en hänvisning till bestämmelserna i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om skyldigheten att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd. Enligt 9 kap. 10 skollagen skall utbildningen vid fristående gymnasiesärskolor vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Enligt 9 kap. 16 skollagen kan ungdomar tas emot i en fristående gymnasiesärskola om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att de är utvecklingsstörda. Enligt 9 kap. 16 b skollagen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 skollagen om behörighet och anställningsvillkor även för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor.

7 Enligt 14 kap. 7 a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.