Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :2183 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Bes lut Skolrapport

2 Beslut Explicarium AB Råane Uddevalla (3) Dnr :2183 Genomförd utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla kommun Skolverket har genomfört inspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla kommun. Besök gjordes i skolan den 28 november Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen samt om huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Inspektionen av fristående skolor skall förutom att granska utbildningens kvalitet klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola och vara berättigad till bidrag från barnens och elevernas hemkommuner. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagd rapport framgår hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Detta beslut redovisar dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas, dels områden som behöver förbättras i ett fortsatt kvalitetsarbete. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 8 augusti 2008 skall Explicarium AB redovisa till Skolverket enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot de brister som påtalats i verksamheten. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att utbildningen vid Vassbo skola med undantag av nedanstående brister ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla samt i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Skolverket Beslut (3) Dnr :2183 Skolan har väl fungerande rutiner och metoder för värdegrundsarbetet. Vidare kan skolan visa på flera exempel där skolans elever trots mindre goda förutsättningar har lyckats bra i skolarbetet. Följande områden inom Vassbo skolas verksamhet visar sådana brister att de snarast måste åtgärdas. - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för eleverna (1a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (1a kap. 5 förordningen om fristående skolor). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan när det gäller innehåll och elevernas medverkan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 4 och 5 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolverket bedömer att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. - Skolan bör arbeta så att information till elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling avser samtliga ämnen och tydligare relateras till kursplanernas mål. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen och med hjälp av detta utveckla elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande. - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. - Skolan bör intensifiera sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna kompetensutveckling som behövs för att professionellt kunna utföra sina uppgifter. - Rektorns pedagogiska ledning och ansvarstagande för att skolan inriktas på att nå de nationella målen bör förbättras.

4 Skolverket Beslut (3) Dnr :2183 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Mats Lindström Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också enhetschefen Hans Larson och undervisningsråden Tomas Erlandsson och Claes-Göran Aggebo deltagit. Bilaga Rapport Kopia till Uddevalla kommun Socialstyrelsen Övriga enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Vassbo skola Dnr :2183 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola Grundskola årskurserna 4 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Bedömningar...3 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vassbo skola den 28 november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Detta är Skolverkets andra inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet Efter första inspektionstillfället konstateras i Skolverkets beslut den 12 december 1997 att Vassbo skola alltjämt uppfyller villkoren för godkännande och därmed har rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för fristående skolor. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats ( Inspektionen av fristående grundskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola och därmed ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument som huvudmannen har lämnat till Skolverket, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. 1

6 I skolan intervjuades rektorn, flertalet av lärarna, eleverna och en förälder samt företrädare för huvudmannen. Skolsköterskan intervjuades per telefon efter inspektionsbesöket. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningarna. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser. Huvudmannen för Vassbo skola har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Uddevalla kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Uddevalla kommun har meddelat att man inte har utnyttjat sin rätt till insyn i Vassbo skolas verksamhet. Vassbo skola Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 5 Källa: Skolans egna uppgifter. Skolverket godkände Vassbo skola som en fristående grundskola för årskurserna 4 9 genom beslut (dnr 95:1029) den 28 december Av skolans ansökan framgår att skolan planerar en verksamhet med högst fem elever och genom godkännandet har Vassbo skola också medgivande om att bedriva skolverksamheten med färre än 20 elever. Enligt beslut om genomförd tillsyn (dnr 97:1954) den 12 december 1997 har skolan rätt till bidrag. Genom Skolverkets beslut (dnr 98:834) har Vassbo skola också medgivande att anordna prövning och utfärda betyg för skolans elever. Enligt Skolverkets beslut är Vassbo skola godkänd som en fristående skola för fullgörande av vanlig skolplikt. Skolans inriktning är allmän och har som profil att ge undervisning till de elever som finns i huvudmannens behandlingshem. Eleverna har svårigheter av psykosocial natur och är i behov av undervisning i liten grupp och i strukturerade former. Huvudman för skolan är Explicarium AB med organisationsnummer Verksamheten vid Vassbo skola startade läsåret 1996/97 och omfattar årskurserna 4-9. Skolan hade vid inspektionsbesöket fem elever, samtliga pojkar som bor på Vassbo behandlingshem. Två av eleverna befinner sig i årskurs 6, en elev i årskurs 7 och två elever i årskurs 9. Eleverna är folkbokförda i kommunerna Kungälv, Stenungsund, Mölndal och Ale. Eleverna är inskrivna vid skolan under sin vistelse på behandlingshemmet. I genomsnitt är eleverna cirka tre år vid skolan. Skolan är belägen i lantlig miljö cirka 5 km söder om Uddevalla. Fastigheten som innehåller både skolan och behandlingshemmet har varit en jordbruksfastighet och innehåller förutom en huvudbyggnad där eleverna bor också flera mindre byggnader varav den största innehåller skolans lektionslokaler. Skolan har särskilda lokaler för undervisningen i teknik och musik. 2

7 Bedömningar Samlad bedömning Vassbo skola kan visa på flera exempel där skolans elever trots mindre goda förutsättningar har lyckats bra i skolarbetet och vidare i sina gymnasiestudier samt även senare i arbetslivet. Det är dock inspektörernas uppfattning att Vassbo skola i flera avseenden brister i arbetet med att uppfylla de nationella målen. Verksamheten vid Vassbo skola bygger på att det finns särskilda skäl för att eleverna finns vid skolan. Inspektörerna vill påtala det som särskilt viktigt att det i sådana skolor finns ett kvalitetsarbete som säkrar såväl resultat som arbetsmetoder. Inspektörerna vill också uppmärksamma huvudmannen på att det för att säkerställa kvaliteten i undervisningen behövs lärare som både är utbildade för den undervisning de bedriver och förtrogna med innehållet i de nationella styrdokumenten. Vidare bör skolan arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Vassbo skola har väl fungerande rutiner och metoder för värdegrundsarbetet. Dock uppfyller inte skolans likabehandlingsplan de krav som lagen ställer på en sådan plan. Rektorn som är ansvarig för att skolan utvecklas i riktning mot de nationella målen bör förbättra sin pedagogiska ledning. Skolhälsovården vid Vassbo skola bedrivs så att det skulle kunna innebära att kraven i skollagen inte uppfylls. Ärendet överlämnas för bedömning till Socialstyrelsen. Inspektörerna ser lärarkompetensen, kvalitetsarbetet och rektorns pedagogiska ledning som de viktigaste förbättringsområdena för att Vassbo skola ska komma längre i arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna. Inspektörerna bedömer att utbildningen vid Vassbo skola med undantag av påtalade brister ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla samt i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för eleverna (1a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (1a kap. 5 förordningen om fristående skolor). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan när det gäller innehåll och elevernas medverkan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 4 och 5 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 3

8 Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. - Skolan bör arbeta så att information till elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling avser samtliga ämnen och tydligare relateras till kursplanernas mål. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen och med hjälp av detta utveckla elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande. - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. - Skolan bör intensifiera sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna kompetensutveckling som behövs för att professionellt kunna utföra sina uppgifter. - Rektorns pedagogiska ledning och ansvarstagande för att skolan inriktas på att nå de nationella målen bör förbättras. Kunskaper Eleverna i Vassbo skola har i de flesta fall stora och varierande brister i sin kunskapsutveckling när de kommer till skolan. Eleverna har oftast en bakgrund med stor frånvaro, uppbrott och byte av klasser. Vissa av eleverna har neuropsykiatriska funktionshinder. I samtal med inspektörerna beskriver rektorn och lärarna skolans resultat i termer av hur eleverna lyckats efter utslussning, hur eleverna lyckas i gymnasieskolan och hur eleverna lyckas med att bli ansvarskännande medborgare senare i livet. Det går inte i de avseendena att skilja på vad som är skolans resultat och vad som är resultat av behandlingshemmets arbete. Båda verksamheterna är sammanlänkade och personal och rektorn ser det som en helhet. Rektorn redovisar att skolan följer elevernas utveckling i gymnasieskolan och har uppfattningen att han känner till hur det gått för de flesta av eleverna som har lämnat skolan. Den redovisning rektorn ger av hur eleverna lyckats visar på mycket goda resultat. De fem elever som senast lämnade Vassbo skola direkt till gymnasieskolan har samtliga genomgått gymnasieskolan på nationella program. För elever som från Vassbo skola återgått till grundskolan ger rektorn flera exempel på elever som lyckats bra men också på elever som misslyckats i gymnasieskolan. Skolan gör dock ingen sammanställning och kan inte redovisa en samlad bild över dessa resultat. Skolan gör heller inte några andra uppföljningar som visar resultatet av skolans arbete och elevernas kunskapsutveckling. I kvalitetsredovisningen redovisas inga mått eller indikatorer på skolans resultat eller andra beskrivningar som ger upplysning om verksamhetens måluppfyllelse. Se vidare under avsnittet Ledning och kvalitetsarbete. Eleverna deltar i nationella ämnesprov och lärarna använder sig av dessa som stöd i sin betygssättning i årskurs 9. För att kvalitetssäkra betygssättning och bedömningar har skolans lärare och rektor kontinuerliga diskussioner. Enligt inspektörernas bedömning är de diskussioner som sker mellan lärare i olika 4

9 ämnen på den egna arbetsplatsen inte tillräckliga för att säkerställa att bedömning och betygssättning vid Vassbo skola är rättvis och likvärdig med andra skolors. Intervjuer med rektor och lärare visar att inget organiserat samarbete med andra skolor förkommer i bedömnings- och betygssättningsfrågor. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Läraren ska genom utvecklingssamtal minst en gång per termin främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. När en elev börjar vid Vassbo skola kartlägger lärarna elevernas kunskaper och gör en individuell planering som bygger på elevens kunskaper, intressen och andra förutsättningar. Genom att en stor del av undervisningen bedrivs individuellt i en liten grupp får eleverna mycket stöd i arbetet. Arbetssätt och läromedel anpassas för att underlätta och stimulera lärandet. Skolan använder sig i stor utsträckning av musik i syfte att ge eleverna lustfyllda upplevelser i skolarbetet. Genom dokumentstudier, verksamhetsbesök och intervjuer med personalen finner inspektörerna att Vassbo skola följer upp elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt mot målen i ämnena engelska, matematik och svenska. För ändamålet har skolan köpt in ett material som bland annat innehåller bearbetningar av kursplanernas mål. Skolan kan dock inte visa på någon systematisk uppföljning eller utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål i övriga ämnen för eleverna i årskurserna 6 och 7. Utvecklingssamtal har eleverna var sjätte vecka i samband med det så kallade behandlingsmötet. Av intervjuer med elever, vårdnadshavare och personal framgår att informationen om elevernas kunskapsutveckling huvudsakligen är inriktad på ämnena svenska, matematik och engelska och inte tydligt kopplad till målen i de nationella kursplanerna. Vidare framgår att skolan inte upprättar några individuella utvecklingsplaner. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta så att information till elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling avser samtliga ämnen och tydligare relateras till kursplanernas mål. Vidare måste skolan upprätta en individuell utvecklingsplan för varje elev i enlighet med bestämmelsen i grundskoleförordningen. Om det genom uppgifter framkommer att en elev kan ha behov av särskilt stöd ska rektorn enligt grundskoleförordningen se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta då programmet utarbetas. Samtliga elever i Vassbo skola är i behov av särskilt stöd. Själva placeringen är att betrakta som en åtgärd men skolan beskriver också för inspektörerna flera 5

10 andra åtgärder som vidtas för enskilda elever. Exempelvis finns elever med mycket stora luckor och grava läs- och skrivsvårigheter som kräver särskilda pedagogiska insatser i undervisningen. Dessutom har de flesta elever periodvis under utbildningen en anpassning av studiegången som ofta inriktas mot basämnen som svenska, matematik och engelska. Vid skolan finns inte för någon elev ett åtgärdsprogram som bygger på utredningar om elevernas behov. Rektorn måste därför låta utreda elever som kan ha behov av särskilda stödåtgärder och när sådana behov föreligger se till att åtgärdsprogram utarbetas. Normer och värden Eleverna som inspektörerna träffar uttalar att de känner sig trygga. De tycker att de får mycket hjälp och anser att verksamheten är mycket bra i jämförelse med vad de upplevt på sina tidigare skolor. Eleverna menar att tryggheten består mycket i att de har samma lärare hela tiden, att gruppen är liten och att skolan har fasta regler för den sociala samvaron. I intervjuer uttrycker eleverna att de på behandlingshemmet och skolan lär sig att ta ansvar både för sina studier och för sina liv. I samtalet med inspektörerna resonerar och uttrycker sig eleverna så att inspektörerna uppfattar skolans arbete med normer och värden som väl fungerande. Intervjuer med elever och personal visar att skolan har veckovisa möten där eleverna får möjligheter att föra fram sina synpunkter på skolans verksamhet. Eleverna upplever att deras synpunkter tas på allvar och att de har ett inflytande. Enligt eleverna ges också i de fall elevernas synpunkter inte kan tillgodoses en utförlig motivering till varför. Skolan ska klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. I verksamhetsbesök och i intervjuer med elever finner inspektörerna att elevernas kännedom om mål i kursplaner och läroplan är sporadisk vilket också bekräftas i samtal med lärare och rektorn. Elevernas kunskap om betygskriterier varierar med ämne och lärare och inspektörerna uppfattar att eleverna inte är involverade i att tillsammans med lärarna planera undervisningen. Om elever inte har vetskap om kursplanernas mål blir det svårt för dem att utöva ett inflytande eller ta ansvar för de viktiga frågorna kring planering och genomförande av lärandet. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål och med hjälp av detta utveckla elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vidare ska det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet vid skolan. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Av intervjuer och verksamhetsbesök framgår att skolan bedriver ett genomtänkt och systematiskt värdegrundsarbete. Enligt lärarna och rektorn ingår värdegrunden ständigt i arbetet med skolans elever. Skolan och behandlingshemmet är samordnade i sitt arbete med elevernas sociala utveckling. Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan för Vassbo skola. Likabehandlingsplanen som inspektörerna tagit del av motsvarar dock inte en sådan 6

11 plan som lagen kräver då den exempelvis inte redovisar några rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras. Planen redovisar inte heller konkret och utifrån en kartläggning av skolans behov utifrån diskrimineringsgrunderna vilka åtgärder som behövs vid just Vassbo skola. Intervjuer med elever och personal visar att eleverna inte har kunskap om eller har medverkat i framtagandet av skolans likabehandlingsplan. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna inte medverkat i skolans arbete med likabehandlingsplanen. Ledning och kvalitetsarbete Vassbo skola drivs av huvudmannen Explicarium AB som också driver Vassbo behandlingshem. Företaget har allt sedan skolan startads 1996 och fram till tiden strax före inspektionsbesöket ägts av rektorn och en person som arbetar vid behandlingshemmet. Ett ägarbyte i företaget skedde en kort tid innan inspektionsbesöket. Numera ägs Explicarium AB av en person som under sju år har arbetat deltid i behandlingshemsdelen. Utifrån dokument och intervjuer med den nye ägaren bedömer inspektörerna att huvudmannen har insikt i författningar som styr skolans verksamhet och har förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser. Socialförvaltningen i barnets hemkommun ansöker om plats vid Vassbo behandlingshem och därmed också vid skolan. Behandlingshemmet har som inriktning att hjälpa barn med psykosociala svårigheter. Behandlingshemmet tar ställning till om de har möjlighet att hjälpa barnet med hänsyn tagen till barnets problem och gruppens sammansättning. Om behandlingshemmet tar emot barnet blir denne också elev i Vassbo skola. Skolans verksamhet måste enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I skolans kvalitetsredovisning presenteras en arbetsplan där skolan sätter mål och beskriver hur man ska arbeta för att utvecklas i riktning mot viktiga nationella mål. Arbetsplanen följs dock inte upp i kvalitetsredovisningen. Dokumentstudier och intervjuer med rektorn och personal visar att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där de med utgångspunkt i skolans resultat gör utvärderingar, analyser och överväger åtgärder för förbättrad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen saknas, som beskrivits tidigare i denna rapport, uppgifter om skolans resultat och skolan redovisar följaktligen inte bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Likaså analyseras inte hur resultaten kan påverkas av metoder och förhållningssätt i undervisningen. I kvalitetsredovisningen finns en lista över vilka 7

12 åtgärder skolan avser att vidta under det kommande året. Det framgår inte hur skolan kommit fram till just dessa åtgärder och hur de är relaterade till en förbättrad måluppfyllelse. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Skolan måste upprätta en kvalitetsredovisning i enlighet med gällande författningar. Vidare bör kvalitetsarbetet enligt inspektörernas bedömning utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. I skolans ansökan finns angivet en timplan för de aktuella årskurserna. Inspektörerna bedömer att skolan tillämpar denna timplan som utgångspunkt för planering av undervisningstiden. Inspektörerna bedömer också att eleverna har tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i författningarna. Enligt skollagen har skolhälsovården till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården ska främst vara förebyggande. Den ska omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För skolhälsovården ska finnas skolläkare och skolsköterska. Enligt rektorn fungerar skolhälsovården vid Vassbo Skola på så sätt att när dessa tjänster behövs kontaktar skolan en närliggande privat vårdcentral som skolan har avtal med. Eleverna får hjälp och behandling av läkare och/eller sjuksköterska för olika akuta åkommor och vid vaccinationer. Enligt uppgifter från vårdcentralen omfattar inte avtalet att läkaren eller sjuksköterskan genomför hälsoundersökningar och följer upp elevernas utveckling. Sjuksköterskan och läkaren deltar inte i skolans förebyggande elevhälsoarbete eller i de uppföljningar av elevernas utveckling som skolan regelbundet gör. Inspektörerna konstaterar att skolhälsovården vid Vassbo skola bedrivs så att det skulle kunna innebära att kraven i skollagen inte till fullo uppfylls. Därför överlämnas ärendet för bedömning till Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården. Enligt skollagen är huvudmannen skyldig att använda lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Rektorn har ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorn arbetar sin huvudsakliga tid som lärare vid skolan. Han undervisar företrädesvis i matematik och naturorienterande ämnen. Förutom rektorn arbetar en utbildad bildlärare deltid cirka 50 procent. Hon undervisar förutom i bild också i svenska och andra ämnen. Skolan har också en utbildad lärare som arbetar deltid cirka 50 procent vid skolan och en lärare som saknar lärarutbildning arbetar deltid cirka 25 procent. Genom avtal får skolans elever slöjdundervisning av utbildade slöjdlärare vid en närbelägen kommunal grundskola. Rektorn deltar i slöjdundervisningen och är den som efter samråd med slöjdlärarna sätter betyg. Dessutom har skolan timlärare anställda för undervisningen i engelska, musik och hem- och konsumentkunskap. Ingen av dessa lärare har lärarutbildning. Inspektörerna kan konstatera att eleverna vid Vassbo skola i viss utsträckning har lärare som inte är utbildade för den undervisning de bedriver. Av intervjuer med lärarna framgår också att det finns lärare vid skolan som inte är förtrogna med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Skolan har ingen kompetensutvecklingsplan som syftar till att ge lärarna sådan utbildning 8

13 som de behöver för att de med hänsyn till ovan beskrivna brister professionellt kunna utföra sina uppgifter. Inspektörerna bedömer att skolan bör intensifiera sina ansträngningar att rekrytera lärare som är utbildade för den undervisning de ska bedriva och arbeta för att ge lärarna kompetensutveckling som behövs för att professionellt kunna utföra sina uppgifter. Inspektörerna vill påpeka vikten av att eleverna i laborativa delar av undervisningen i naturorienterande ämnen har tillgång till adekvat utrustning. Huvudmannen säger sig planera en översyn av förutsättningarna för kemi- och fysikundervisningen vid skolan. Inspektörerna förutsätter att huvudmannen genom detta skapar goda förutsättningar för undervisningen. I övrigt bedömer inspektörerna att eleverna vid Vassbo skola har tillgång till lokaler, böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel i en utsträckning som gör det möjligt att nå målen för utbildningen. Rektorn vid Vassbo skola var med och startade skolan och behandlingshemmet. Rektorn är lärarutbildad och har lång erfarenhet som lärare för elever i behov av särskilt stöd. Han har arbetat som rektor för skolan sedan starten Rektorn har inte genomgått statlig rektorsutbildning och deltar inte i någon fortbildning direkt riktad till rektorer. Av intervjuer med rektorn och lärarna framgår att rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten. Inspektionen visar dock att skolan brister och är i behov av förbättringsinsatser på flera områden som är rektorns ansvar. Exempelvis gäller detta kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen, målstyrningen, elevinflytandet, åtgärdsprogram och likabehandlingsplanen. Med hänvisning till ovanstående och utifrån intervjuer med personal bedömer inspektörerna att rektorns pedagogiska ledning och ansvarstagande för att skolan inriktas på att nå de nationella målen bör förbättras. Inspektörerna har tagit del av årsredovisningen 2006/07 i Explicarium AB och specifikt budget för Vassbo skola 2007/08. Vassbo skolas verksamhet planeras så att dess kostnader motsvarar intäkterna för fem elever i skolan. Av årsredovisningen framgår att skolans kostnader också motsvarade vad som budgeterats och att skolverksamheten inte lämnar bidrag till bolagets samlade resultat. Företaget totalt är dock vinstgivande. Hittills har lediga platser vid skolan och behandlingshemmet fyllts omgående. Huvudmannen har tillförsikt om det framtida elevunderlaget men är också medveten om resultatkänsligheten när det är frågan om så få barn. Även små svängningar i kommunernas behov har betydelse för företagets ekonomi och stabilitet. Inspektörerna bedömer att Vassbo skola för närvarande har en stabil ekonomi och att det finns möjligheter till fortsatt utveckling och stabilitet. Datum Ort Göteborg Mats Lindström Agneta Wennberg 9