Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Första Sportskolan i Stockholm

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3245 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Första Sportskolan i Stockholm Bes lut Rapport

2 Beslut Huvudmannen för Första Sportskolan Uni-Partner AB Krossgatan Vällingby (4) Dnr :3245 Genomförd utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Första Sportskolan i Stockholm Skolverket har genomfört inspektion i den fristående grundskolan Första Sportskolan i Stockholms kommun. Besök gjordes i skolan den 12 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen samt om huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Inspektionen av fristående skolor skall förutom att granska utbildningens kvalitet klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola och vara berättigad till bidrag från barnens och elevernas hemkommuner. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagd rapport framgår hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av Skolverket. Detta beslut redovisar dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas, dels områden som behöver förbättras i ett fortsatt kvalitetsarbete. Senast inom en månad från beslutsdagen, dvs. 13 april 2008 ska Uni-Partner AB redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits mot de brister som påtalats i verksamheten. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Första Sportskolan och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för den fristående skolan. Postadress: Box Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Skolverket Beslut (4) :3245 Första Sportskolan erbjuder eleverna möjlighet att utöva en idrottsaktivitet under skoltid, vilket är mycket uppskattat av både elever och föräldrar. I skolans informationsmaterial betonas även vikten av att eleverna ska få en god utbildning och att den är betydelsefull för deras framtid. Skolans strävan att möjliggöra utövande av en idrottsaktivitet på skoltid samtidigt som utbildningen i grundskolan pågår har däremot fått en hel del negativa konsekvenser. De schemalösningar som skolan gjort omöjliggör för eleverna att delta i all obligatorisk undervisning. Elever måste ibland även lämna lektioner i förtid alternativt komma sent till en lektion som redan startat. Detta i sin tur skapar en oro i klasserna och stundtals finner Skolverket att arbetsmiljön inte ger den studiero som behövs. Skolan har också haft en stor omsättning på personal, vilket även bidragit till instabilitet i verksamheten. Skolans arbetssätt präglas av de så kallade kunskapstrapporna, en slags arbetsordning, som anger vilka moment som elever ska utföra i respektive ämne. Kunskapstrapporna innebär att alla elever i stort sett arbetar på samma sätt. Skolverket bedömer att utbildningen vid Första Sportskolan inte ger kunskaper och färdigheter som väsentligen svarar mot vad grundskolan i det offentliga skolväsendet ska ge då undervisning i teknik inte genomförs och undervisningen i franska samt hem- och konsumentkunskap endast delvis genomförs. Bedömningen grundas även på det ovan angivna förhållandet att skolans schemalösningar omöjliggör för elever att delta i delar av undervisningen. Vid Första Sportskolan förekommer även att elever utsätts för kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som ska finnas på varje skola har rektorn utarbetat och eleverna har inte varit delaktiga. Den avsaknad av delaktighet som skolan uppvisar kan, enligt Skolverket, vara en möjlig förklaring till såväl den oro som förekommer som den brist på respekt för det normsystem som läroplanen föreskriver. Det är Skolverkets bedömning att verksamheten vid Första Sportskolan inte till fullo svarar mot den värdegrund som ska gälla i det offentliga skolväsendet. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. På Första Sportskolan saknas ett fungerande kvalitetsarbete. Rektorns styrning och ledning av verksamheten brister, vilket tydliggörs i denna rapport. Brister som måste åtgärdas Skolverket bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Utbildningen vid Första Sportskolan ger inte kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan i det offentliga skolväsendet ska förmedla (9 kap. 2 skollagen).

4 Skolverket Beslut (4) : Skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro samt ett respektfullt förhållningssätt såväl elever emellan som mellan vuxna och elever (9 kap. 2 skollagen). - Likabehandlingsplanen uppfyller inte lagens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav om barns och elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (1 a kap. 5 a förordningen om fristående skolor). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte i enlighet med gällande bestämmelser (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 3 grundskoleförordningen). - Skolan sätter betyg i ordning och uppförande i strid med gällande bestämmelser (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 3 grundskoleförordningen). - Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 och 5 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan är inte öppen för alla (9 kap. 2 skollagen). - Delar av utbildningen bedrivs inte av huvudmannen (9 kap. 2 skollagen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (9 kap. 7 skollagen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt Skolverket bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans uppföljning och utvärdering av målen att sträva mot bör förbättras. - Skolans arbete för att skapa ett gott arbetsklimat bör förbättras. - Skolans arbete för att alla elever ska få kännedom om utbildningsmålen bör förbättras. - Elevernas inflytande över det egna lärandet bör förbättras. Skolan bör, i enlighet med läroplanens krav, arbetar för att elevernas inflytande ökar i takt med stigande ålder.

5 Skolverket Beslut (4) : Undervisningen bör i ökad utsträckning anpassas till den enskilde elevens behov. - Skolans uppföljning av den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen bör förbättras. - Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolans konkretisering av de nationella målen och betygskriterierna bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att betygskatalogen förs på ett rättssäkert sätt. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. - Rektorns pedagogiska ledning liksom rektorns insikter i de bestämmelser som reglerar utbildningsverksamhet bör förbättras. - Huvudmannens ansvarstagande för verksamheten bör förbättras. - Skolans information om studieval bör förbättras. - Skolan bör i det fortsatta arbetet rekrytera lärare med en utbildning för den verksamhet de i huvudsak ska bedriva. - Tillgång till läromedel, pedagogiska material och annan utrustning bör förbättras. På Skolverkets vägnar Carl-Gustav Sidenqvist Enhetschef Gunnel Eriksson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också undervisningsråden Mariette Dennholt och Claes-Göran Aggebo deltagit. Bilaga Rapport Kopia till Stockholms kommun Övriga enligt fastställd sändlista

6 Utbildningsinspektion i Stockholm Första Sportskolan Dnr :3245 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Första Sportskolan Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...15 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Första Sportskolan den 12 december Några dagar före inspektörernas besök på skolan intervjuades rektorn, tillika huvudman. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Detta är Skolverkets första inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet läsåret 2006/07. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för fristående skolor. Inspektionen av fristående skolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående skola och därmed ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som anges i Skolverkets beslut åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vid den tidpunkt som framgår av beslutet. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument som huvudmannen har lämnat till Skolverket, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

7 I skolan intervjuades rektorn tillika huvudman samt ett urval av lärare, elever och föräldrar. Huvudmannen hade för vårterminen 2007 tecknat ett avtal med Telge Vaccination AB för skolhälsovård. Av den kontakt inspektörerna haft med Telge Vaccination AB framgår att avtalet inte har förlängts och huvudmannen har för höstterminen 2007 inte erbjudit skolhälsovård, men under denna tid har Telge Vaccination AB hanterat elevjournalerna. Inspektörerna besökte också lektioner i samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningarna. Huvudmannen för Första Sportskolan har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Stockholms kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Enligt uppgift från Stockholms kommun har kommunen ännu inte utnyttjat sin rätt till insyn i skolans verksamhet. Första Sportskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 180 Skolverket godkände Första Sportskolan i Stockholms kommun som en fristående grundskola för årskurserna 6-9 genom beslut (dnr :101) den 22 december Enligt godkännandet har skolan rätt till bidrag samt får anordna prövning och utfärda betyg för skolans egna elever enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Skolans inriktning är allmän. I ansökan om godkännande till Skolverket har skolan angett att man avser att följa läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt de nationella kursplanerna. Skolan betonar vikten av att eleverna ska kunna bedriva en idrottsaktivitet under skoltid. Huvudman för skolan är Uni-Partner AB med organisationsnummer Verksamheten vid Första Sportskolan startade läsåret 2006/07 och omfattar årskurserna 6-9. Skolan hade vid inspektionsbesöket 180 elever. De flesta elever är folkbokförda i Stockholms kommun, men skolan har även elever från Ekerö, Håbo, Järfälla, Solna och Sundbybergs kommun. Skolan ligger i området Johannelund inte långt från Vällingby centrum. Skolan disponerar två våningsplan i en byggnad som Skattemyndigheten tidigare förfogade över. 2

8 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Första Sportskolan och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för den fristående skolan. Första Sportskolan erbjuder eleverna möjlighet att utöva en idrottsaktivitet under skoltid, vilket är mycket uppskattat av både elever och föräldrar. I skolans informationsmaterial betonas även vikten av att eleverna ska få en god utbildning och att den är betydelsefull för deras framtid. Skolans strävan att möjliggöra utövande av en idrottsaktivitet på skoltid samtidigt som utbildningen i grundskolan pågår har däremot fått en hel del negativa konsekvenser. De schemalösningar som skolan gjort omöjliggör för eleverna att delta i all obligatorisk undervisning. Elever måste ibland även lämna lektioner i förtid alternativt komma sent till en lektion som redan startat. Detta i sin tur skapar en oro i klasserna och stundtals finner inspektörerna att arbetsmiljön inte ger den studiero som behövs. Skolan har också haft en stor omsättning på personal, vilket även bidragit till instabilitet i verksamheten. Skolans arbetssätt präglas av de så kallade kunskapstrapporna, en slags arbetsordning, som anger vilka moment som elever ska utföra i respektive ämne. Kunskapstrapporna innebär att alla elever i stort sett arbetar på samma sätt. Inspektörerna bedömer att utbildningen vid Första Sportskolan inte ger kunskaper och färdigheter som väsentligen svarar mot vad grundskolan i det offentliga skolväsendet ska ge då undervisning i teknik inte genomförs och undervisningen i franska samt hem- och konsumentkunskap endast delvis genomförs. Bedömningen grundas även på det ovan angivna förhållandet att skolans schemalösningar omöjliggör för elever att delta i delar av undervisningen. Vid Första Sportskolan förekommer även att elever utsätts för kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som ska finnas på varje skola har rektorn utarbetat och eleverna har inte varit delaktiga. Den avsaknad av delaktighet som skolan uppvisar kan, enligt inspektörerna, vara en möjlig förklaring till såväl den oro som förekommer som den brist på respekt för det normsystem som läroplanen föreskriver. Det är inspektörernas bedömning att verksamheten vid Första Sportskolan inte till fullo svarar mot den värdegrund som ska gälla i det offentliga skolväsendet. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. På Första Sportskolan saknas ett fungerande kvalitetsarbete. Rektorns styrning och ledning av verksamheten brister, vilket tydliggörs i denna rapport. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Utbildningen vid Första Sportskolan ger inte kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan i det offentliga skolväsendet ska förmedla (9 kap. 2 skollagen). 3

9 - Skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro samt ett respektfullt förhållningssätt såväl elever emellan som mellan vuxna och elever (9 kap. 2 skollagen). - Likabehandlingsplanen uppfyller inte lagens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav om barns och elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (1 a kap. 5 a förordningen om fristående skolor). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte i enlighet med gällande bestämmelser (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 3 grundskoleförordningen). - Skolan sätter betyg i ordning och uppförande i strid med gällande bestämmelser (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor jämförd med 7 kap. 3 grundskoleförordningen). - Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 och 5 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan är inte öppen för alla (9 kap. 2 skollagen). - Delar av utbildningen bedrivs inte av huvudmannen (9 kap. 2 skollagen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (9 kap. 7 skollagen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolans uppföljning och utvärdering av målen att sträva mot bör förbättras. - Skolans arbete för att skapa ett gott arbetsklimat bör förbättras. - Skolans arbete för att alla elever ska få kännedom om utbildningsmålen bör förbättras. - Elevernas inflytande över det egna lärandet bör förbättras. Skolan bör, i enlighet med läroplanens krav, arbetar för att elevernas inflytande ökar i takt med stigande ålder. - Undervisningen bör i ökad utsträckning anpassas till den enskilde elevens behov. - Skolans uppföljning av den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen bör förbättras. - Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolans konkretisering av de nationella målen och betygskriterierna bör förbättras. 4

10 - Skolan bör säkerställa att betygskatalogen förs på ett rättssäkert sätt. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. - Rektorns pedagogiska ledning liksom rektorns insikter i de bestämmelser som reglerar utbildningsverksamhet bör förbättras. - Huvudmannens ansvarstagande för verksamheten bör förbättras. - Skolans information om studieval bör förbättras. - Skolan bör i det fortsatta arbetet rekrytera lärare med en utbildning för den verksamhet de i huvudsak ska bedriva. - Tillgång till läromedel, pedagogiska material och annan utrustning bör förbättras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla. Vidare har granskats om skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Kunskaper Enligt skollagen ska utbildningen vid en fristående skola ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som utbildningen i det offentliga skolväsendet ska ge. De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna minst ska ha uppnått i slutet av det femte respektive nionde skolåret. Eftersom Första Sportskolans verksamhet, vid tidpunkten för inspektörernas besök, inte pågått mer än tre terminer har skolan ännu inte utfärdat några slutbetyg. Inspektörerna har dock tagit del av den betygskatalog som upprättades vårterminen 2007 för årskurs 8. Av betygskatalogen framgår att de olika betygsstegen fördelar sig ojämnt mellan ämnena. Skolan har inte gjort någon analys av dessa resultat. I samband med faktagranskning av rapporten har huvudmannen uppgett att Det kan vara riktigt att betygsstegen i skolans betygskatalog är ojämnt fördelade. Det precisa sakläget är ännu inte riktigt färdigutrett. För bedömning av om utbildningen vid Första Sportskolan ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet ska förmedla hänvisas till avsnittet Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen. Utveckling och lärande relaterat till övergripande kunskapsmål I läroplanen och i kursplanerna anges mål att sträva mot. Dessa anger vilken inriktning undervisningen ska ha för att eleverna bland annat ska utveckla förmågor som exempelvis nyfikenhet, sitt eget sätt att lära, tillit till sin egen förmåga, att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra samt att kritiskt granska. Inspektionen visar att vid Första Sportskolan bedrivs ingen uppföljning och utvärdering för att se om undervisningen bedrivs i enlighet med målen att strä- 5

11 va mot. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen bekräftat detta. Inspektörerna bedömer att skolans uppföljning och utvärdering av strävansmålen bör förbättras. Normer och värden I skolans uppdrag ingår att hos eleverna förmedla och förankra de normer och värden som anges i läroplanen. Detta innebär bland annat att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och att elevernas inflytande både över sin utbildning och för skolmiljön ska öka med ålder och mognad. Vidare har eleverna rätt till en skolmiljö där ingen utsätts för diskriminering eller någon form av kränkningar. I avsnittet Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet framkommer att det stundtals kan vara oroligt och rörigt på lektioner. Enligt både elever och lärare präglas klimatet på Första Sportskolan av en grabbig attityd där slagsmål förekommer, att språkbruket mot flickor stundtals är nedsättande och att det finns elever i årskurs 6 och 7 som är utsatta för kränkningar. Rektorn har för inspektörerna bekräftat dessa uppgifter. Från föräldrar framkommer även att de får signaler om bråk, men också att det finns någon lärare som inte är snäll något som elever också uttrycker. I samband med faktagranskning av rapporten har huvudmannen bland annat anfört: Det finns kolossalt mycket energi hos skolans elever och att pojkarna agerar och uttrycker sig som dom gör ligger i sakens natur, skolan kan inte leva oberörd och oberoende av det allmänna idrottssamhällets normer och attityder. Detta konstaterande innebär inte att skolan accepterar det felaktiga och resignerar inför vad som kan och måste stävjas och rättas/ / Under tre terminer har det förekommit tre mindre slagsmål och ett bråkigt uppträdande på hockeyplan, man kan därför inte förneka att slagsmål förekommit, men omfattningen är obetydlig. Vidare anför huvudmannen att Skolverkets framställning är en smula överdriven och onyanserad. Inspektörerna vill påpeka att verksamheten vid en fristående skola ska svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. All verksamhet i skolan ska präglas av respekt, tolerans och trygghet. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna att så inte är fallet vid Första Sportskolan. Skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro. Det är enligt inspektörernas bedömning synnerligen angeläget att skolan aktivt arbetar för att ett respektfullt förhållningssätt såväl elever emellan som mellan vuxna och elever genomsyrar verksamheten. I läroplanen, som Första Sportskolan följer, anges att skolan måste klargöra vilka mål eleverna ska nå. Kännedom om målen är, enligt inspektörerna, en förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande över och ta ansvar för sin utbildning. I flertalet ämnen har de äldre eleverna vid Första sportskolan fått skolans konkretisering av de nationella målen och i förekommande fall betygskriterierna. Enligt de äldre eleverna är de av skolan upprättade dokumenten tydliga och lärarna har dessutom förklarat dem. Däremot uppger yngre elever att de inte känner till utbildningsmålen (se vidare avsnittet Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet). Som angetts kräver också läroplanen att skolorna arbetar så att elevernas inflytande över både sin utbildning och skolmiljön ska öka med ålder och mognad. Detta bedöms i avsnittet Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet. 6

12 Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Därtill har granskats om elevens rätt till en allsidig och saklig undervisning tillgodoses i utbildningen. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och andra författningar som gäller för den fristående skolan. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Det råder numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Lagens (2006:67) ändamål är att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7). Tidigare i rapporten framkommer, under avsnittet Normer och värden, att kränkningar av olika slag inträffar vid Första Sportskolan. På Första Sportskolan bedrivs det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling på olika sätt. Rektorn har, enligt eleverna, påtalat att det ska finnas två kamratstödjare i varje klass. Kamratstödjarna har däremot aldrig samlats till något möte och enligt rektorn behövs en ökad tydlighet mellan skolans antimobbinggrupp och kamratstödjarna. I inspektörernas samtal med lärare framkommer att elever alltid kan ta upp frågor som känns angelägna för dem och att i en av klasserna har ett mer systematiskt värdegrundsarbete bedrivits. I skolans likabehandlingsplan anges att idrottsläraren ska ansvara för skolans förebyggande insatser. I samtal med såväl rektorn, lärare som elever framkommer dock att skolan saknar en gemensam strategi för hur det förebyggande arbetet för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling ska bedrivas. Lärarna betonar att de agerar vid olämpligt beteende från elever och rektorn uppger att han står för uppsträckningsinsatser. I likabehandlingsplanen betonas att skolans mentorer och lärare ska ständigt påminna sina elever om skolans policy att varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan och att kränkande behandlingar inte får förekomma. Inspektörerna bedömer dock att skolans arbete för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling måste utvecklas. I föregående avsnitt bedömde inspektörerna även att resultatet av skolans arbete i detta avseende inte var tillfredsställande. I samband med faktagranskning av rapporten har huvudmannen bland annat angett att Området förebyggande åtgärder kan förbättras. 7

13 En likabehandlingsplan ska vara ett levande verktyg i en skolas arbete för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. I Första Sportskolans likabehandlingsplan anges att varje termin ska en skriftlig undersökning göras inom elevkåren för att undersöka om kränkande behandling/mobbning eller dold mobbning förekommer. Inspektörerna har inte tagit del av någon sådan kartläggning. Första Sportskolans likabehandlingsplan saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov baserad på en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. I övrigt anger Första Sportskolans likabehandlingsplan ansvarsfördelningen vid en eventuell kränkning. Inspektörerna har noterat att i skolans likabehandlingsplan anges att skolsköterskan kan vara en av dem som blir delaktiga i handläggningen av ett mobbningsfall trots att skolan vid tidpunkten för inspektörernas besök saknade skolsköterska. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav. En förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan trädde i kraft den 15 oktober Rektorn för Första Sportskolan har, enligt egen utsago, upprättat skolans likabehandlingsplan utan att vare sig lärare eller elever har deltagit i detta arbete. De elever som inspektörerna talat med känner inte heller till detta dokument, men rektorn har informerat lärarna om denna. Då elever vid Första Sportskolan inte varit delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen har upprättandet av likabehandlingsplanen inte skett i enlighet med gällande bestämmelser. Huvudmannen anger i faktagranskning av rapporten att Vid nästkommande revision kommer eleverna att inbjudas till att delta i denna revidering. Rektorn på Första Sportskolan har även upprättat skolans regler. Om en elev bryter mot dessa tillämpas ett sanktionssystem i tre steg med tillsägelse, gult kort och slutligen rött kort. Det sistnämnda innebär avstängning från undervisningen. Elever uppger att flera av deras kamrater är avstängda från specialidrotten, men enligt rektorn är det endast en elev som är avstängd. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen anfört att rött kort innebär att eleven ska lämna lektionen och uppsöka jourhavande vuxen på skolan som tar hand om problemet. Rött kort innebär vidare kvarsittning för att ta igen förlorad undervisning pga. utvisningen. Vidare uppger huvudmannen att det är en lärare vid skolan som upprättat ordningsreglerna, att övriga lärare och elever lämnat synpunkter och att reglerna successivt reviderats och bl.a. förtydligats av rektor. Eftersom det enligt uppgifter från rektorn framkommit att en elev varit avstängd från undervisningen vill inspektörerna påpeka att elever i grundskolan omfattas av skolplikt och detta är förenat med en rätt till utbildning. Detta innebär att en skola inte kan stänga av en elev från undervisning annat än för återstoden av pågående lektion. I avsnittet Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen redovisas att skolans schemaläggning innebär att elever ibland måste lämna en lektion i förtid men även komma sent till en redan påbörjad lektion. Detta skapar enligt både elever och lärare en otillfredsställande arbetssituation med oro i klasserna som följd. Inspektörerna har även i samband med lektionsbesök konstaterat att arbetsklimatet i vissa klasser inte är tillfredsställande. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete för att skapa ett gott arbetsklimat bör förbättras. 8

14 Enligt läroplanen, som skolan tillämpar, ska eleverna ha inflytande över verksamheten i stort. Första Sportskolan har valt att under mentorstid arbeta för att eleverna ska få möjlighet till inflytande över verksamheten och i varje klass finns elevrådsrepresentanter utsedda. Eleverna ska vidare, enligt läroplanen, även ha inflytande över det egna lärandet. Elever uppger att de kan komma med förslag på hur man vill arbeta. Från lärarhåll upplevs att man vill förbättra elevernas inflytande över det egna lärandet och att detta ibland kan tillgodoses genom val av kunskapstrappa. Lärarna uppger dock att man på sikt vill skapa mer flexibilitet i kunskapstrapporna (se Individanpassning och stöd). Tidigare i rapporten har inspektörerna påpekat vikten av att elever känner till utbildningsmålen men också att alla elever vid Första Sportskolan inte känner till dessa mål. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen, tillika rektorn, angett att det är sannolikt möjligt i det enskilda fallet att yngre elever inte känner till utbildningsmålen. Då inspektörernas samtal med yngre elever visar på att de inte känner till utbildningsmålen bedömer inspektörerna att såväl skolans arbete för att alla elever ska få kännedom om utbildningsmålen som elevernas inflytande över det egna lärandet bör förbättras. Skolan bör, i enlighet med läroplanens krav, bedriva detta arbete så att elevernas inflytande ökar i takt med stigande ålder och mognad. Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen På Första Sportskolan har eleverna, som tidigare angetts, möjlighet att utöva en idrottsaktivitet vid några tillfällen per vecka. De idrottsalternativ som erbjuds är ishockey, fotboll, innebandy, ridning och dans. Rektorn uppger att det är frivilligt för eleverna att delta i en idrottsaktivitet, men när de väl valt att delta är det ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Endast ett fåtal elever har valt att inte delta i någon av ovan nämnda sporter. För att skapa möjlighet att under skoltid utöva en av nämnda sporter har skolan gjort schemalösningar som innebär att elever inte kan delta i undervisning som lagts parallellt med en idrottsaktivitet. Som exempel kan nämnas att elever i årskurs 9 som valt dans inte kan delta i all undervisning i engelska, svenska, samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. I årskurs 8 får elever som valt dans ingen undervisning i teknik eller i hem- och konsumentkunskap. För elever i 7a som valt ridning innebär skolans schemalösning att dessa elever inte får någon undervisning i musik. Skolans schemastruktur innebär även, som angetts ovan, att elever emellanåt måste avsluta en lektion tidigare än schemat anger för att hinna till den valda sportaktiviteten, men även att de ibland inte har getts förutsättningar att komma i tid till en lektion. Vid faktagranskning av rapporten uppger huvudmannen att En rad kritiska påståenden och ifrågasättanden gäller schematekniska brister som utan tvekan har berättigande. Huvudmannen uppger även att en ny timplan och ett nytt schema tillämpas från och med den 16 januari För att kompensera den undervisning som eleverna går miste om finns en schemaposition benämnd Eget arbete. Syftet med denna är att eleverna ska ta igen vad de missat på grund av att skolans schemalösning omöjliggjort för dem att delta i vissa lektioner. Elever som inspektörerna talat med säger att endast om man kommit efter i kunskapstrapporna (se vidare Individanpassning och stöd) är Eget arbete obligatoriskt, men rektorn uppger däremot att det är lika 9

15 obligatoriskt som vilket ämne som helst och att elever som missat en lektion ska delta. Majoriteten av lärarna uppger dock att de inte vet vilka elever som ska vara närvarande på dessa lektioner. Skolans modell med Eget arbete innebär vidare att eleverna blir bärare av vilka uppgifter som de ska utföra vid dessa lektionspass. Vissa föräldrar menar även att skolan lagt ett stort ansvar på eleverna. Inspektörerna ställer sig också tveksamma till om en elev ges förutsättningar att på egen hand ta igen en lektion med exempelvis laborativa inslag, där diskussioner förts eller en musiklektion där något instrument använts. De elever som går i årskurs 9 hade vid inspektörernas besök aldrig haft undervisning i ämnet teknik. Enligt rektorn stämmer inte detta eftersom dessa elever hade teknik i årskurs 8. Inspektörerna kan dock, vid granskning av betygskatalogen för årskurs 8 vårterminen 2007, konstatera att inga betyg satts för dessa elever i teknik. Däremot borde dessa elever, enligt skolans timplan, haft undervisning i teknik i årskurs 8. Ämnet hem- och konsumentkunskap hade samma elevgrupp endast fått i teoretisk form. Rektorn uppger dock att dessa elever tidigare fått i uppgift att utföra vissa städinslag hemma och föräldrarna skulle konfirmera att eleverna utfört de ålagda uppgifterna. Inspektörerna kan konstatera att kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap ställer krav på att undervisningen ska bedrivas på ett sådant sätt att praktiska och teoretiska inslag kombineras och ger en helhet. Rektorn har för inspektörerna uppgett att framöver kommer de praktiska inslagen i ämnet att genomföras i ett restaurangkök tillhörande en lunchservering belägen i samma byggnad som skolan. Inspektörerna vill även understryka att undervisningen i hem- och konsumentkunskap måste bedrivas på ett sådant sätt att skolan och inte föräldrarna ansvarar för att eleverna ges förutsättningar att uppnå de nationella målen. Huvudmannen har i samband med faktagranskning av rapporten uppgett att föräldrars reaktioner visar stor uppskattning och belåtenhet med det hemarbete eleverna utfört. I den timplan som huvudmannen lämnade till Skolverket i samband med ansökan om godkännande uppges att eleverna kommer att erbjudas sammantaget timmars undervisning. I den timplan som inspektörerna fått i samband med besöket anges att den sammanlagda undervisningstiden uppgår till timmar. Detta innebär en differens på 175 timmar vilket motsvarar ungefär sju veckors undervisning. Inspektörerna kan dessutom konstatera att enskilda elever får betydligt färre undervisningstimmar än så på grund av det bortfall av undervisningstid som sker genom skolans schemalösningar. Rektorn har efter inspektörernas besök meddelat att en översyn av schemat pågår och vid faktagranskning har huvudmannen uppgett att den principiellt frivilliga idrottsaktiviteten faller utanför utbildningen enligt läroplan. Detta skulle, enligt huvudmannen innebära att om man inräknar den frivilliga sportaktiviteten får eleverna ett överskott på 125 timmar. Sammantaget bedömer inspektörerna utifrån vad som framkommer i detta avsnitt att utbildningen vid Första Sportskolan inte till art och nivå väsentligen svarar mot den utbildning som ges i grundskolan i det offentliga skolväsendet (se även Tillgång till utbildning). 10

16 Individanpassning och stöd Utbildningen, oavsett om den sker i det offentliga skolväsendet eller vid en fristående skola, ska vara likvärdig. En likvärdig utbildning innebär bland annat enligt läroplanen att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Normen för likvärdigheten anges genom de nationella målen och i läroplanen betonas att det finns olika vägar att nå målen. Undervisningen vid Första Sportskolan bedrivs på ett likartat sätt i alla ämnen och årskurser genom de så kallade kunskapstrapporna. Dessa kan närmast liknas vid en arbetsordning där eleven vanligtvis ska läsa vissa sidor i läroboken, besvara frågor eller förklara olika ord m.m. Efter genomförda moment markerar både lärare och elev att dessa utförts. En kunskapstrappa avslutas oftast med ett prov. Enligt inspektörerna är det arbetssätt som tillämpas vid Första Sportskolan så präglat av kunskapstrapporna att samtliga elever arbetar på samma sätt och vanligen var och en för sig. I samtal med lärare framkommer, som tidigare angetts, att de på sikt önskar ha fler kunskapstrappor till ett arbetsområde för att på så sätt ge möjlighet till ökad individualisering. Vidare uppger lärare att den lärobok som kunskapstrapporna bygger på i vissa ämnen inte ger förutsättningar att nå samtliga nationella mål. Eleverna ser inte heller sambandet mellan det görande som kunskapstrapporna kräver och de mål som eleverna ska nå (se även området Kunskaper). Rektorn ser däremot kunskapstrapporna som ett sätt att minska lärarnas tid för planering så att de i stället kan undervisa mer. Vid faktagranskningen har huvudmannen bland annat uppgett att brister i våra kunskapstrappor är väl tänkbart här och där samt Kunskapstrapporna är i grunden en lektionsplanering/avsnittsplanering som varje elev under lärarens ledning ska genomföra steg för steg vilket kan ske i varierande hastighet beroende på individuell kapacitet. Inspektörerna vill dock återigen lyfta fram läroplanens betoning på att det finns olika sätt att nå målen. Sammantaget bedömer inspektörerna att undervisningen vid Första Sportskolan i ökad utsträckning bör anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Att en skola har rutiner för att kontinuerligt följa den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen är viktigt då sådana rutiner ska indikera om en elev har behov av särskilda stödinsatser. I samband med att en elev börjar sin utbildning vid Första Sportskolan görs, enligt rektorn, en diagnos i matematik och eventuellt även en i engelska. Därutöver uppger både lärare och rektorn att kunskapsuppföljningar sker mer sporadiskt vid de veckovisa möten som kollegiet har och då identifieras företrädesvis eventuella svårigheter i svenska, engelska och matematik. Enligt inspektörernas bedömning bör den kontinuerliga uppföljningen av den enskilde elevens kunskapsutveckling i alla ämnen förbättras. Från och med den 1 juli 2006 har förändringar i förordningen om fristående skolor införts avseende åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att behoven utreds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 11

17 I samtal med lärare framkommer att åtgärdsprogram upprättades för första gången cirka sex veckor före inspektörernas besök på Första Sportskolan. Rektorn har även bekräftat detta. Inspektörerna finner detta förhållande anmärkningsvärt då bland annat betygskatalogen vårterminen 2007 visade att ett antal elever inte fått betyg i vissa ämnen, men även då skolan inrättat en liten undervisningsgrupp för elever som har behov av detta. Inspektörerna har granskat ett urval av åtgärdsprogram. Av dessa framgår att skolan inte gör någon analys av om skolans sätt att bedriva verksamheten skapar svårigheter för eleven. Enligt skolans åtgärdsprogram kan en elev exempelvis ha svårigheter i samtliga ämnen och den åtgärd skolan vidtagit är placering i liten undervisningsgrupp med målsättningen att eleven ska uppnå målen i naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, matematik, svenska och engelska. Vid uppföljningen två månader senare ska, enligt skolans dokumentation, eventuellt åtgärdsprogram upprättas i engelska, svenska och matematik. Detta finner inspektörerna anmärkningsvärt och visar på att skolan inte tänkt igenom hur uppföljning av åtgärdsprogrammet ska ske. Av de granskade åtgärdsprogrammen framgår inte heller om berörd elev deltagit i upprättandet av detsamma, men däremot vårdnadshavare. Inga åtgärdsprogram är undertecknade. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen anfört att elever fått stöd, men att det handlar om dokumentationsprocesser som ännu inte är helt etablerade. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd och att kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. I årskurserna 7 9 finns en schemaposition benämnd Stöd och då kan elever som har behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik få detta. Däremot finns ingen stödtimme för elever i årskurs 6 trots att behov, enligt lärarna, föreligger. Rektorn hade inte uppmärksammat att årskurs 6 saknade stödtimme. Några av skolans elever får särskilt stöd i den lilla undervisningsgrupp som skolan inrättat. Inspektörerna utgår från att alla elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Inför utvecklingssamtalen får elever i några klasser göra en skattning av de egna prestationerna i alla ämnen och respektive lärare ger även där sin bild av elevens lärande. Detta underlag har elever och föräldrar möjlighet att ta del av inför utvecklingssamtalet. I övriga klasser kommer elever och föräldrar mer oförberedda till utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren, enligt bestämmelserna, skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Enligt de uppgifter som inspektörerna fått från elever, lärare och rektorn upprättas inga individuella utvecklingsplaner vid Första Sportskolan. Däremot anges i skolans kvalitetsredovisning för 2006/07 att Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas för varje elev i samband med terminsvisa utvecklingssamtal där föräldrarna deltar. I samband med faktagranskning av rapporten medger huvudmannen brister i skolans arbete med IUP samt att den uppgift som står i skolans kvalitetsredovisning om individuella utvecklingsplaner är en dålig otydlig formulering och att en mer korrekt beskrivning borde ha varit att individuella överenskommelser för varje elev upprättas vid det terminsvisa utvecklingssamtalet. 12

18 Inspektörerna bedömer att Första Sportskolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i enlighet med gällande bestämmelser. Betyget ska, enligt läroplanen, uttrycka i vad mån den enskilde eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättning finns också ämnesspecifika nationella betygskriterier för olika kvalitetssteg. Lärarna vid Första Sportskolan har gjort lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i flertalet ämnen och till dessa finns även betygskriterier. Genomgående har skolans betygskriterier i respektive ämne bland annat en bedömning av lektioner, där elevens beteende får betydelse för vilket betygssteg de kan få. Inspektörerna vill därför påpeka att det är elevernas kunskaper som ska betygsättas och inte deras beteende. I de konkretiseringar av de nationella betygskriterierna som Första Sportskolan gjort har inspektörerna även noterat att mål och betygskriterier emellanåt blandas ihop. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolans konkretisering av de nationella målen och betygskriterierna bör förbättras. Läroplanen anger även att läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Av Första Sportskolans ansökan om godkännande framgår att specialidrotten inte ingår i betygssättningen, vilket rektorn har bekräftat. Huvudmannen har vid faktagranskning av rapporten uppgett att Skolverket inför ansökan sagt att den frivilliga sportaktiviteten inte fick betygsättas. Som framgår av avsnittet Tillgång till utbildning och information om utbildning bedömer inspektörerna att sportaktiviteterna inte kan betraktas som frivilliga. De ska då vägas in vid betygssättning av ämnet idrott och hälsa. Då skolan, som angetts ovan, vid betygssättning använder kriterier av beteendekaraktär samt att elevernas färdigheter i specialidrotten inte beaktas vid betygssättning i idrott och hälsa gör att inspektörerna bedömer att betygssättning vid Första Sportskolan inte sker i enlighet med gällande bestämmelser. För elevernas rättssäkerhet ska det även finnas en betygskatalog. Inspektörerna har granskat den betygskatalog som upprättades våren 2007 och bland annat funnit att det inte går att utläsa årskurs, att betyg emellanåt efterföljs av ett pluseller minustecken och att ändringar i betyg inte signerats. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att betygskatalogen förs på ett rättssäkert sätt. Huvudmannen har vid faktagranskningen uppgett att betygskatalogerna numera upprättas på ett korrekt sätt. Inspektionen har även visat att eleverna får skriftliga omdömen i ordning och uppförande och bedöms då efter en tiogradig skala. Inte heller detta är förenligt med gällande bestämmelser. Inspektörerna bedömer att skolan sätter betyg i ordning och uppförande i strid med gällande betygsbestämmelser. Huvudmannen har vid faktagranskningen uppgett att dessa omdömen tillkommit på föräldrars begäran och att de också varit frivilliga. Vidare har huvudmannen uppgett att inga omdömen har utfärdats efter inspektörernas besök. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen 13

19 har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder huvudmannen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Förordningen ställer även krav på att kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. I den inledande intervjun med rektorn framkom att under innevarande läsår, 2007/08, pågår insatser för att systematisera kvalitetsarbetet. Detta ska bli en manual för skolans kvalitetsarbete och på sikt avser rektorn att certifiera skolan. Vid den inledande intervjun uppgav rektorn att det inte upprättats någon kvalitetsredovisning. Dagen före inspektörernas besök vid Första Sportskolan meddelade dock rektorn att en kvalitetsredovisning upprättats för verksamhetsåret 2006/07. Kvalitetsredovisningen har utarbetats av rektorn utan deltagande av vare sig elever eller lärare. Däremot finns resultat från en föräldraenkät redovisad. De föräldrar som inspektörerna talat med känner inte till skolans kvalitetsredovisning. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen anfört att elever eller lärare under föregående år bidragit med fakta och synpunkter på kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolan inte uppfyller författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. I skolans kvalitetsredovisning presenteras måluppfyllelsen i alla ämnen förutom i musik och teknik. Inspektörerna kan även konstatera att enligt skolans betygskatalog får eleverna separata betyg i de ämnen som ingår i so 1 och no 2, men däremot redovisas måluppfyllelsen samlat för ämnesblocken. I den analys och bedömning av måluppfyllelse som skolan gör poängteras vikten av tydliga och mätbara mål. Som exempel anges att i engelska finns mål avseende ordkunskap så att varje elev i årskurs 6 ska kunna de vanligaste orden för att sedan öka med tusen ord per år, så att eleverna i årskurs 9 behärskar de vanligaste orden. I skolans lokala konkretisering av den nationella kursplanen i engelska finns däremot inga sådana mål. I Första Sportskolans kvalitetsredovisning anges vidare att Vi har varit i stort sett förskonade från avsiktlig skadegörelse. I en annan del av kvalitetsredovisningen anges däremot I syfte att komma till rätta med stölder, skadegörelse samt öka säkerheten för våra elever mm ska vi anskaffa ett kamerasystem. I skolans kvalitetsredovisning anges dessutom att individuella utvecklingsplaner upprättas i samband med utvecklingssamtalen, men inspektionen har visat att skolan inte upprättat individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen till vissa delar motsvarar författningskraven, men att informationen delvis är motsägelsefull. Därför vill inspektörerna påpeka vikten av att den information som presenteras i kvalitetsredovisningen är korrekt. Som framgår tidigare i rapporten saknar skolan även rutiner för uppföljning och utvärdering av om verksamheten bedrivs i enlighet med strävansmålen och att brister även finns i skolans sätt att följa den enskilda elevens kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans kvalitetsarbete bör förbättras. 1 So står för samhällsorienterande ämnen. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap utgör de samhällsorienterande ämnena. 2 No står för naturorienterande ämnen. Biologi, fysik och kemi utgör de naturorienterande ämnena. 14

20 Ledning och intern kommunikation Huvudman för Första Sportskolan är Uni-Partner AB. Rektorn är ensam ägare och ende styrelsemedlem. Rektorn har en utbildning som reservofficer, men även erfarenhet från databranschen och som utbildningschef i ett börsnoterat företag. Han har inte gått den statliga rektorsutbildningen. Det är huvudmannen, såväl offentlig som fristående, som har ansvar för att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. I denna rapport framkommer ett flertal brister i verksamheten vid Första Sportskolan. Enligt inspektörerna kan dessa i stor utsträckning relateras till bristande pedagogisk ledning och insikter i de bestämmelser som reglerar utbildningsverksamhet. Vid faktagranskningen har huvudmannen uppgett Faktarapporten framför att flertalet av bristerna i verksamheten vid Första Sportskolan i stor utsträckning torde bero på bristande pedagogisk ledning och insikter i skolväsendets författningar. Styrelsen vill inte motsätta sig den bedömningen. Enligt inspektörernas bedömning bör rektorns pedagogiska ledning förbättras. Även rektorns insikter i de bestämmelser som reglerar utbildningsverksamhet bör förbättras. Huvudmannen uppger att en ny rektor tillträder den 21 januari Inspektörerna bedömer även att huvudmannens ansvarstagande för verksamheten bör förbättras. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgången till utbildning som ska erbjudas, öppenheten och urvalsregler, personalens kompetens samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Inspektionen av fristående skolor omfattar även en granskning av eventuella avgifter samt skolans stabilitet avseende ekonomi och elevunderlag samt huvudmannens förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen och förordningen om fristående skolor. Tillgång till utbildning och information om utbildning En fristående skola ska vara öppen för alla. Vid ansökan till Första Sportskolan erlägger vårdnadshavarna en deposition om 700 kronor. Enligt skolans dokumentation är denna frivillig och kan på begäran återbetalas efter det att eleven varit inskriven i en termin. Om en elev inte påbörjar sin utbildning vid skolan ska depositionen, också enligt skolans egen information, doneras till skolan. Enligt inspektörernas bedömning är en deposition i strid mot öppenhetskravet och därför bedömer inspektörerna att skolan inte är öppen för alla. Dessutom medför systemet en slags anmälningsavgift för de elever som inte börjar i skolan, vilket står i strid med skollagens krav om avgiftsfrihet. Huvudmannen har efter anmälningar till Skolverket påbörjat en återbetalning till berörda vårdnadshavare. Vid tidpunkten för inspektörernas besök fanns dock drygt kronor kvar på kontot, pengar som ännu inte återbetalats. Vid faktagranskning av rapporten har huvudmannen bland annat uppgett att Samtliga vårdnadshavare till elever som gjort deposition och begärt återbetalning har redan mottagit 15